Hållbara strukturer i den grundläggande utbildningen

Nätverksbaserade grundskolor

Tillgänglighet till utbildningstjänster - hållbara strukturer i den grundläggande utbildningen

På det finländska fastlandet finns det närmare 2 100 kommunala grundskolor, vilket är cirka 95 procent av alla grundskolor. Det servicenät som kommunerna upprätthåller inom den grundläggande utbildningen är täckande, eftersom kommunen är den enda instans som har en lagstadgad skyldighet att ordna grundläggande utbildning för alla barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område. Undervisningen inom den grundläggande utbildningen som följer läroplanen, förverkligas i skolorna genom närundervisning.

De stora demografiska trenderna, såsom den sjunkande nativiteten, påverkar hur utbildningen behöver ordnas i sin helhet. Förändringarna i befolkningsutvecklingen syns på olika sätt i olika kommuner, vilket innebär att den traditionella grundläggande utbildningen som sådan inte nödvändigtvis tillgodoser de lokala behoven i tillräcklig utsträckning. Att trygga tillgängligheten till utbildning på förskolenivå och den grundläggande utbildningen är en primär utmaning för kommunerna på 2020-talet.

Vi behöver nya och flexibla lösningar och starkare samarbete mellan aktörerna för att säkerställa tillgången och tillgängligheten i utbildningen samt för att utveckla enskilda utbildningsformer och stärka utbildningens kontinuitet.  

Tillgängligheten till utbildningstjänster och satsningen på grundläggande utbildning i kommunerna är en del av Kommunförbundets målinriktade verksamhet 2022. Läs om våra mål.

Tio regionala pilotprojekt utvecklar samarbetet  

I projektet nätverksbaserade grundskolor deltar tio pilotområden under åren 2022–2024. Sammanlagt 39 kommuner deltar i pilotprojekten.  

Deltagarna i projektet nätverksbaserade grundskolor är följande: 

  • Päijänne-Tavastland: Asikkala, Gustav Adolfs, Heinola, Hollola, Itis, Kärkölä, Lahtis, Orimattila, Padasjoki, Sysmä 

  • Riihimäkiregionen: Hausjärvi, Loppi, Riihimäki 

  • Birkaland, Satakunda: Ikalis, Ylöjärvi, Jämijärvi, Parkano, Tavastkyro 

  • Språkökommunerna: Vichtis, Nurmijärvi, Tavastehus, Kervo, Hyvinge, Tusby 

  • Nyland: Tusby (parallellprojekt till språköprojektet) 

  • Lappland: Salla, Lapin yliopiston harjoittelukoulu 

  • Fjäll-Lappland: Kittilä, Kolari, Muonio 

  • SavoGrown: Vesanto, Rautalampi, Keitele, Pielavesi, Suonenjoki, Tervo, Konnevesi 

  • Egentliga Finland: Kimitoön, Pargas 

  • Södra Savolax: Nyslott, Enonkoski 

Öppna alla

Vad är en nätverksbaserad grundskola?

Kommunförbundet genomför 2022−2024 ett projekt med nätverksbaserad skola. Målet är framför allt att med hjälp av samarbetsformer mellan kommunerna enligt lagen om grundläggande utbildning, identifiera och utveckla nya fungerande lösningar. Det gäller en kvalitativ utveckling av tillgången och tillgängligheten till grundläggande utbildning i hela landet samt undervisningsarrangemang.

Vision

Genom att utvidga skolgemenskapen, undervisningen och lärandet kan fördelarna med samarbetet inom ordnandet av undervisningen utnyttjas i större utsträckning än i dagsläget. Elevernas behov är i fokus vid planeringen. Genom pilotförsöken vill man hitta olika och mångsidiga verksamhetsmodeller för närmare samarbete.

Som pilotprojekt lämpar sig i första hand sådana samarbetsområden som består av flera kommuner och som har behov av och beredskap att utveckla projektet i enlighet med målen.

Lämpliga pilotprojekt kan också bestå av en eller flera kommuner som vill utveckla samarbetet med andra tillståndspliktiga grundläggande utbildningsaktörer i enlighet med lagen om grundläggande utbildning.

Om ni som enskild kommun eller stad är intresserade av att utveckla anordnandet av utbildning genom nätverk med flera skolor i det egna området, kan ni kontakta oss.

Kommunförbundet strävar efter att vid behov medverka vid diskussioner om partnerskap som inleds mellan kommuner under våren 2022.

Varför behövs nätverksbaserade grundskolor?

Under de följande åren kommer befolkningsutvecklingen och förändringarna i regionstrukturen att medföra omställningar i vårt skolnät. Antalet barn som börjar skolan kommer under de närmaste åren att minska med en fjärdedel jämfört med nuläget. Födelsetalen sjunker vilket leder till avfolkning i glesbygden medan städerna växer på grund av inflyttning och invandring. Det faktum att befolkningstillväxten och ökningen i antalet barn koncentreras till en bråkdel av kommunerna ökar trycket på att gallra bort skolor på annat håll.

Det är alla kommuners uppgift att se till att det finns tillgång till grundläggande utbildning och att den är tillgänglig. Kommunerna förenas dessutom av en vilja att erbjuda undervisning av hög kvalitet trots begränsade resurser så att barnens och de ungas bildningsbehov kan tillgodoses med bästa möjliga lösningar. Utvecklingsprojektet söker lösningar för tillgång till personal och kompetens.

Vad gör man inom pilotprojekten?

Utvecklingsmålen för de enskilda pilotprojekten kan ha olika betoning beroende på de lokala och/eller regionala behoven. Varje pilotområde definierar de utvecklingsobjekt som det fokuserar på i sitt eget arbete och förbinder sig till under projektperioden. Tyngdpunkten är att utveckla den grundläggande utbildningen. Inom pilotområdena är det möjligt att i utvecklingsarbetet beakta en mer omfattande koppling exempelvis till småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen eller utbildningen på andra stadiet.

Exempel på utvecklingssamarbete som lämpar sig för projektet

  • Samarbete som syftar till att finna lösningar i fråga om tillgången och tillgängligheten till grundläggande utbildning i området i fråga.  Målen gäller framför allt närskolorna och skolornas servicenätverk.
  • Mångsidigare former av undervisningsutbud eller ordnande av undervisning genom samarbete. Detta kan innebära till exempel utveckling av undervisningsarrangemang såsom fjärruppkoppling i undervisningen inom språk, religion och valfria ämnen. Det kan också vara fråga om regionala lösningar för att erbjuda förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och flexibel grundläggande utbildning.

Vad får pilotprojekten åren 2022–2024?

Under projektperioden får kommuner och utbildningsanordnare som deltar i pilotprojektet följande:

  • tillgång till alla riksomfattande seminarier som är gemensamma för pilotprojekten
  • tillgång till pilotområdets egna verkstäder genom särskilda
  • överenskommelser med pilotområdena om regionala evenemang och deras teman
  • handledning och sparrning i utvecklingsarbetet för att uppnå det egna områdets mål
  • ett startpaket med statistikuppgifter om pilotområdet
  • elektroniskt och skriftligt stödmaterial
  • stöd av nätverket och lärande av andra

Hur anmäler man sig?

Kommunförbundet utser lämpliga pilotprojekt bland de sökande. 

Sökande till pilotprojekt ska lämna in en fritt formulerad ansökan där följande framgår:

  • Pilotområde: De kommuner och utbildningsanordnare som deltar i projektet
  • Ansvarig kommun och kontaktperson
  • Kortfattat om de lokala utvecklingsbehoven inom ordnandet av den grundläggande utbildningen, pilotförsökets preliminära tidsplan och mål. 

Ansökningstiden för det nätverksbaserade grundskoleprojektet som inleds på hösten är 20.4-13.5.2022. Uppgifterna i ansökan ska presenteras kortfattat; maximilängden på ansökan får vara 5 000 tecken.

Ansökan skickas till adressen: mari.sjostrom(at)kommunforbundet.fi

Beslut om pilotprojekten fattas i juni 2022.

tags