Bokslutsprognoserna 2014: Lyckad effektivisering i kommunerna

(Kommunförbundet informerar 11.2.2015) ​Kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat för 2014 var nästan på samma nivå som året innan, om man inte beaktar engångsintäkterna från bolagiseringen av kommunala affärsverk.

Den svaga ekonomiska utvecklingen och den växande arbetslösheten har bromsat skatteinkomsternas tillväxt i kommunerna och ökat deras utgifter. Trots att 156 kommuner höjde sin inkomstskattesats för 2014 ökade inkomsterna från kommunalskatten endast med 1,3 procent. Både fastighetsskatten och samfundsskatten växte däremot med över 10 procent. Fastighetsskattens tillväxt beror i hög grad på fastighetsskattereformen.

Verksamhetsutgifterna ökade ytterst lite, mindre än en halv procent, vilket till stor del förklaras av den återhållsamma löneuppgörelsen, effektiviseringen av kommunernas verksamheter och bolagiseringen av yrkeshögskolorna.

År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. De statsandelsnedskärningar som gjorts under pågående valperiod uppgick i fjol till sammanlagt 1,2 miljarder euro.

Enligt bokslutsprognoserna var räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna 1,86 miljarder euro. Av beloppet härrör uppskattningsvis 1,4 miljarder euro från bolagiseringen av affärsverk enligt EU-direktivet. Det är bokföringsmässiga intäkter som inte påverkar kommunernas finansiella ställning.

- Kommunerna gjorde vad som förväntades av dem för att krympa hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin. Personalkostnaderna skars ner med omkring 400 miljoner euro och höjningarna av skattesatserna ökade skatteinkomsterna med cirka 390 miljoner euro, säger Kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.

- Effektivisering av verksamheten ger bättre resultat och minskar också i viss mån behovet av skattehöjningar. Befolkningens stigande ålder fortsätter ändå att öka efterfrågan på tjänster samtidigt som kommunerna ges ett allt större ansvar för till exempel långtidsarbetslösa.

Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag uppgick till 2,74 miljarder euro, vilket var en ökning på cirka 2 procent jämfört med året innan. Totalt 14 kommuner hade negativt årsbidrag. Året innan var antalet kommuner med negativt årsbidrag 28. I 133 kommuner var årsbidraget mindre än avskrivningarna. 

Investering​arna ökade s​kulderna

Till följd av statsandelsnedskärningarna och skatteinkomsternas svaga utveckling räckte kommunernas interna finansiering inte till för investeringarna, vilket nästan helt förklarar den ökade skuldsättningen i kommunerna. Kommunerna tar knappast alls lån för att täcka utgifter inom driftsekonomin.

Kommunernas och samkommunernas lånestock växte med ytterligare 7 procent. Kommunerna har nu lån på 2 733 euro per invånare. Skulden per invånare fördelar sig jämnt över kommuner i samma storleksklass. 

- Den ekonomiska tillväxten väntas återhämta sig långsamt, vilket innebär att också skatteunderlagets utveckling blir fortsatt svag i kommunerna. Kommunernas verksamhetsutgifter fortsätter ändå att växa stadigt då förändringarna i åldersstrukturen ökar behovet av service och kommunerna åläggs nya uppgifter. Kommunernas interna finansiering räcker inte till för investeringarna och skuldsättningen fortsätter vara hög. Trycket på att höja kommunalskatten är stort och skillnaderna mellan kommunerna hotar växa ytterligare, säger Mäki-Lohiluoma. 

Kommunernas och samkommunernas bruttoinvesteringar var exceptionell stora, omkring 7,7 miljarder euro. Omkring 2,5 miljarder euro förklaras av anskaffningen av aktier och andelar i samband med bolagiseringarna av kommunala affärsverk. Investeringarna i byggnader, maskiner och nätverk minskade med 2 procent jämfört med året innan, men ligger fortfarande på en hög nivå.

Uppgifterna måst​e minskas och skatteunderlaget breddas

Statens åtgärder för att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter motsvarar inte målen i det strukturpolitiska programmet utan uppskattas ge besparingar på bara cirka en tredjedel av den eftersträvade miljarden. Kommunerna däremot överträffar målet att anpassa sin ekonomi med en miljard euro.

- Kommunerna måste fortsätta effektivisera sin verksamhet, men det behövs också strukturella reformer. Om inte kommunernas inkomstbas breddas och uppgifterna och skyldigheterna minskar står den kommunala ekonomin inte på en stadig grund, säger Mäki-Lohiluoma. 

Närmare upplysningar:
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, tfn 050 364 7883
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 0400 486 043
Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 371 2999
Reijo Vuorento, biträdande direktör, tfn 050 667 41
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175
Jari Vaine, sakkunnig, tfn 050 562 7687​​​​​​​​​​​​

 

Mer på webben

Etiketter