I cirka 30 procent av kommunerna vistas personer som stannat kvar i Finland efter att de fått negativt asylbeslut

Kommunförbundet har kartlagt antalet personer som vistas i Finland utan uppehållstillstånd efter att de fått negativt asylbeslut och den socialservice som tillhandahållits dem i kommunerna 2019 och i februari 2020.

Kommunernas uppfattning om hur stor grupp det är fråga om och den service som tillhandahållits målgruppen utreddes med hjälp av en enkät. Svaren beskriver situationen i 166 kommuner, vilket motsvarar 77 procent av befolkningen. Enkäten besvarades av representanter för socialväsendet i kommuner och samarbetsområden samt kommunernas invandrarservice. 

– Kommunerna betonade allmänt att uppgifterna de angett delvis var endast uppskattningar. Det är första gången som man överhuvudtaget kartlagt situationen i denna omfattning. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det är fråga om något som är mycket svårt att utreda exakt, säger Ellen Vogt, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

I 20 procent av kommunerna vistas barnfamiljer som fått negativt asylbeslut

Utgående från svaren kan man räkna ut att det i cirka 30 procent av kommunerna vistas personer som stannat kvar i Finland efter att de fått negativt asylbeslut. Och att det i 20 av kommunerna finns sådana barnfamiljer.

På nationell nivå kan man utgående från enkäten beräkna att antalet personer som stannat kvar i Finland efter att de fått negativt asylbeslut är sammanlagt 700–1 100, inklusive tänkbara osäkerhetsfaktorer.

Antalet barnfamiljer uppskattas till 30–50 familjer. Uppskattningarna är dock förknippade med osäkerhet för det är en svåridentifierad målgrupp. Personer i målgruppen flyttar ofta till annan ort och växlandet mellan mottagningstjänster och kommunala tjänster komplicerar bedömningen av antalet personer i gruppen.

Kommunerna har inte alltid sökt statlig ersättning för den socialservice de tillhandahållit

Den socialservice som tillhandahållits personer som fått negativt asylbeslut följer i huvudsak Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar. Tillhandahållandet av mathjälp, läkemedel och nödinkvartering för barnfamiljer har varit tillräcklig i kommunerna.

Men kommunerna har inte alltid sökt ersättning för den till statlig ersättning berättigade socialvård som tillhandahållits målgruppen. Orsaken är sannolikt bristande kunskap om ersättningssystemet och ansökningssystemets omfattande byråkrati. Ersättningssystemet verkar bitvis till och med oändamålsenligt för de kostnader som borde ersättas av staten faller ofta på kommunen. Finansieringssystemet borde ses över eftersom det i första hand är statens som är ansvarig i frågan.

Enkätsvaren gäller eventuellt också andra än de personer och familjer som vistas i landet utan uppehållstillstånd efter negativt asylbeslut. Det kan vara svårt och delvis oändamålsenligt att separera målgruppen från andra papperslösa personer.

Dessutom är det möjligt att vissa personer under årets lopp flyttar eller befinner sig på flera orter samtidigt och således dyker upp i flera kommuners uppgifter.

När det gäller socialservice kan uppgifterna anses mer tillförlitliga eftersom de i allmänhet grundar sig på beslut om socialservice direkt till klienten.

Närmare upplysningar:

Ellen Vogt, sakkunnig, Kuntaliitto, tfn 044 313 0170, ellen.vogt(at)kuntaliitto.fi

Etiketter