Pressmeddelande, 

Kommuninvånarna är nöjdare än tidigare med den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Kommuninvånarna är nöjda med den grundläggande utbildningen både i årskurserna 1–6 och i 7–9. De är också nöjda med gymnasieutbildningen.

Mest nöjda är de med den grundläggande utbildningen i de lägre årskurserna, där samarbetet mellan hem och skola är god.

Kommuninvånarna är nöjda med hur utbildningstjänsterna har skötts och ordnats för den grundläggande utbildningens och gymnasieutbildningens del. Kommuninvånarnas allmänna nöjdhet med kommunerna utbildnings- och bildningstjänster märks sålunda också i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets invånarundersökning där man bland annat frågar om invånarnas åsikt om kommunens service.

Jämn ökning i kommuninvånarnas nöjdhet med servicen

Under 2000-talet har invånarna varit allt mer tillfreds med både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Nöjdheten har kontinuerligt ökat sedan början av 2000-talet.

Det positiva är att det är i synnerhet de som använt utbildningstjänsterna som är nöjda. Till denna grupp räknas familjer som använt tjänsterna det senaste året.
Också sådana kommuninvånare som inte använt tjänsterna sätter värde på dem och anser dem vara bra.

– Kommuninvånarna ger kommunens sätt att ordna och sköta undervisningen och utbildningen sitt starka stöd, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig i grundläggande utbildning vid Kommunförbundet.

Kommuninvånarna är mycket nöjda med både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen oberoende av hur de ordnats eller om det varit fråga om lokala lösningar. Trots att en del av kommunerna under 2000-talet ändrat på skolstrukturen så har de lyckats bevara servicetillfredsställelsen på en hög nivå.

– Tillfredsställelsen är utbredd oberoende av bakgrundsfaktorerna. Kommuninvånarna i alla åldersklasser anser att kommunens sätt att sköta den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen är bra. Det är särskilt storanvändarna av tjänster, personer i åldern 40–49 med familj, som är nöjda med den grundläggande utbildningen. Nöjdast med gymnasieutbildningen är personer i åldern 18–29 med färska erfarenheter av tjänsten, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kvinnor är en aning mer nöjda än män både med den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Likaså är de som har svenska som modersmål en aning mer tillfreds än de finskspråkiga med kommunens sätt att sköta servicen.

För den grundläggande utbildningens del finns det inga skillnader mellan dem som bor i kommunens centrum och dem som bor i randområden eller i glesbygder. Däremot var glesbygdsområdenas invånare inte lika nöjda som de andra med gymnasieutbildningen.

Tillgången till grundläggande utbildning är på god nivå

Av invånarundersökningen framgår att tillgången till den grundläggande utbildningen och tillgängligheten fortfarande anses vara god i olika stora och olika typers kommuner i hela Finland

– Den grundläggande utbildningen kan utvecklas och ordnas på många olika sätt.  Kommuninvånarna tycks uppskatta den möjligheten, eftersom skötseln av tjänsten fått gott betyg. Varken kommunspecifika ändringar i antalet elever eller ändringar i skolstrukturen tycks påverka servicetillfredsställelsen i någon större grad, säger Sjöström.

Kommuninvånarnas nöjdhet med kommunens gymnasieutbildning samt tillgången till gymnasieutbildning och dess tillgänglighet stämmer överens. I gymnasieutbildningen är skolstrukturen fortfarande tät, vilket märks i att invånarnas tillfredställelse med tillgången till gymnasieutbildning och dess tillgänglighet är minst på god nivå i alla kommuner oberoende av storleksklass.

– Resultaten för gymnasieutbildningens del motsvarar andra undersökningar och utredningar. Vi vet att 99 procent av landets 15-åringar bor inom 30 km från närmaste gymnasium, säger Kyösti Värri, specialsakkunnig i gymnasieutbildning vid Kommunförbundet.

I motsats till den grundläggande utbildningen ordnas inte gymnasieutbildning i alla kommuner. Cirka tre fjärdedelar av kommunerna på fastlandet ordnar gymnasieutbildning, de flesta själv och en del tillsammans med andra i samkommuner. I de kommuner som inte har ett eget gymnasium är invånarna lite mindre nöjda med gymnasieutbildningen än genomsnittet.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets Invånarundersökning 2020, som förra våren besvarades av över 10 000 finländare. Enkätundersökningen genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 43 kommuner runt om i landet medverkade.

Närmare upplysningar:

Mari Sjöström, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 575 8622, mari.sjostrom(at)kommunforbundet.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi

Kyosti Varri, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 431 1926, kyosti.varri(at)kommunforbundet.fi