Maarit Kallio-Savela och Erja Lindberg 13.10.2021

Regeringens riktlinjer om överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna ska beaktas i utvecklingen av kontinuerligt lärande

Genom ett öppet webbevenemang som ordnades tisdag 12.10.2021 inledde Undervisnings- och kulturministeriet en diskussion om utvecklandet av möjligheterna till kontinuerligt lärandet inom utbildningssystemet. Som bas för den fortsatta beredningen har Undervisnings- och kulturministeriet utarbetat diskussionspromemorian Utveckling av möjligheterna med kontinuerligt lärande i utbildningssystem

Det öppna webbevenemanget och diskussionsinledningen var en välkommen fläkt som ger löfte om en öppnare verksamhetsmodell. Befolkningsutvecklingen, den snabba förändringen i arbetslivets kompetensbehov samt den kommande bristen på kompetent arbetskraft kräver också förändringar i vårt utbildningssystem för att det ska kunna möta utmaningarna under de kommande årtiondena. Det kontinuerliga lärandet är dock endast en del av utbildningssystemet som helhet, så utvecklingen av detta koncept kommer också att påverka hela utbildningssystemet. 

 För att citera Anssi Tuominen, direktör för Kajana stads utbildningsaffärsverk, ”Utbildningssystemet är just så starkt som dess svagaste länk”.  

Kontinuerligt lärande är ett av de viktigaste verktygen i sysselsättnings- och näringspolitiken. Personer med svag ställning på arbetsmarknaden behöver möjligheter att utveckla och uppdatera sin kompetens för att kunna förbättra sina sysselsättningsmöjligheter. Och genom att utveckla kompetensen hos dem som är i arbetslivet kan man förebygga arbetslöshet och förbättra produktiviteten i arbetet.  

Regeringen har gett riktlinjer för överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna.  Beredningen pågår och överföringen genomförs år 2024. För att kommunerna ska kunna sköta denna nya uppgift på ett förtjänstfullt och ändamålsenligt sätt, måste riktlinjerna för utvecklandet av det kontinuerliga lärandet ge kommunerna genuina möjligheter att använda kompetensutveckling som ett verktyg vid skötseln av sysselsättnings- och näringstjänster.  

Yrkesutbildningen har en nyckelroll för kompetensutvecklingen. Över hälften av de nya studerandena inom yrkesutbildningen är över 25 år och två tredjedelar har överskridit läropliktsåldern. Kommunerna finansierar yrkesutbildningen med cirka en miljard euro per år, medan statens finansieringsandel är något under en miljard. Denna finansiering täcker både utbildningen för läropliktiga inom yrkesutbildningen och kontinuerligt lärande inom yrkesutbildning. Kommunerna är också de huvudsakliga anordnarna av yrkesutbildning, antingen på egen hand eller tillsammans med andra kommuner. 

Det faller sig därför naturligt att man stärker kommunernas roll i styrnings- och regleringssystemet inom yrkesutbildningen. Därtill ska ekosystemet för kontinuerligt lärande vara nära kopplat till det ansvar för arbets- och näringstjänster som läggs på kommunerna.  

Partnerskapet mellan kommunerna och staten bör stärkas, det är ju fråga om en gemensam angelägenhet. Den strategiska styrningen på nationell nivå bör vara i balans med beslutsfattandet på det lokala planet. Endast på så sätt kan man skapa en smidig helhet av arbets- och näringstjänster som genuint betjänar kommuninvånarna och arbetslivet.  

Skribent

Skribenten är sakkunnig vid Kommunförbundet.

Skribenten är utvecklingschef vid Kommunförbundet.

På Twitter: @ErjaLindberg