Lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden (669/1978) reviderades delvis genom den lag (547/2005) som trädde i kraft 1.11.2005. Revideringen ändrade inte på lagens struktur. De viktigaste ändringarna gäller ansvarsfördelningen mellan kommunen och tomtägaren och styrningen
Cirkulär
Cirkulären är anvisningar och rekommendationer till Kommunförbundets medlemmar. De publiceras samtidigt på finska och svenska.
Kommunförbundet skickar cirkulären per e-post till kommunernas och samkommunernas registraturer samma dag som de publiceras på webben.
Ändringarna i lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet (nedan offentlighetslagen) och i 50 § i kommunallagen träder i kraft den 1 oktober 2005. Det som främst gäller kommunalförvaltningen är bestämmelserna om delegering av beslutanderätt när handlingar lämnas ut och bestämmelserna om de
I lagen ingår en övergångsbestämmelse med stöd av vilken fullmäktige innan lagen träder i kraft kan besluta att kommunen åtar sig följande uppgifter från och med en viss tidpunkt, dock senast två år efter lagens ikraftträdande: skyldigheten att avlägsna stenmaterial som använts för halkbekämpning
Finlands Kommunförbund har bett justitieministeriet ge ett utlåtande om tvåspråkiga kommuners skyldighet enligt 29 § språklagen att skriva fullmäktiges möteskallelser och protokoll på båda språken. Enligt justitieministeriets tolkning ska fullmäktiges möteskallelser och protokoll skrivas på båda
Statsrådet utfärdade den 11 juni 2003 en förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattentjänstverkens avloppsnät. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2004. I förordningen finns bestämmelser om minimikraven för behandling av hushållsavloppsvatten från enskilda
Ordningslagen (612/2003) träder i kraft den 1 oktober 2003. I samband med ordningslagen upphävs 7 § kommunallagen, som innehåller ett bemyndigande att utfärda ordningsstadgor. I och med att denna bestämmelse upphävs den 1 oktober 2003, upphävs också de kommunala ordningsstadgorna. I ordningslagen
Riksdagen antog 14.6.2002 en lag om ändring av miljöskyddslagen. Ändringen trädde i kraft 1.7.2002. Kommissionen för Europeiska gemenskaperna har gett en anmärkning till Finland om vissa brister som uppdagats i verkställigheten av IPPC-direktivet (96/61/EG). Därför har det till miljöskyddslagen
I ett beslut som en kommunal miljövårdsmyndighet har fattat med stöd av miljöskyddslagen och vattenlagen får ändring i regel sökas hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften och dess bilagor skall dock tillställas den kommunala miljövårdsmyndigheten. Till beslutet eller ett protokollsutdrag över
Bestämmelserna om hemfridsbrott, olovlig avlyssning och observation samt ärekränkning och kränkning av privatlivet har reviderats och sammanförts i strafflagens 24 kapitel. Ändringarna av strafflagen träder i kraft 1.10.2000 (nr 531-532/2000 i författningssamlingen). Bestämmelserna om hemfridsbrott
Lagen om ändring av marktäktslagen (495/2000) gavs 26.5.2000 och ändringen träder i kraft 15.6.2000. Vid ändringen gjordes de mindre ändringar i marktäktslagen som markanvändnings- och bygglagen (132/1999) gav anledning till. Förbudet enligt 6 a § den gamla byggnadslagen (370/1958) mot marktäkt i
(Rättad version) Godkännande av taxa för den kommunala miljövårdsmyndigheten som bilaga.
Miljöskyddslagen (MSL) och till den anknutna lagändringar samt miljöskydds-förordningen (MSF) och vissa ändringar av förordningar har trätt i kraft 1.3.2000. Ändringar har gjorts i synnerhet i vatten- och avfallslagen, lagen om grannelagsförhållanden och hälsoskyddslagen. Lagarna om luftvård
Antalet boendeserviceenheter och klienter som servicen gäller har ökat på senare år samtidigt som antalet serviceproducenter har blivit större. Kommunförbundets ansvarsområde basservice inom social- och hälsovård genomförde våren 1999 en enkät om åldringars och utvecklingsstördas serviceboende i 27
Enligt 125 § Finlands grundlag, som träder i kraft i början av mars 2000, är de allmänna utnämningsgrunderna för offentliga tjänster skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd. Enligt motiveringen till regeringens proposition (RP 1/1998) skall de allmänna utnämningsgrunderna tolkas i