Pressmeddelande, 

Genomförandet av social- och hälsovårdsreformen får inte leda till förlorare – lagstiftningslösningar behövs för samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena

Överföringen av organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna från kommunerna till välfärdsområdena påverkar de nuvarande sektoröverskridande samarbetsformerna.

"Fastän kommunerna och välfärdsområdena har gemensamma invånare och många samarbetsbehov, har man i den social- och hälsovårdslagstiftning som riksdagen godkände i somras knappt alls tagit ställning till principerna för samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena", säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Utan möjliggörande lagstiftning går det inte att tillhandahålla tjänster som förenar kommunernas och välfärdsområdenas resurser och kompetens efter att reformen genomförts. Detta leder i värsta fall till att många gränsöverskridande samarbetsformer upplöses utan att det med en snabb tidtabell kan ordnas ersättande tjänster för de kunder som berörs.

"Det är säkert ingen som vill att denna typ av fungerande samarbetsformer ska avvecklas", säger Reina.

”Det är naturligt att man vid beredningen av det enorma lagpaketet om social- och hälsovårdsreformen inte hunnit ägna tillräcklig uppmärksamhet åt alla detaljer som gäller samarbetet. Nu när man söker lösningar för de övriga smärtpunkterna i den antagna lagstiftningen är det sista chansen att ta fram lagstiftningslösningar också för att möjliggöra samarbete mellan välfärdsområdena och kommunerna.”

Betydelsen av kontaktytor märks i vardagen

Ett konkret exempel på betydelsen av kontaktytor är samarbetet mellan kommunernas ungdomsväsende, skötseln av sysselsättningen och socialvården vid genomförandet av verkstadsverksamheten för unga och långtidsarbetslösa. Verkstäderna, som kommunerna i stor utsträckning ansvarar för, tillhandahåller också tjänster inom den arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och sociala rehabilitering som överförs till välfärdsområdena. 

”Om verksamhetsmodellen inte kan fortsätta är det oklart vad som händer med de över 33 000 kunder som deltar i verksamheten. Verkstäderna har varit en viktig närservice särskilt för unga i sådana områden där kollektivtrafikförbindelserna är dåliga eller där kommunen inte erbjuder andra sysselsättningsstödjande tjänster”, säger Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Liknande frågor om samarbetsformerna mellan kommunerna och välfärdsområdena uppstår också vid andra kontaktytor inom skötseln av sysselsättningen och socialvården samt mellan bildningsväsendet och social- och hälsovårdstjänsterna.

Kommunernas och välfärdsområdenas samarbete kan och bör regleras som en del av revideringen av social- och hälsovårdslagstiftningen

Kommunförbundet har bedömt att det som en del av revideringen av social- och hälsovårdslagstiftningen är både nödvändigt och möjligt att införa bestämmelser om kommunernas och välfärdsområdenas horisontella samarbete inom lagstadgade uppgifter. Flexibla samarbetslösningar för kommunerna och välfärdsområdena skulle, om båda så beslutar, vara möjliga utan hinder av upphandlingslagstiftningen och EU:s konkurrensrätt. 

"Detta skulle underlätta införandet av de verkligt nödvändiga förändringarna i genomförandefasen av social- och hälsovårdsreformen, i stället för att man avvecklar fungerande samarbetsmodeller”, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.

Tilläggstid för den nuvarande praxisen skulle också behövas för att man ska kunna lösa samordningsfrågorna inom de reformer av skötseln av sysselsättningen och främjandet av integrationen som pågår vid sidan av social- och hälsovårdsreformen. Dessa frågor behöver lösas på ett hållbart sätt med tanke på de gemensamma invånarna och skattebetalarna.

Tags
Timo Reina

Timo Reina

vice verkställande direktör
Förbundets ledning
+358 9 771 2700
Ansvarsområden
  • kommunalekonomi
  • region- och näringsfrågor och EU:s strukturpolitik
  • sysselsättning och invandrarfrågor
  • arbetsmarknads- och personalfrågor (inkl. utveckling och pensionspolicy)
  • samhälls-, teknik- och miljöfrågor
  • kommunutveckling, produktivitet och forskning
  • verkställande direktörens ställföreträdare