Kommunförbundets bloggar

Vad förenar neurokirurgiska operationer, effektiverad hemsändning och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte? Vid första tanken ingenting. En gemensam nämnare är åtminstone den att kommunerna och samkommunerna använder servicesedlar för att ordna dessa tjänster. Till stöd för arbetet i landskapen

INTERGEO-mässan i Tyskland: Kommunala datatjänsten är föregångare som offentlig utgivare av uppdaterad maskinläsbar information om den byggda miljön Kommunala datatjänsten presenterades för olika aktörer på en mässa i det tyskspråkiga Europa. Presentationen gjordes med hjälp av

Det nya anmälningsförfarandet i beslutsprocesserna inom miljövården är en fortsättning på den genomgripande flerstegsrevideringen av miljöskyddslagen som inleddes 2011. Lagreformens mål har utstakats i programmen för regeringarna Katainen och Sipilä enligt vilka miljöbestämmelserna ska lättas upp

Ändringar föreslås i kriterierna för så kallade kriskommuner. Den arbetsgrupp som utrett ändringsbehovet offentliggjorde sitt förslag 5.10.2018, vilket innebar att ett utkast till regeringsproposition skickades på remiss till kommunerna. Enligt förslaget ska de nya kriterierna tillämpas för första

Kommunförbundet genomförde i juni–augusti en enkät för att kartlägga regeringens anpassningsåtgärder i kommunerna. I enkäten utreddes de besparingar utvecklingen av den specialiserade sjukvården och arbetstidsförlängningen gett och de dolda kostnader landskapsreformen lett till i kommunerna. Enkäten

Utkastet till ny avfallslag är förknippat med risker. Kommunförbundet är i synnerhet bekymrat över den byråkrati som det föreslagna förfarandet skulle medföra. Om förslaget går igenom ökar både företagarnas och kommunernas förpliktelser, och tillgången på avfallshanteringstjänster försvåras och

Cirkulär ekonomi eller byråkrati? Utkastet till ny avfallslag är förknippat med risker. Kommunförbundet är i synnerhet bekymrat över den byråkrati som det föreslagna förfarandet skulle medföra. Om förslaget går igenom ökar både företagarnas och kommunernas förpliktelser, och tillgången på

Saldot i det svenska valet blev ett högt valdeltagande, 82 procent. Åtminstone ur vårt finska perspektiv är siffran enormt hög. Men vad hände egentligen i det svenska valet? Väldigt få analyser berättar om hur det gick i kommunalvalet i de stora städerna eller analyserar hur kommunernas nya

Målet med social- och hälsovårdsreformen är att minska hälso- och välfärdsskillnaderna mellan människorna, förbättra tillgången till tjänster på lika villkor och bromsa kostnadsökningen. Social- och hälsovårdstjänster sammanslås på alla nivåer till kundvänliga helheter. Servicemodeller som uppfyller

I Finland ordnas gymnasieutbildningen enligt ett fungerande system. I regel är det kommunen som ordnar denna utbildning, men det finns också rum för privata utbildningsanordnare, statliga läroanstalter och läroanstalter i anslutning till universitet. I vissa fall har kommunerna överfört ordnandet av

Kommunförbundets enhet för undervisning och kultur besöker varje år någon kommun och studerar kommunens bildningsväsende. På det sättet får vi en klar uppfattning om hur kommunerna organiserar sina bildningstjänster. Samtidigt kan vi diskutera den aktuella kommunens särdrag och utmaningar. Årets

I mitten av maj ordnade Kommunförbundet den nionde klimatkonferensen. Denna gång firade vi den med anledning av kommunernas 20-åriga klimatarbete. Startskottet kan ha varit Kommunförbundets initiativ till Kommunernas klimatkampanj under den första klimatkonferensen hösten 1997. Då deltog 7 kommunala

Beredningen av vård- och landskapsreformen står åter inför en ny situation. Visserligen är det få som förnekar behovet av en reform. Men ingen tycks vara riktigt nöjd med den modell som ligger på förhandlingsbordet just nu. Dessutom uppvisar attityderna stora regionala skillnader. Kommunförbundet

Under våren 2018 har jag deltagit i ett småskaligt tjänstemannautbyte vid Kommunförbundet. Till vardags håller jag till vid enheten för politisk analys vid statsrådets kansli, där jag arbetar med olika framtids- och prognostiseringsuppgifter tillsammans med min kollega Kaisa Oksanen. Denna vår var

Riksdagen behandlar som bäst den nya gymnasielagen. Behandlingen av lagen borde vara slutförd nästa vecka. Den nya gymnasielagen ökar å ena sidan utbildningsanordnarens skyldigheter, men å andra sidan skapar den också möjligheter. Gymnasielagen fäster på ett förtjänstfullt sätt uppmärksamhet vid en

Det har varit lite dåligt med grannsämjan de senaste åren, på vissa håll rentav alarmerande dåligt. Sommarvädret ställer till det men också den senaste vintern var rekordsvår för grannar. Man har till och med på ministernivå uppmärksammat problemen och befarar att grannosämja kan bli ett bestående

Digitaliseringen och robotiken kommer att ta över, arbetslivet och arbetsuppgifterna förändras. Har vi någon aning om vilken typ av kompetens vi kommer att behöva i arbetslivet i framtiden? Framtidens arbetsliv kommer att kräva allt mer flexibilitet och förmåga att växla mellan olika uppgifter och

I Finland trivs vi där vi bor. Vi är stolta över vacker natur, service som fungerar i vardagen och handlingskraft. Men i olika kommuner kan samma ord ha olika innebörd. Därför bör framtidens kommun vara lyhörd för invånarnas önskemål: hur kan man just i vår kommun stärka det särpräglade, underlätta

En betydande del av tjänsterna för medborgarna kommer att föras över till de 18 landskapen i början av år 2020. Den politiska debatten har koncentrerat sig på organiseringen, produktionen och finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna, räddningsväsendet och de sk. tillväxttjänsterna. Däremot

Under ledning av Finansministeriet bereds en lag om tillhandahållande av digitala tjänster . Lagen innehåller bestämmelser om tillgänglighetskrav som syftar till att alla finländare oberoende av ålder eller hälsotillstånd på egen hand ska kunna utnyttja den offentliga sektorns digitala tjänster.