Pressmeddelande, 

Kommunerna ska inte ha kvar finansieringsansvar för det grundläggande utkomststödet

I Social- och hälsovårdsministeriets lagförslag om en utkomststödsreform föreslås att hälften av finansieringsansvaret för utkomststödet ska kvarstå hos kommunerna. Kommunförbundet motsätter sig förslaget. 

– Finansieringsansvaret bör inte i sin nuvarande form kvarstå hos kommunerna i början av 2023, eftersom kommunerna i och med vårdreformen inte längre kommer att ha verkliga möjligheter att påverka behovet av utkomststöd, kommenterar Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.

Alla uppgifter inom socialvården överförs till välfärdsområdena 2023. Genom socialvården har kommunerna tidigare direkt kunnat påverka antalet personer som behöver grundläggande utkomststöd. När välfärdsområdena tar över uppgifterna har kommunerna inte längre några verkliga möjligheter att påverka kostnaderna för utkomststödet genom egna åtgärder.

Enligt Kommunförbundet bör finansieringsansvaret för det grundläggande utkomststödet i sin helhet överföras på staten i samband med social- och hälsovårdsreformen i början av 2023.  Kommunförbundet anser att en överföring av finansieringsansvaret borde ha ingått i social- och hälsovårdsreformen.

Kommunförbundet efterlyser en utredning av konstitutionella problem 

I vårdreformen skärs kommunernas statsandelar och skatteinkomster ner i motsvarande mån som kostnader överförs då välfärdsområdena tar över kommunernas uppgifter. Statsandelarna till kommunerna minskar från nio till fyra miljarder euro. 

– I och med vårdreformen får det kvarstående finansieringsansvaret för det grundläggande utkomststödet proportionellt en större andel av ekonomin i kommunerna. Ett finansieringsansvar på 350 miljoner euro innebär en minskning på nästan 10 procent i den nya kommunens statliga finansiering, säger Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi vid Kommunförbundet.

Förslaget om att detta separata finansieringsansvar på cirka 350 miljoner euro ska bli kvar hos kommunerna kräver enligt Kommunförbundet att det görs en noggrann bedömning av eventuella konstitutionella problem under riksdagsbehandlingen. 

– Frågan är viktig med tanke på kommunernas självstyrelse. Påverkar finansieringsansvaret kommunernas förmåga att sköta och finansiera sina lagstadgade och övriga uppgifter? När den kommunala ekonomin krymper måste kommunernas skyldigheter ses över ännu noggrannare. Man måste också utreda frågan på den enskilda kommunens nivå. Frågan kan bli problematisk också med tanke på den kommunala självstyrelsen, som tryggas i grundlagen, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.  

Propositionen om ändring av lagen om utkomststöd (RP 127/2022 rd) överlämnades till riksdagen 8.9.2022. Den nya lagen är avsedd att träda i kraft 1.1.2023.

Tags