Budgetförhandlingarna: Den offentliga ekonomins kostnader behöver tyglas och kommunerna bör kompenseras för kostnader till följd av coronapandemin

Kommunförbundets styrelse har 25.8.2022 godkänt kommunsektorns mål för budgetförhandlingarna.

Finansministeriets budgetproposition är generöst tilltagen trots att statens budget uppvisar cirka 8000 miljoner euro underskott och de kommande årens finansiella svängrum krymper på grund av långsammare ekonomisk tillväxt, stigande räntor, befolkningens stigande ålder och den kostnadsdrivande situationen till följd av kriget i Ukraina samt flera utökade skyldigheter för den offentliga sektorn och ytterligare reglering.

– För att undvika en ryckig kommunalpolitik de kommande åren måste den offentliga ekonomins kostnader tyglas. En hållbar offentlig ekonomi är till fördel för den kommunala ekonomin. Ju mer man minskar inkomsterna och ökar utgifterna nu, desto större kommer de korrigerande åtgärderna vara i framtiden, säger styrelseordförande Joona Räsänen.

Den kommunala ekonomin utmanas också av bristen på kompetent arbetskraft samt de fortsatta effekterna av pandemin.

– Staten måste fullfölja sina åtaganden och kompensera kommunerna fullt ut i år för kostnader för hälsosäkerhet till följd av coronapandemin, säger verkställande direktör Minna Karhunen.

Kommunerna ska ges tillräckligt stabil finansiering och arbetsro att sköta sina ständigt ökande uppgifter på ett kostnadseffektivt och smidigt sätt på det lokala planet.

– Med tanke på de stigande priserna, behöver nivån och beständigheten i finansieringen av kommunernas skyldigheter beaktas tillräckligt under de kommande åren. Samtidigt måste statens normstyrning luckras upp, säger chefsekonom Minna Punakallio.

Våra viktigaste mål för budgetförhandlingarna:

1. Staten måste fullfölja sina lagstadgade och i regeringsprogrammet inskrivna skyldigheter till kommunerna. Till exempel indexhöjningarna av statsandelarna och kompensationen för förluster till följd av ändrade skattegrunder och nya, utvidgade uppgifter måste förverkligas.
    
2. Kommunerna måste kompenseras år 2022 fullt ut för direkta kostnader för hälsosäkerhet till följd av coronapandemin. 
    
3. Den länge förberedda fastighetsskattereformen bör ros iland under denna valperiod.
    
4. Det eftersatta underhållet av vägar och järnvägar får inte förvärras genom nedskärningar i budgeten. Färdplanen för fossilfria transporter bör genomföras också för den hållbara mobilitetens del. Statsstödet för att främja gående, cyklande och kollektivtrafik bör öka. Förutsägbarheten i fråga om finansieringsnivån för utvecklingsinvesteringar bör säkerställas minst enligt Trafik 12-planen. En fortsättning på MBT-avtalen och en tillräcklig statlig finansiering bör tryggas.
    
5. Finansieringen av kommunernas skyldigheter bör ägnas tillräcklig uppmärksamhet de kommande åren. Ökade priser för råvaror och energi samt ökad reglering och bristfälligt finansierade lagändringar ökar kommunernas utgifter.
    
6. Den offentliga ekonomins utgifter bör inte ökas genom utvidgning av regleringen, uppgifterna eller skyldigheterna för kommunerna och välfärdsområdena och inte heller genom åtstramade dimensioneringar inom servicen. Bestående utvidgningar av uppgifter bör inte finansieras med återhämtningsstöd av engångsnatur.
    
7. Statens normstyrning måste luckras upp. Till exempel blir en onödigt detaljerad reglering och centraliserade lösningar enligt förslaget till datasystem för den byggda miljön alltför dyra för kommunerna. I den gröna omställningen måste kommunerna ges möjlighet att välja de för lokala förhållanden bäst lämpade metoderna att minska utsläppen.
    
8. Kommunernas finansieringsansvar för det grundläggande utkomststödet bör avvecklas så snart som möjligt efter att välfärdsområdena inlett sin verksamhet.
    
9. Bristen på arbetskraft bör avhjälpas med snabba åtgärder genom att öka antalet nybörjarplatser i olika utbildningar, till exempel lärare inom småbarnspedagogik. 
    
10. Sådana kostnader till följd av vårdreformen som kommunerna inte själva kan påverka bör kompenseras fullt ut. Sådana är till exempel kostnader för omorganiseringen av förvaltningen, stödtjänster och ICT-lösningarna.
     
11. Kostnaderna för den offentliga sektorns skyldigheter bör täckas med icke öronmärkt finansiering. Permanenta skyldigheter ska inte finansieras med tidsbunden finansiering. 

Närmare upplysningar:

Styrelseordförande Joona Räsänen, 050 547 5590, joona.rasanen@lohja.fi
Verkställande direktör Minna Karhunen, 09 771 2000, minna.karhunen@kommunforbundet.fi
Chefsekonom Minna Punakallio, 040 751 5175, minna.punakallio@kommunforbundet.fi