Enkätundersökning: Prognostisering är en kärnuppgift inom kommunsektorn

Prognostiseringen har uppnått en etablerad ställning inom kommunsektorn och används fram för allt i beredningen av beslutsfattandet och utvecklingen av tjänsterna, enligt Kommunförbundets enkät. 

Nästan alla kommunala aktörer som svarat på enkäten sysslar med prognostisering antingen för kommunen och samkommunen i allmänhet eller inom sitt eget område. Av dem som deltog i enkäten prognostiserar 85 procent själv medan 44 procent gör det i samarbete med andra kommuner och samkommuner. Var tredje kommun och samkommun köper prognoserna av utomstående aktörer.

– Prognostiseringen har uppnått en strategisk position inom kommunsektorn och ingår numera i kommunernas normala verksamhet. I en föränderlig värld kommer prognostiseringen att bli allt viktigare, säger Tuula Jäppinen sakkunnig i innovationer.

Med prognostisering avses kartläggning av alternativ, möjligheter och sannolikheter i framtiden.

Prognostisering är en del av strategiarbetet och kunskapsledarskapet 

Den största delen av kommunerna och samkommunerna prognosticerar internt (91 %) och/eller genom sina kontaktnät (80 %). Den interna prognostiseringen kompletteras med köpta tjänster samt samverkans- och projektarbete. Prognostisering är ett grundläggande arbete till exempel för att förbereda strategiarbetet, som en del av kunskapsledarskapet, för samarbetet i stadsregionen och i gruppen för landskapets framtid. 

– Prognostiseringen kompletteras med extern upphandling exempelvis för att utarbeta scenarier, framtidstabeller, tankekartor och olika utredningar. Den information som produceras används i allmänhet internt samt i form av olika rapporter till politiska beslutsfattare som en del av beredningen av beslutsfattandet och utvecklandet av servicen, säger Jäppinen.

Mångsidiga metoder i användning

Enligt enkäten använde 76 procent prognoserna i första hand för beredningen av beslutsfattandet och 56 procent för utvecklingen av tjänster. I var tredje kommun och samkommun hör prognostiseringen till högsta ledningens uppgifter. I nästan hälften av de kommuner som svarat på enkäten har ansvaret för prognostiseringen fördelats på flera sektorer.

– Ansvaret för prognostiseringen har antingen fördelats på flera sektorer eller koncentrerats till kommunens och samkommunens ledningsgrupp, en prognostiseringsgrupp, en viss person eller en viss enhet, såsom strategi- och utvecklingsenheten, koncernförvaltningen eller enheten för informationstjänster, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef.

De mest använda metoderna är statistiska analyser och prognoser samt observation av nya trender inom den egna sektorn. Metoder som också används är alternativa scenarier, framtidsverkstäder och andra inkluderande verkstäder.

Prognoserna sågs som den viktigaste metoden i städer och landskapsförbund med mer än 100 000 invånare.

I slutet av rapporten presenteras sex rekommendationer för utveckling av prognostiseringen inom kommunsektorn.

Kommunförbundet genomförde enkäten om prognostisering hösten 2019 i samarbete med Statsrådets kanslis utredningsprojekt Kansallinen ennakointi Suomessa 2020. Enkäten resulterade i sammanlagt 156 svar, varav 114 (73 %) kom från kommuner och 42 (27 %) samkommuner och kommunala bolag.

Närmare upplysningar:

Tuula Jäppinen, sakkunnig i innovationer, tfn 050 520 0385

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634

Etiketter