Pressmeddelande, 

Utmaningar med tillgång på arbetskraft påverkar kommundirektörernas arbetshälsa

Av alla aktuella frågor är det utmaningarna med tillgången på arbetskraft i kommunerna som har störst negativ inverkan på kommundirektörernas arbetshälsa. Av kommundirektörerna uppger 58 procent att tillgången på arbetskraft har en rätt negativ eller mycket negativ inverkan på den egna arbetshälsan. Detta framgår av en enkät som genomfördes i samarbete mellan Kommunförbundet, Keva och Finlands kommundirektörer rf.

— Det är tydligt att bristen på arbetskraft är stressande för kommunledningen. Det är svårt att hitta kunnig personal och problemen med tillgången på arbetskraft påverkar kommundirektörernas arbetshälsa. Det här framkommer i kommuner av olika storlek i hela landet. Det har visat sig vara ett gemensamt problem, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

—  Även Kevas prognoser för pensionsavgång samt statistik och forskningsdata stöder kommundirektörernas observationer. Exempelvis inom hälso- och sjukvård, omsorg och undervisning finns det redan nu ett underskott på tusentals anställda och situationen kommer inte att förbättras utan åtgärder. Denna utmaning innebär att inte bara kommundirektörerna, utan hela kommunorganisationen måste utveckla metoder för att trygga tillgången på personal och personalens arbetsförmåga, säger Kevas verkställande direktör Jaakko Kiander.

Störst negativ inverkan har utmaningarna i fråga om tillgången på arbetskraft på dem som är nya i arbetet som kommundirektör. Yngre kommundirektörer och de som varit kommundirektör en kortare tid upplevde i högre grad än de mer erfarna och äldre kommundirektörerna att bristen på arbetskraft påverkar arbetshälsan negativt.

För många kommundirektörer (42 procent) är det osäkra världspolitiska läget ett nytt orosmoment. Trots det var det kommunens interna frågor som mest lyftes fram när arbetshälsan bedömdes. Knappt hälften (47 procent) av kommundirektörerna angav till exempel det offentliga diskussionsklimatet som en faktor som påverkar arbetshälsan negativt.

Förbättrad ekonomi i kommunen återspeglas i kommundirektörernas arbetshälsa

Av alla aktuella faktorer hade kommunens ekonomiska situation störst positiv inverkan på kommundirektörernas arbetshälsa i år. Av de tillfrågade upplevde 43 procent att kommunens ekonomiska situation hade en positiv inverkan, medan endast 30 procent upplevde att den ekonomiska situationen inverkade negativt på arbetshälsan. Detta skiljer sig avsevärt från år 2020, då hela 52 procent av kommundirektörerna uppgav att kommunens ekonomiska situation var en negativ faktor och endast 5 procent en positiv faktor för den egna arbetshälsan.

— Skatteutvecklingen i kommunerna har varit god de senaste två åren. Dessutom har kommunernas inkomster också temporärt ökat tack vare coronastöden, säger Karhunen.

— Nu står vi dock inför ett språng ut i det okända, eftersom vårdreformen överför kostnader och inkomster till staten. Detta försätter kommunerna i en utmanande ekonomisk situation under de kommande åren.

Erfarenheterna av den ekonomiska situationen varierar betydligt mellan kommunerna. I kommuner med färre än 20 000 invånare upplevde kommundirektörerna att den ekonomiska situationen snarare inverkade positivt än negativt på den egna arbetshälsan, medan inverkan i kommuner med fler än 20 000 invånare bedömdes vara snarare negativ än positiv.

Kommundirektörernas arbetshälsa är på det hela taget fortsättningsvis på en mycket god nivå. Över 90 procent är entusiastiska över sitt arbete och fyra av fem är nöjda med sitt arbete och anser att deras arbetsförmåga är god.

Beslutsklimatet har förbättrats, men många kommundirektörer upplever en försämring

Enligt kommundirektörerna har beslutsklimatet förbättrats i kommunerna. En tredjedel av de tillfrågade (34 procent) upplever ändå att beslutsklimatet i den egna kommunen har försämrats under den gångna fullmäktigeperioden.

— Kommundirektörernas arbete är intressant och betydelsefullt, men man måste absolut se till att det finns tillräckligt med tid för återhämtning och att arbetsklimatet bygger på förtroende, säger Rinna Ikola-Norrbacka, ordförande för Finlands Kommundirektörer rf.

— Brådska, ständig press, reformer, personalbrist och personalomsättning samt det stora antalet ärenden som ska skötas och ärendenas omfattning bidrar till att många kommundirektörer ofta arbetar även på fritiden.

Förtroendevalda har framfört misstroende i mindre omfattning än tidigare, men ändå berättar var fjärde kommundirektör (26 procent) om någon form av misstro från de förtroendevaldas sida.

Utmaningarna som rör kommundirektörernas arbetshälsa verkar hopa sig, eftersom stress, upplevd misstro, dåligt beslutsklimat och upplevda trakasserier eller hot enligt undersökningen korrelerar.

Den vanligaste formen av trakasserier upplevs vara osaklig respons i media, men den näst vanligaste är hot eller aggressivt uppträdande ansikte mot ansikte. Nästan hälften av dem som upplevt trakasserier nämner som orsak att trakasserierna är personrelaterade.

— Erfarenheterna av trakasserier är mycket oroande. Därför inleder vi på Kommunförbundet i höst ett projekt med fokus på kommunernas beslutskultur och vi kommer också att se över olika sätt att ingripa i upplevt osakligt beteende, säger Karhunen.

Resultaten framgår av en enkät som gjordes i maj–juni och som besvarades av 193 kommundirektörer. Svarsprocenten var 64. Enkäten var den första under den nya fullmäktigeperioden i kommunerna. Kommunförbundet genomförde enkäten i samarbete med Keva och Finlands kommundirektörer rf. Samma undersökning har utförts sedan 2007 ungefär vartannat år.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, Kommunförbundet, verkställande direktör, tfn 050 380 5907, minna.karhunen(at)kommunforbundet.fi

Jaakko Kiander, Keva, verkställande direktör, tfn 050 583 8599

Rinna Ikola-Norrbacka, Finlands Kommundirektörer rf., ordförande, tfn +358 44 778 0210

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi

Jarkko Majava, utvecklingschef, Kommunförbundet, tfn +358 9 771 2860, jarkko.majava(at)kommunforbundet.fi

Tags