Kommunerna permitterar bara av nödtvång – högklassig undervisning tryggas trots exceptionellt kärvt läge

Nuoret ja aikuinen

Kommunförbundet vill lyfta fram att kommunerna har haft huvudansvaet för att trygga tjänsterna för invånarna under coronakrisen och att ansvaret fortsätter också i höst. Den kommunala ekonomin har varit hårt pressad under de senaste åren, men trots det tar kommunerna till permittering eller uppsägning bara av nödtvång.

– Att skuldbelägga kommunerna inför det nya läsåret och stämpla enskilda kommuner är tarvlig propaganda i en situation där de kommunala beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna säkerligen gör allt för att klara sig i korstrycket mellan en kärv ekonomi och serviceförpliktelser. Det är klart att staten också i fortsättningen behöver stödja kommunekonomin och avhålla sig från att ge kommunerna fler skyldigheter, så att de klarar av att tillhandahålla undervisnings- och andra tjänster, säger Kommunförbundets vice vd Timo Reina.

– Personalkostnaderna står direkt och indirekt via köpta tjänster för rentav 2/3 av kommunernas totala utgifter. Den kommunala ekonomin är en helhet där beklagliga anpassningsbeslut alltid måste fattas utgående från en helhetsbedömning. Om en sektor befrias från anpassningsåtgärder blir anpassningbehovet större inom kommunernas övriga sektorer, påpekar Timo Reina.

För att kommunerna ska kunna klara de ekonomiska konsekvenserna av coronan och framför allt undvika en ohållbar skuldsättning, måste kommunens inkomster och utgifter vara i balans på medellång sikt. Också kommunallagen förutsätter detta. Därför måste kommunerna ha tillgång till anpassningsåtgärder, såsom permitteringar. De kommuner som permitterat personal har i typiska fall utgifter och inkomstbaser som är sämre än det nationella genomsnittet och de har ofta underskott som saknar täckning i balansräkningen.

Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio betonar att även om vissa kommuner på grund av sin ekonomiska situation tvingats permittera också lärare, kan undervisningen även i dessa kommuner hålla hög standard samtidigt som de eventuella kunskapsluckor som uppstått under distansundervisningen åtgärdas.

Kommunekonomin exceptionellt kärv

Coronapandemin innebar en omvälvning i städernas och kommunernas tjänster och ekonomiska utsikter, och blir det en andra våg förvärras läget ytterligare. Kommunerna har uppskattat att pandemin trots coronastödet försvagar kommunernas ekonomi med cirka en miljard euro i år och med 1,7 miljarder euro år 2021. De ekonomiska konsekvenserna varierar lokalt.

Kommunförbundet påpekar att kommunerna också i det rådande läget rekryterar ny personal i stor omfattning, eftersom den nuvarande personalen går i pension och kommunernas uppgifter utvidgas. Inom vissa sektorer och regioner råder det en skriande brist på yrkeskunnig personal. Kommunerna och samkommunerna har för närvarande omkring 423 000 anställda.

 

Närmare upplysningar:

Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 040 555 8458

Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 050 567 1624

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175

Terhi Päivärinta, direktör för undervisning och kultur, tfn 050 590 4796

Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 371 2999

Sanna Lehtonen, utvecklingschef, tfn 050 575 9090

Etiketter