Historisk kommunalförvaltningsreform inleds

Den största reformen i Finlands förvaltningshistoria inleds i kommunsektorn efter att lagarna om social- och hälsovårdsreformen trätt i kraft. Reformen gäller alla kommuner och innebär att uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs från mer än 200 kommunorganisationer till nya välfärdsområden. 

”Omläggningen förutsätter att tillräckliga resurser och arbetsro tryggas för de organisationer som ansvarar för genomförandet”, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio. Reformtidtabellen ser också ut att bli ytterst stram, vilket ökar betydelsen av riskövervakning på nationell nivå. 

Vid sidan av genomförandet av reformen behöver kommunerna och samkommunerna också förbereda sig på coronaepidemins efterskede samt på de många parallella förändringarna. ”För att trygga arbetsron vore det klokt att avstå från de nya och utvidgade lagstadgade uppgifter för kommunerna som enligt planerna ska införas mitt under den pågående reformen, säger Kommunförbundets social- och hälsovårdsdirektör Tarja Myllärinen.

Kommunförbundet stöder kommunerna under förändringarna

Kommunförbundet är redo att stödja kommunorganisationerna i förändringsskedet. ”Under våren har vi kartlagt önskemålen om förändringsstöd på ett brett plan och förberett oss på att bemöta dem”, säger specialsakkunnig Karri Vainio.
Huvudteman i Kommunförbundets förändringsstöd är bland annat frågor som gäller överföring av uppgifter och egendom samt konsekvenserna för kommunernas ekonomi.  ”Vi har också i samarbete med ministerierna beredskap att stödja aktörerna på fältet. Det gäller planeringen av välfärdsområdenas och kommunernas samarbete och de strukturer och verksamhetsmodeller som behövs för detta, vilket är av avgörande betydelse för att reformen ska lyckas”, fortsätter Vainio. 

Vid sidan av vårdreformen finns det också många andra frågor som påverkar kommunernas framtid. Reformen innebär att de framtida kommunernas roller, uppgifter, finansieringsbas och självstyrelse behöver övervägas och beredas.

”Det behövs en stark vision om de framtida kommunernas betydelse för vårt samhälle samt åtgärdsalternativ för att förverkliga visionen.  
”Kommunförbundet kommer att söka svar på de här frågorna tillsammans med kommunerna, staten och intressentgrupper”, säger Kommunförbundets strategi- och utvecklingsdirektör Markus Pauni.