Kommuntorget

Om ett halvt år ordnas nästa kommunal- och välfärdsområdesval. Enligt Kommunförbundets enkät uppger 82 procent av finländarna att de tänker rösta i kommunalvalet medan endast 60 procent har för avsikt att rösta i välfärdsområdesvalet. – Många välfärdsområden är just nu utsatta för statliga

Den så kallade omsättningsrisken är för ledningen och beslutsfattarna inom kommun- och välfärdssektorerna värdefull att känna till. Arbetstagare som mer sannolikt än andra byter arbetsplats är unga och de som har varit i arbetsgivarens tjänst en kort tid. Ungefär var femte arbetstagare inom kommun-

Aktuella teman i samhällsdebatten avspeglas snabbt i motionerna – och förvånansvärt många motioner handlar om hundar. Siv Sandberg, kommunforskare vid Åbo Akademi, tittade närmare på fullmäktigemotioner från tvåspråkiga kommuner. Här under följer kortversionen – den längre artikeln ingår i nya

Aktuella teman i samhällsdebatten avspeglas snabbt i fullmäktiges motioner – och förvånansvärt många motioner handlar om hundar. Siv Sandberg, kommunforskare vid Åbo Akademi, tittade närmare på fullmäktigemotioner från tvåspråkiga kommuner. Här under följer kortversionen – den längre artikeln ingår

Totalt 72 kommuner har ansökt om förhöjd statlig finansiering av Finansministeriet. Det sammanlagda värdet på dessa ansökningar är 86,7 miljoner euro. Finansministeriet har reserverat endast 10 miljoner euro för ändamålet i år. I fjol lade 56 kommuner in en motsvarande ansökan. Den behovsbeprövade

Eftersom välfärdsområdes- och – kommunalvalet hålls samtidigt i april 2025 ger beslutsfattarundersökningen viktig information till dem som förbereder sig för valet och till dem som överväger att ställa upp som kandidater. – Enkäten belyser förtroendevaldas arbete, till exempel tidsanvändning och

Den finskspråkiga populationen i Jakobstad har minskat med 100-200 personer per år under de senaste tio åren. Håller den här negativa demografiska trenden i sig kommer antalet finsktalande i staden snart att vara färre än 6 000. Enligt Statistikcentralens uppgifter från augusti 2024 har drygt 31

Klockan 12 är det dags dagens andra stora panel. Här möts cheferna för sju välfärdsområden. Följ direktsändningen här under. Välfärdsområdena är under stor press. Det mesta handlar om pengar. Med begränsade tillgångar ska det finnas det ena och det andra. Men vad och hur mycket är relevant? Och

Klockan tio är det dags för ett av Kommunmarknadens dragplåster. Följ direktsändningen här under. Åtta partiledare deltar: Samlingspartiet, statsminister Petteri Orpo, Sannfinländarna, finansminister Riikka Purra, Kristdemokraterna, jord- och skogsbruksminister Sari Essayah, SFP

Pekka Granqvist har en skatt i sina händer. Dussintals fotoalbum berättar om vardagen i alla kommuner i Finland. Och dessutom. Vi talar inte om riktiga arkeologiska fotografier från slutet av 1800-talet, utan om fotografier från 1990- och 2000-talen. Det finns en märklig sak med de mappar som

Vasa stad har i år lanserat ett så kallat balanseringsprogram som syftar till att banta ned stadens utgifter med 40–50 miljoner euro under tidsperioden 2024–2027. Som ett led i detta arbete beslutade Vasa stadsfullmäktige om besparingar på knappt 37 miljoner euro i våras. I takt med att den

Befolkningen växer i Korsholm. Det här gläder Arvid Karell, 25 år, från Kristdemokraterna (KD). Han talar varmt om nya arbetsplatser och ett välmående näringsliv då vi träffas i Smedsby, Korsholms kommuncentrum. – Det är viktigt att Korsholm skapar fler arbetsplatser inom kommunen för att

Statsminister Petteri Orpos (Saml) regering enades om statsbudgeten för nästa år på tisdagen. Budgeten bygger på prognosen att staten drar in 76,6 miljarder euros inkomster nästa år. De budgeterade utgifterna landar på 88,8 miljarder euro. Det totala underskottet på 12,2 miljarder euro ska

Pyttis kommundirektör Terhi Lindholm vill jobba för att Pyttis bevarar sin status som tvåspråkig kommun ifall lagens minimikrav på tvåspråkighet inte uppfylls. Enligt språklagen och statsrådets förordning om kommunernas språkliga status blir en tvåspråkig kommun enspråkig ifall minoritetens andel av

De ukrainska flyktingar som har anlänt till Finland 2022–2024 kan lindra avfolkningen i en del mindre kommuner i glesbygden. Det visar statistiska uppgifter från Migrationsverket och enskilda kommuner. – Då vi analyserar flyttningsrörelser mellan finska kommuner ser vi att många invandrargrupper i

Om att gå in i obekväma zoner då det behövs kan ändå vara nödvändigt. Och människor som talar och uppträder professionellt måste ibland göra det. Det är bra. Att träffa olika människor och arbeta tillsammans för att göra saker bättre är, enligt Härö, sådant som ger en extra krydda till livet i

Stadsdirektören i Grankulla Christoffer Masar säger att coronapandemin och Rysslands krig i Ukraina tvingade honom att tänka i nya banor. Ett konkret exempel är skyddsrummet som som rymmer tusentals människor. – Vi har fortsatt att investera i faciliteterna och sett över vad vi skulle göra om vi var

Hela 40 procent av kommundirektörerna uppger sig ha utsatts för trakasserier eller hot i sitt arbete under den pågående fullmäktigeperioden. Särskilt kvinnor är utsatta. Av de kvinnliga kommundirektörerna uppgav 62 procent och av männen 27 procent att de upplevt trakasserier eller hot. Siffrorna är

Av de österbottniska kommunerna har Larsmo den klart bästa framtidsutsikterna demografiskt sett. Kommunen närmar sig 6 000-strecket med stormsteg. Flera större satsningar på skolväsendet, dagvården och de lokala ungdomarna är aktuella i Larsmo för närvarande. Enligt den framtidsprognos för

Mitt i högsommarvärmen har den nya simhallen i Korsholm öppnats i hjärtat av Smedsby. Målet är att profilera hallen som en mångsidig och flexibel attraktion framöver, säger idrottskoordinator Simon Granlund. Strax efter midsommarhelgen, måndagen den 24 juni, inföll premiären för Korsholms simhall. —