Kommunförbundet utredde: År 2040 har mer än dubbelt så många främmande språk som modersmål

kaupunkiin

Om invandringen hålls på minst nuvarande nivå kommer antalet personer med främmande språk som modersmål att ha mer än fördubblats år 2040. Ökningen förklaras främst av flyttningsöverskott från utlandet och den unga åldersstrukturen bland invånare med främmande språk som modersmål.

Uppgifterna framgår av en utredning som konsultbyrån för regionutveckling MDI gjort för Kommunförbundet.

Under de senaste 20 åren har C23-städerna, dvs. alla finländska städer med över 50 000 invånare samt Karleby och Kajana, haft en befolkningsökning på cirka 411 000 invånare. Av dem har 59,5 procent, dvs. cirka 250 000 personer, ett främmande språk som modersmål.

– Ökningen av antalet invånare med främmande språk som modersmål är kraftigt koncentrerad till de största stadsregionerna. I huvudstadsregionen bor det redan nu cirka 205 500 invånare med ett främmande språk som modersmål, vilket är lika många som invånarantalet i Uleåborg år 2019. Både urbaniseringen och invandringen är fenomen som växer sig allt starkare i framtiden, förutspår relationsdirektör José Valanta.

Utvecklingen utreddes genom två scenarier

I utredningen granskades utvecklingen under åren 2000–2019 för befolkningen med främmande språk som modersmål eller utländsk bakgrund i hela landet och särskilt i C23-städerna samt den prognostiserade utvecklingen till år 2040. Motsvarande befolkningsprognos för invånare med främmande språk som modersmål har tidigare bara gjorts för enskilda städer.

Den kommande befolkningsutvecklingen för invånare med främmande språk som modersmål jämförs med hjälp av två scenarier, ett basscenario och ett tillväxtscenario. Basscenariot utgår från att personer med främmande språk som modersmål invandrar till Finland i samma utsträckning som under åren 2010–2018. I tillväxtscenariot ökar invandringen med 25 000 personer per år ända till år 2040.

Enligt basscenariot kommer antalet personer med främmande språk som modersmål år 2040 att på riksnivå ha ökat med cirka 476 000, dvs. med 120 procent. Motsvarande ökning enligt tillväxtscenariot är cirka 575 000 personer, dvs. 146,2 procent.

I bägge scenarierna förklaras ökningen i synnerhet av flyttningsöverskottet från utlandet och av den unga åldersstrukturen hos personer med främmande språk som modersmål. Åldersstrukturen gör att mortaliteten inte har någon stor inverkan på den naturliga befolkningsökningen.

Ökningen koncentreras till C23-städerna

Enligt bägge scenarierna bor cirka fyra av fem personer med främmande språk som modersmål i någon av C23-städerna år 2040. Antalet invånare med främmande språk som modersmål ökar i alla dessa städer.

I huvudstadsregionen kommer antalet invånare med främmande språk som modersmål att ha ökat med omkring 265 000 år 2040.

– Ökningen i huvudstadsregionen, Åbo och Tammerfors förklaras också av att personer med främmande språk som modersmål flyttar inom landet. Flyttningen koncentreras i första hand till huvudstadsregionen och i andra hand till Åbo och Tammerfors, berättar Timo Aro, som är ledande expert vid MDI och som ansvarar för utredningen.

Ökat antal invånare med främmande språk som modersmål ändrar Finlands befolkningsstruktur

En kraftig ökning av antalet invånare med främmande språk som modersmål medför stora förändringar i Finlands befolkningsstruktur.

– Antalet invånare med främmande språk som modersmål har fyrdubblats under åren 2000–2019. Invånarna med ett inhemskt språk som modersmål började minska i antal för första gången år 2014, varefter befolkningsökningen i hela landet har baserat sig enbart på invandring. Samma år blev invånarna med främmande språk som modersmål fler än de svenskspråkiga, säger Aro.

Enligt utredningen kommer flyttningen mellan kommuner och regioner att minska under 2020- och 2030-talen, när de unga åldersklasserna krymper. Samtidigt minskar flyttningsöverskotten i de växande stadsregionerna. Det sker dock inga väsentliga förändringar i flyttningsrörelserna inom kommunerna och regionerna.

Enligt den befolkningsprognos för åren 2019–2040 som Statistikcentralen publicerade i höstas kommer den pågående utvecklingen att förstärkas ytterligare.

Närmare upplysningar:

José Valanta, relationsdirektör, tfn 050 523 1116, jose.valanta(a)kuntaliitto.fi

Jaana Halonen, sakkunnig, tfn 050 452 7035, jaana.halonen(a)kuntaliitto.fi

Timo Aro, ledande expert, konsultbyrån för regionutveckling MDI, tfn 045 657 7890, timo.aro(a)mdi.fi

Utredningen gjordes inom ramen för Kommunförbundets projekt Staden i fokus, som granskar bland annat befolkningsutvecklingen, arbetsplatserna, den ekologiska hållbarheten, ekonomin, servicestrukturen och livskraften ur 23 finländska städers (C23) perspektiv.

Mer om projektet Staden i fokus: kommunforbundet.fi/staden-i-fokus och #stadenifokus.

 

Etiketter