Digitaliseringen i kommunerna

Med öppna lösningar för digital utveckling avses sådana lösningar som stöder verksamheten och som kan utnyttjas fritt utan ersättning eller tillstånd. Den öppna källkoden är ett tydligt exempel på öppna lösningar, men också olika utredningar eller rapporter som kan utnyttjas fritt är öppet material.

Öppna lösningar och utnyttjandet av dem är viktiga särskilt inom den offentliga förvaltningen. Att dela och utveckla lösningar som producerats med offentliga medel tillsammans med olika aktörer försätter inte den offentliga aktören i en sämre ställning, utan stärker och effektiviserar den offentliga sektorns verksamhet.

I synnerhet genom att dela och utnyttja data, programvarukoder och dokumentation skapar man en grund för öppen utveckling, samarbete och organisationernas lärande. Öppna slutprodukter kan utnyttjas och det är möjligt att vidareutveckla dem också för nya ändamål.

I centrum för öppna lösningar finns ofta en gemensam insats, och utan den skulle utvecklingen av öppna lösningar i större skala stanna upp. Gemenskapen förenas av gemensamma mål, intressen och ett förtroendefullt klimat.

De viktigaste lösningarna med öppen källkod som kommunerna utvecklat under de senaste åren är utvecklingen av styrsystemet för småbarnspedagogiken eVaka. Kommunförbundet har inte någon officiell roll i utvecklingen av systemet, men vi har bidragit genom samarbete, informationsutbyte och gemensam kommunikation under hela processen. Kommunförbundet har en gemensam Teams-arbetsyta för kommuner som använder eVaka samt för kommuner som är intresserade av att börja använda systemet. Man kan begära åtkomst till Teams-arbetsytan genom att skicka ett e-postmeddelande med ämnesraden "eVaka" till adressen: digisumpit(at)kuntaliitto.fi. Endast kommunalt anställda har tillträde till arbetsytan, inte några andra instanser.   

Läs mer om Kommunförbundets öppna utvecklingsarbete inom digitalisering påKommunförbundets GitHub.

Kommunförbundets handbok om öppen källkod (på finska) finns här. 

Öppna data vid Kommunförbundet

Kommunförbundet stöder tillgängliggörande av kommunernas data som en del av intressebevaknings- och utvecklingsarbetet inom informationspolicyn. Vi vidtar åtgärder som gagnar kommunsektorn och stöder tillgängliggörandet av data och vi är en aktiv samtalspartner och intressebevakare i arbetet med att göra data tillgängliga.

Kommunförbundets juridiska enhet ger stöd i sådana juridiska frågor om tillgängliggörande av data som kan ha samband med t.ex. dataskydd eller avtal.

Läs mer om tillgängliggörande av data i kommunen.

Digitaliseringen i kommunerna är beroende av tillgängliga resurser. Med resurser avses inte enbart pengar utan också till exempel kompetensen och samarbetsmöjligheterna i kommunen.

Digitaliseringen i kommunerna kan få finansiellt stöd från flera håll. Nationella finansieringskanaler är bland annat statsbidrag, incitamentssystemet för digitalisering i kommunerna och finansiering från Business Finlandoch Sitra. 

Internationella finansieringskanaler är t.ex. EU:s specialprogram och investerings- och strukturfonder samt andra internationella organisationers finansieringsprogram.

Finansieringskanalernas ansökningstider, krav och villkor för finansieringen varierar.

Incitamentssystemet för digitalisering i kommunerna (har avslutats)

Finansministeriets finansiering genom incitamentssystemet för digitalisering baserades på finansieringen som dragits av från statsandelarna för kommunal basservice, och som delades ut till kommunerna som statligt stöd under perioden 2019–2023. Denna nedskärning och finansieringsform har tills vidare upphört, och de sista projekten avslutades år 2024. 

Kommunförbundet har sammanställt material om projekten och deras resultat. Mer information finns på webbsidan om helhetsarkitektur. 

Statsandelsfinansiering för undervisnings- och kulturverksamhet

Statsandelsfinansieringen för undervisnings- och kulturverksamhet ger också möjlighet att finansiera digitaliseringsprojekt.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar också understöd.

Utbildningsstyrelsen beviljar projektfinansiering och riktat statsunderstöd för personalutbildning.

Utvecklingsunderstöd kan också sökas hos Regionförvaltningsverket. Regionförvaltningsverket beviljar stöd för bland annat biblioteksväsendet, idrott och motion, barn- och ungdomsarbete samt ungdomsverkstäder.

Andra resurser för digitaliseringen i kommunerna

Kommunförbundet erbjuder användbara produkter och tjänster för digitaliseringen i kommunerna.

Kommunerna kan också ha nytta av till exempel Digistöd som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, VTT:s Digimaturity (på finska), Apuadigiin och den digitala lärandemiljöneOppiva.

Kommunen skapar och delar information och låter sin verksamhet styras av kunskap. Information behövs för organisationen, ekonomin och tillhandahållandet av tjänster och för att främja invånarnas välmående. Information som utnyttjats på ett klokt sätt ökar kommunens livskraft och flexibilitet inför förändringar.

Digitaliseringen ger kommunerna bättre tillgång till aktuell information. Informationen kan därmed utnyttjas i kommunens utveckling, ledning och beslutsfattande och på så sätt bättre än tidigare motsvara också kommuninvånarnas förväntningar.

Man måste dock kunna tolka informationen, för informationen i sig ger inte bättre beslut. Det är också viktigt att samla information från flera källor för att komplettera helhetsbilden. När man använder information måste man också komma ihåg att säkerställa datasäkerheten och dataskyddet.

Informationens interoperabilitet

Informationens interoperabilitet omfattar fyra delområden enligt EIF-ramverket (på finska). Informationens semantiska interoperabilitet handlar om hanteringen av informationen så att dess betydelse bevaras när information överförs direkt mellan olika informationssystem. För detta skapas metadata, det vill säga information om informationen som förklarar dess betydelse och ser till att informationen förmedlas utan att dess ursprungliga betydelse försämras.  

Teknisk interoperabilitet innebär samordnande av dataöverföringstekniker så att information kan överföras också via definierade gränssnitt. Väsentligt för interoperabiliteten är användningen och skapandet av ordlistor, datamodeller och koder.  

Juridisk interoperabilitet betyder att juridiska faktorer beaktats i användningen och i utbytet av information mellan systemen.  

Organisatorisk interoperabilitet avser enhetliga arbetsmetoder och processer.   

I sin roll som främjare av interoperabiliteten kan kommunen använda gemensamma definitioner, datamodeller och ordlistor. I sin utvecklingsverksamhet kan kommunen också producera sådana definitioner i samarbete med och för andra aktörer. Samtidigt kan verksamheten och processerna utvecklas och överlappningar i systemen elimineras. 

Läs mer om det europeiska interoperabilitetsramverket ochInteroperabilitetsplattformen

Video om interoperabilitetsarbetet i kommunerna (på finska).

Informationens livscykel

Läs mera om livscykeln här.

Informationshantering

Läs mera om informationshantering  här.

Lagring och radering av information

Läs mer om förvaring och radering av information här.

Digitalisering av den byggda miljön i kommunerna

De uppgifter som kommunerna producerar om den byggda miljön – såsom detalj- och generalplaner, adresser, tomt- och fastighetsuppgifter, uppgifter i byggnadsregistret, uppgifter om gator och annan infrastruktur samt 3D-stadsmodeller – utgör hörnstenarna för informationsstyrningen och framtida applikationer för smarta städer.

Kommunförbundet deltar aktivt som intressebevakare och utvecklingspartner i utvecklingsprojekt och lagberedning för digitaliseringen av den byggda miljön. Vi är en bro mellan kommunerna och de statliga organisationerna.

Exempel på viktiga lagstiftnings- och digitaliseringsprojekt på nationell nivå och digitala frågor som Kommunförbundet håller på att utreda:

• Totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen och RYHTI-projektet
• Miljötillstånd och tillsyn
• Utveckling av det riksomfattande adressinformationssystemet
• Insamling och publicering av uppgifter om vägmärken i DigiRoad-systemet
• Revidering av naturvårdslagen och hantering av naturdata
• Lagen om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur

Läs mer på webbsidorna Digitalisering av den byggda miljön och Digitalisering av det kommunala arbetet.

Sakkunnig vid Kommunförbundet: Päivi Tiihonen

Bildningsväsendet och digitaliseringen

Kommunens bildningstjänster tillgodoser grundläggande kulturella rättigheter samt tryggar kommuninvånarnas jämlikhet och välbefinnande.

Bildningsväsendets tjänster utvecklas i kommunerna via flera kanaler och i arbetet beaktas också tjänsternas tillgänglighet, kommuninvånarnas olika behov och digitaliseringens möjligheter. Bildningstjänsterna har också en viktig roll i att stärka invånarnas delaktighet och främja deras kompetensutveckling.

Inom bildningsväsendet utnyttjas digitaliseringen på bred front i undervisningen samt inom ungdoms-, biblioteks- och kulturväsendet.

Digitaliseringsprojekt inom bildningsväsendet i kommunerna:

• Opeka är ett webbaserat verktyg som lärare och skolor kan använda för att bedöma nivån på sin skolas användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Den informerar lärare och företrädare för skolor och kommuner om deras egen IKT-kapacitet i förhållande till andra lärare, skolor och den nationella situationen.
• Ropeka är ett självutvärderingsverktyg för rektorer och skolchefer. Med hjälp av verktyget kan användaren bedöma tillståndet och utvecklingsbehoven i skolans digitala verksamhetsmiljö. Syftet med Ropeka är att stödja skolans utvecklingsarbete och ge rektorer och skolledare information om vilka utvecklingsbehov som finns i skolans digitala verksamhetsmiljö och digitaliseringen inom pedagogiken.
• Oppika är en webbtjänst som kartlägger elevers färdigheter inom informations- och kommunikationsteknik samt olika sätt att använda tekniken.
• Dessutom kan Vopeka-verktyget användas för att utvärdera den digitala pedagogiken, digitala lärmiljöer och personalens digitala kompetens inom småbarnspedagogiken. Verktyget Jopeka som riktar sig till ledare inom småbarnspedagogiken är under arbete.
• DigiKilta är ett nätverksprojekt för att utveckla digitala lärmiljöer inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. DigiKilta-nätverket utvecklar modeller som främjar och stöder samarbete och kollegialt lärande mellan dem som ansvarar för utbildningssektorns infrastruktur.
• Styrsystemet för småbarnspedagogiken, eVakaa, utvecklas aktivt. Syftet är att stärka informationsutbytet och kommunikationen mellan hemmet och daghemmet.
• Genom KOPA-projekten, dvs. Utbildning som en tjänst-projekten söker man nya perspektiv för att förbättra utbildningens kvalitet och tillgänglighet.
• Inom projektet DigiOne byggs en nationell digital plattform och ett ekosystem för utbildningstjänster.
• Inom projektet för utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamhetensammanställs begrepp till en gemensam ordlista för verksamheten. Avsikten är att förenhetliga statsunderstödsverksamheten.
• Annie Advisor är en digital lösning som har haft framgång i Klash-tävlingen för kommuninnovationer och som stöder framsteg i studierna.

Sakkunnig vid Kommunförbundet: Minna Lindberg

Digitalt ungdomsarbete i kommunen

I det digitala ungdomsarbetet utnyttjas det digitala som redskap, innehåll och praktiskt, i både digitala och fysiska miljöer. Det digitala ungdomsarbetet omfattar till exempel ungdomsarbete på webben, pedagogisk verksamhet för digital kompetens och gör-det-själv projekt.

Kommunernas digitala ungdomsarbete stöds av kompetenscentret för digitalt ungdomsarbete, Verke. Verke stärker ledningen och den pedagogiska kompetensen i frågor som gäller digitaliseringen av ungdomsarbetet och stöder utvecklandet av tjänster och funktioner som utnyttjar digitala medier och digital teknologi. Verke producerar också utredningar om digitalt ungdomsarbete. Den senaste utredningen om digitaliseringen inom ungdomsarbetet är från 2019.

Kommunförbundet främjar det digitala ungdomsarbetet genom att utveckla ett nationellt dokumentationssystem för det kommunala ungdomsarbetet. Systemet har varit tillgängligt i kommunerna från slutet av 2021. Med hjälp av systemet kan man producera information om det digitala ungdomsarbetet för beslutsfattandet på kommunal och nationell nivå.

Ungdomstjänsterna i Hyvinge stad

Inom ungdomstjänsterna i Hyvinge finns en lång erfarenhet av digitalt ungdomsarbete. När coronapandemin bredde ut sig och offentliga lokaler stängdes lyckades staden flytta olika ungdomstjänster ut på webben på bara en dag. Läs mer (på finska) på webbplatsen Digiä kuntatyössä.

Här hittar du mer information om ungdomsväsendet i Hyvinge.

I Verkes blogg berättar Mika Joensuu, chef för ungdomsväsendet i Hyvinge, om hur den snabba flyttningen till webben var möjlig.

Digitalt ungdomsarbete i Rovaniemi

Genom Rovaniemi ungdomstjänst tillhandahåller det digitala ungdomsarbetet webbtjänster och ordnar verksamhet där man använder sig av digitala medier och digital teknik. Det fanns en hel del tjänster på webben redan före pandemin.

Rovaniemis ungdomstjänster gjorde under undantagsförhållandena upp en plan för snabb övergång till digitala tjänster. Ungdomsdirektören Nella Sepänheimo berättar i en podcastom övergångsprocessen.

Digitala färdigheter är färdigheter som gör det möjligt att använda digitala tjänster. Digitala färdigheter kan utvecklas kontinuerligt och man kan få stöd för detta.

Digitalt stöd är hjälp med att använda digitala tjänster och enheter samt annan verksamhet som syftar till att stärka individens digitala färdigheter. Digitalt stöd erbjuds av myndigheter, tredje sektorn och kommersiella aktörer. Till det digitala stödet kan också räknas stöd som tillhandahålls av närstående och bekanta. Vanligen erbjuds digitalt stöd till exempel på bibliotek eller kommunens serviceställen vissa veckodagar och ofta i samarbete med till exempel organisationer och andra samarbetspartner. Kommunerna ger digitalt stöd till kunder inte bara om sina egna tjänster, utan ofta också om andra myndigheter, samt ger allmän vägledning.

Det digitala stödet blir allt viktigare när man bl.a. i enlighet med regeringsprogrammet främjar prioriteringen av digitala tjänster. Tillgången till digitalt stöd stärker individens rättsskydd, eftersom misslyckad digital ärendehantering och/eller användning av digitala enheter kan utesluta många möjligheter till interaktion, arbete, tillgång till tjänster och känsla av delaktighet.

Kommunens lagstadgade skyldigheter i fråga om digitalt stöd

Någon egentlig lag om digitalt stöd finns inte, men övrig befintlig lagstiftning medför vissa skyldigheter för kommuner och städer. 

Kommunernas och städernas skyldigheter när det gäller digitalt stöd hänför sig framför allt till följande allmänna lagar:

Förvaltningslagen (434/2023)

• rådgivningsskyldighet i fråga om ärendehantering 

Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019)

• tydlig information i digitala myndighetstjänster om hur var och en kan sköta sina ärenden elektroniskt
• tillräckligt stöd för användning av digitala tjänster och aktivt tillhandahållande av stöd

Och dessutom sektorlagstiftningen: 

Lagen om allmänna bibliotek (1492/2016)

• bibliotekens uppgift är att erbjuda informationstjänster, handledning och stöd i informationssökning samt att främja mångsidig läskunnighet (bl.a. handledning i användningen av material samt i användningen av informations- och kommunikationsteknik)

Dessutom finns det i Finlands grundlag (731/1999) ett krav på likabehandling i fråga om elektronisk ärendehantering och kontakter med myndigheter. 

Målet för EU:s digitala decennium är bland annat att 100 % av de viktigaste offentliga tjänsterna ska digitaliseras samt att minst 80 % av den vuxna befolkningen ska ha grundläggande digitala färdigheter. Ett av målen är att säkerställa att alla kan vara delaktiga i det digitala samhället och att ingen lämnas utanför. Den europeiska deklarationen om digitala rättigheter och principer från kommissionen har också en stark koppling till medborgarnas digitala färdigheter. Dessa mål och principer har åtminstone hittills inte lett till någon reglering eller skyldighet att erbjuda digitalt stöd, men det är bra att vara medveten om att främjandet av digitala färdigheter lyfts fram relativt starkt på EU-nivå.

Samordning och samarbete inom digitalt stöd 

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar för det nationella utvecklingsarbetet och samordningen av digitalt stöd, men det finns också regionala och lokala nätverk för digitalt stöd.

Digitalt stöd från kommunernas perspektiv

Våren 2025 utredde Kommunförbundet tillhandahållandet av digitalt stöd utgående från kommunernas perspektiv och erfarenheter. Rapporten kan laddas ner påKommunförbundets webbplats (på finska).

Digitala tjänsters tillgänglighet

I arbetet med att utveckla kommunens digitala tjänster är det viktigt att beakta tjänsternas tillgänglighet. Utvecklingsarbetet styrs också avlagstiftningen om tillgänglighet. 

Enligt ramarna för offentlig förvaltning omfattar digital säkerhet riskhantering, kontinuitetshantering och beredskap, informationssäkerhet och dataskydd samt cybersäkerhet.

Läs mer på webbplatsen om digital säkerhet.

Läs mer:  lagstiftning om digital utveckling i kommunerna. 

Kommunförbundet deltar i kommunernas digitaliseringsarbete främst tillsammans med andra kommuner och olika statliga aktörer. Andra viktiga samarbetspartner och nätverk är organisationer och företag inom utveckling av digitaliseringen.

Kommunförbundets nätverk för digital utveckling

Informationshantering i kommunerna / kontakt Mattias Lindroth

Nätverk för kommunernas dataskyddsombud

Digitalisering inom den byggda miljön / kontakt Päivi Tiihonen

Nätverket för informationshantering / kontakt Heli Hänninen och Mattias Lindroth

Nätverket Gemensamma digitala lösningar

Kommunförbundets sakkunniga inom digitalisering

Kommunförbundet producerar stödmaterial för digitaliseringen i kommunerna såsom anvisningar, modeller och beskrivningar. Med hjälp av digitalutvecklarens verktygsback kan man söka efter material för digitalisering enligt självvalda kriterier.

Informationsprodukter och informationstjänster

Verktyg och verksamhetsmodeller

• Törskoms digitaliseringsstig (på finska)
• Modell för hantering av fria produkter

Publikationer

• Publikation (på finska) Kuntien systeeminen muutos ja suhde asiakaskeskeisyyteen (publicerad 2022)
• Utvecklingskompass (på finska)
• Kommunförbundets GitHub
• Publikation (på finska) Avoimen lähdekoodin hankintaopas kunnille
• Publikation Digitalisering i det kommunala arbetet

Analyser och datamaterial

• Anvisningar om digital förvaring av kommunala handlingar
• Leverantörsfakturor som öppna data
• Underlag för utarbetande av elektronisk välfärdsberättelse
• Nomenklaturer för specialarbetare inom rehabilitering och vård
• Avtalsvillkor för IT-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen