Kommunförbundets styrelse: Coronakrisen förvärrar problemen i kommunekonomin - korrigerande åtgärder krävs

Kommunförbundets styrelse behandlade coronakrisens konsekvenser för den kommunala ekonomin vid sitt sammanträde den 19 mars. Styrelsen kräver att det vid ramförhandlingarna fattas beslut om mångsidiga korrigerande åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin.

Kommunekonomin står inför många utmaningar. De gäller den åldrande befolkningen, flyttrörelsen, tillgången på arbetskraft och de strukturella svagheter som belastar kommunernas inkomstbas. Service- och investeringsbehoven växer, vilket också ökar trycket på driftsekonomiutgifter och skuldsättning. Detta syns tydligt också i fjolårets svaga preliminära bokslutsuppgifter. 

Den rådande coronakrisen förvärrar problemen ytterligare då den medför en betydande ökning i utgiftsnivån och en försvagad skatteinkomstbas. Det är ännu omöjligt att förutspå krisens konsekvenser i detalj. 

Det är positivt att regeringen Marin i sitt regeringsprogram har förbundit sig till att finansiera kommunernas nya och utvidgade uppgifter och kompensera kommunerna fullt ut för det skatteinkomstborfall som uppstår på grund av statens beslut. Men dessa och övriga åtgärder som fastslagits redan före coronakrisen, är inte någon lösning på de djupa hållbarhetsproblem som den kommunala ekonomin står inför. I bästa fall kan de förhindra att underskottet växer. 

För att den kommunala ekonomin ska vara hållbar krävs nu en rad exceptionellt mångsidiga åtgärder som ska dämpa kommunernas utgiftsutveckling och stärka inkomstbasen. Åtgärdernas betydelse och omfattning ökar ytterligare i och med konsekvenserna av coronakrisen. 

Kommunförbundet föreslår att man efter denna akuta kris genomför en rad korrigeringar i den kommunala ekonomin med följande prioriterade åtgärder:

• De kostnader som nya och utvidgade uppgifter medför bör ersättas kommunerna till fullt belopp. Man bör göra en ny bedömning av avgränsningarna och tidsplanerna för dessa efter att kostnadseffekterna och personalkonsekvenserna har preciserats och med tanke på den belastning som coronakrisen medför. Statsandelsfinansieringen bör inte skäras ner på förhand enligt de förväntade spareffekterna av utökade uppgifter. 
   
• Som en snabbverkande åtgärd bör inkomstbasen i kommunekonomin stärkas genom att höja statsandelsprocenten och kommunernas samfundsskatteandel så att inkomsteffektens storleksklass är en miljard euro. Det är viktigt att bedömningen av coronakrisens konsekvenser för den kommunala ekonomin sker i nära samarbete mellan staten och Kommunförbundet. Då konsekvenserna av coronakrisen har preciserats måste det finnas beredskap att fatta nya beslut som stärker den kommunala ekonomin. 
   
• För att svara på behoven till följd av att kommunerna blir allt mer olika bör behovsprövade understöd beviljas åtminstone i år och nästa år till ett belopp av 50 miljoner euro på årsnivå. Finansieringen ska inte tas från statsandelssystemet. 
   
• En reform bör inledas för att styra en andel av kapitalskatteinkomsterna till kommunerna. Detta stärker kommunernas skatteinkomstbas. Alla kommuninvånare bör bidra till finansieringen av den kommunala servicen genom sin inkomstskatt, oberoende om de har förvärvs- eller kapitalinkomster. Målet är att reformen ska träda i kraft senast i början av 2023. 
   
• I samarbete mellan kommunsektorn och staten bör nya åtgärder beredas för att kommunerna ska få ökat spelrum i skötseln av uppgifterna och förpliktelserna. Syftet är att stävja kostnaderna och beakta olika förhållanden.    
   
• Den årliga höjning på minst 300 miljoner euro som överenskommits för bastrafikledshållningens del bör i fortsättningen inkluderas i planen för de offentliga finanserna i sin helhet. Finansieringen av utvecklingsprojekt inom trafiknätet bör utökas betydligt. Statens ansvar för finansieringen av den infrastruktur som hör till den får inte överföras på kommunerna.
   
• Att trygga förutsättningarna för och kontinuiteten i företagsverksamheten samt att förhindra ökad arbetslöshet är ytterst viktigt också med tanke på den kommunala ekonomin. Det omfattar också att offentliga upphandlingar fortgår och i mån av möjlighet försnabbas. Beredningen av sysselsättningsförsöken som ska inledas i kommunerna bör fortsätta och målet ska vara att permanent stärka kommunernas organiseringsansvar för sysselsättningstjänsterna.
   
• För att förbättra förutsägbarheten inom den kommunala ekonomin bör staten och Kommunförbundet i samarbete utreda en utveckling av skatteredovisningssystemet.

Kommunförbundet påminner om att social- och hälsovårdsreformen som är under beredning inte ensam kommer att lösa problemen inom den kommunala ekonomin, eftersom utgifter och inkomster tas bort från kommunerna i samma mån. Det kan antas att det ökande utgiftstrycket inom social- och hälsovården visserligen överförs på statens finansieringsansvar, men samtidigt försvagas kommunernas skatteinkomstbas avsevärt, vilket gör det svårare att tillgodose bland annat investeringsbehoven. För att få klarhet i de många olika konsekvenserna och finna lösningar på problemen är det nödvändigt att staten bereder reformen i nära samarbete med kommunsektorn. Så har hittills inte varit fallet.  

Närmare upplysningar: 

Joona Räsänen, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 050 547 5590
Minna Karhunen, Kommunförbundets verkställande direktör, tfn 09 771 2000
Timo Reina, Kommunförbundets vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700