Utkastet till lag om områdesanvändning innebär utökat ansvar och större kostnader

Det förslag till områdesanvändningslag som nu är på remiss är en fortsättning på den totalreform av markanvändnings- och bygglagen som inleddes 2018. De första etapperna var färdigställandet av den nya byggnadslagen och förordningen om informationsmodellering.

Utkastet till områdesanvändningslag syftar till att effektivisera planeringen av markanvändningen: landskapsplanens nivå skulle höjas och dess rättsverkningar skulle lindras. Möjligheten att avvika från den högre planeringsnivån ska öka. Kommunerna ska kunna behandla och besluta om generalplanen och detaljplanen i en och samma process och vid samma tidpunkt. Planen för deltagande och bedömning och planutkastet kan göras tillgängliga när planen kungörs. Om planen är i linje med den befintliga översiktsplanen skulle endast de vars intressen, rättigheter eller skyldigheter skulle påverkas kunna överklaga den.

- Flexibilitet i planeringssystemet och i samrådsförfarandena är välkommet. Rätt använda kan de förkorta planeringstiden, säger utvecklingschef Anne Jarva.

Lagförslaget uppfyller inte regeringens mål för normuppluckring

Lagförslaget innebär dock att nya och mer krävande skyldigheter införs i planprocessen. Ökade krav på innehåll om klimatpåverkan, byggkostnader och biologisk mångfald skulle öka behovet av utredningar för planeringen. Regeringen skulle med större eftertryck kunna ålägga kommunerna att upprätta planer för att uppfylla planeringsskyldigheter eller för att genomföra det nationella målet för fysisk planering.

Kommunen skulle också oftare kunna bli ersättningsskyldig om den i planen gör inskränkningar i skogsanvändningen. Den nya avståndsbestämmelsen för vindkraftverk skulle begränsa kommunernas möjligheter att planera byggande av områden för vindkraft. Kommunerna skulle också bli ansvariga för att inhämta nödvändiga medgivanden från markägare för placering av vindkraftverk om de vill bygga dem närmare än vad som följer av avståndskravet.

- Sammantaget innebär lagförslaget nya uppgifter och skyldigheter för kommunerna och är inte i linje med regeringens normuppluckringsmål. Lagen skulle minska kommunernas självbestämmande och strategiska handlingsutrymme. 

Områdesanvändningslagen är avgörande för kommunernas livskraft, markanvändning och byggande. Det är därför oacceptabelt att remossperioden är både kort och sammanfaller med de kommunala organisationernas sommaruppehåll. Väl förberedda kommentarer från kommuner och andra intressenter behövs för att förbättra lagens funktion", understryker Anne Jarva.

Nya förfaranden kan utesluta mer effektiva metoder

Anne Jarva anser att frågan om att begränsa en kommunmedlems rätt att överklaga är svår:

- Inte nog med att det skulle ta tid för domstolarna att pröva överklaganderätten, kommuninvånarnas möjlighet att kontrollera kommunens beslutsfattande skulle också minska.

Lagförslaget skulle öka möjligheten för markägare att ta initiativ till planläggning. Markägaren ska också kunna upprätta ett planförslag under ledning av kommunen. Kommunen bör besluta om initiativ och begäran om samarbete i ett organ med flera medlemmar.

Kommunen kan fastställa mål och ramvillkor för utarbetandet av planen när den fattar beslut om samarbete. Den bör också samråda med markägaren i början av planeringsprocessen och igen i förslagsskedet. Kommunen skulle vara svarat för samverkan under utarbetandet av planen och skulle också kunna avbryta utarbetandet av planen av motiverade skäl.

- De förfaranden som anges i lagen är i sig giltiga, men kan utesluta mer effektiva metoder. Markägarna kan redan nu ta initiativ i planeringsfrågor. Samarbete mellan kommuner och markägare i planeringsprojekt är också en realitet idag. Det finns ingen anledning att ta alla initiativ och samarbetsförfrågningar till organ med flera ledamöter då de skulle kunna avgöras av en tjänsteman", säger Anne Jarva.