Blogg: Kyösti Värri 31.8.2020

Ännu oklart hur mycket gymnasiefinansieringen skärs ned

Kommunerna och de övriga anordnarna av gymnasieutbildning bereder som bäst budgetarna för 2021. Budgetberedningen är för närvarande mer krävande än vanligt då de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin försämrar kommunernas redan från tidigare svaga ekonomi.

Det viktigaste för de kommunala gymnasierna är kommunens ekonomiska ställning, och då är hela landets ekonomiska situation viktig. Statens åtgärder har också betydelse i synnerhet med tanke på kommunens ekonomi som helhet. Staten kan antingen förbättra eller försämra möjligheterna för kommunerna och de övriga utbildningsanordnarna att ordna högklassig gymnasieutbildning.

Jag ska här kort redogöra för det vi just nu känner till om beredningen av statsbudgeten för 2021 ur gymnasieutbildningens synvinkel. Regeringens budgetförhandlingar äger rum 14–15.9 och regeringen planerar överlämna sitt budgetförslag till riksdagen 5.10.2020. För närvarande finns därför endast Finansministeriets och Undervisnings- och kulturministeriets förslag från 13.8, så informationen är inte fullständig.

Nedskärningarna i finansieringen av gymnasieutbildningen fortsätter

Kommunerna och staten finansierar gymnasieutbildningen tillsammans. Kommunernas finansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildningen borde enligt finansieringslagen utgöra 57,30 % och statens 42,70 %, men  till följd av statens finansieringsnedskärningar står kommunerna för närvarande redan för mer än tre fjärdedelar av finansieringen av gymnasieutbildningen.

Ännu för ett år sedan talade man i offentligheten om att nedskärningarna i utbildningen var förbi. Tyvärr är detta bara politisk retorik, för också i år är gymnasieutbildningen föremål för en nedskärning på cirka etthundra miljoner euro (996,13 €/studerande). Enligt både FM:s och UKM:s budgetförslag fortsätter nedskärningarna i finansieringen också år 2021 – enligt regeringsprogrammet hela regeringsperioden till slut.

Kommunernas andel av finansieringen för gymnasieutbildning håller enligt ministeriernas förslag på att stiga från 460 miljoner euro i år till 473 miljoner euro nästa år. Alla kommuner betalar i år en finansieringsandel på 83,13 €/invånare. År 2021 kommer beloppet att stiga. Det exakta beloppet blir klart under hösten.

Dolda tilläggsnedskärningar?

Nedskärningen enligt 23 b § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är uppenbar för alla. Däremot är det etiskt sett mer problematiskt om en del av nedskärningen i finansieringen till gymnasieutbildning sker indirekt. Det är det fråga om då staten ökar utbildningsanordnarnas förpliktelser, men undervärderar kostnaderna för dem. Då de ökade förpliktelserna inte finansieras till fullt belopp, är det de facto fråga om en nedskärning.

Ministerierna har kalkylerat med ett genomsnittligt pris per enhet på 6 569,61 €/studerande för år 2021. Dimensioneringen av anslaget har rutinmässigt beaktat den indexförhöjning som beror på kostnadsökningen, justeringen av kostnadsfördelningen och förändringen i antalet studerande. Utöver det ingår här två reformer som då de underfinansieras försvagar den finansiella ställningen för anordnarna av gymnasieutbildning.

Förpliktelserna i gymnasielagen i fråga om studiehandledning, stöd för lärandet och högskolesamarbete träder i kraft när de nya läroplanerna tas i bruk hösten 2021. De nya förpliktelserna enligt gymnasielagen beaktas i ministeriernas förslag som extra kostnader på 3,25 miljoner euro. Kommunförbundets uppskattning av de nya kostnader som lagen medför är ungefär dubbelt så stor.

Ännu oklart hur mycket utvidgningen av läroplikten försämrar finansieringen

En helt ny tilläggsförpliktelse består av tilläggskostnaderna för utvidgningen av läroplikten enligt regeringsprogrammet. Kostnaderna ökar årligen då nya årsklasser börjar omfattas av förmånen. Ministerierna har uppskattat att tilläggskostnaderna för anordnarna av gymnasieutbildning utgör 6,7 miljoner euro år 2021, ett år då förpliktelsen gäller endast höstterminen. Det betyder cirka 205 euro i finansiering per studerande som inleder studierna år 2021.

Finansieringen på 205 euro per studerande år 2021 ska täcka alla läromedel, köp och administration av datorer, merparten av studieresor och studiebesök, extra handledning för läropliktiga som riskerar avbryta sina studier, extra handledning under utbildning i övergångsskedet efter den grundläggande utbildningen, särskilt stöd inom förberedande utbildning samt rese- och logiersättningar i anslutning till läroplikten.

De faktiska kostnaderna är naturligtvis betydligt större. Många anordnare av gymnasieutbildning har kalkylerat kostnaderna för läromedel enligt en formel där den studerande under det första studieåret avlägger 30–32 kurser, av vilka 25–30 kräver särskilda läromedel. Av dessa inköps år 2021 tre femtedelar, dvs. material för 15–18 kurser. Den finansiering som ministerierna har reserverat i sina budgetförslag täcker inte ens läromedelskostnaderna. (Studiernas struktur och dimensionering förändras i den nya läroplanen, men här har använts begreppet kurs.)

De faktiska kostnaderna för anordnarna av gymnasieutbildning varierar beroende på bland annat sättet de skaffar läromedel och datorer samt på hur datoradministrationen är organiserad. Utbildningsanordnarna är tvungna att lokalt bedöma bland annat de kostnaderna för förvärv, service, underhåll, stöd och administration som det växande datorbeståndet medför. En ansvarsfull utbildningsanordnare kan tyvärr inte i sin budgetberedning lita på att den finansiering som anges i ministeriernas förslag kommer att räcka till.

Undervisnings- och kulturministeriet har efter behandlingen i ministerarbetsgruppen för kunnande, bildning och innovationer 25.8 informerat att ytterligare finansiering inte är på väg för utvidgningen av läroplikten, men genom ändringar i bestämmelserna kan allokeringen av finansieringen ändras en aning. Under regeringens budgetförhandlingar torde det bli klart om regeringen föreslår detta för Riksdagen och hur kraftig underfinansieringen blir. Då avgörs det också i vilken omfattning som utvidgningen av läroplikten försvagar finansieringen av gymnasieutbildningen år 2021.

Understöd täcker inte ett permanent underskott

Utvidgningen av läroplikten innehåller nya förpliktelser och kostnader också bl.a. för anordnarna av grundläggande utbildning och yrkesutbildning, men här har jag granskat läget ur gymnasieutbildningens synvinkel. Infallsvinkeln gäller gymnasieutbildningens finansiella ställning vid statens budgetberedning.

Staten fortsätter alltså att skära ned i gymnasieutbildningen också nästa år, och för närvarande ser det ut som att staten genom sina åtgärder håller på att ytterligare försvaga finansieringen av gymnasieutbildningen år 2021. Eventuella temporära understöd förändrar inte läget som helhet. Ministeriernas förslag innehåller ju de bekanta understöden (1,775 mn €) för pedagogiska miljöer, digitalisering, främjande av IKT och internationell verksamhet. Dessutom föreslår UKM ett kvalitetsprogram på 5 miljoner euro för gymnasieutbildningen.

Författare

Kyösti Värri är sakkunig inom gymnasier.