Pressmeddelande, 

Grundskolan måste reformeras – kommunerna utvecklar sitt samarbete

Finland har i årtionden förlitat sig på kraften i en enhetlig grundläggande utbildning för att garantera jämlikhet. Kommunförbundet bedömer att befolkningsutvecklingen och förändringarna i regionstrukturen under de närmaste åren kommer att medföra stora utmaningar när det gäller att ansvara för utbildningssystemets hörnsten – en högklassig grundskola.  

Elevantalet inom den grundläggande utbildningen börjar minska dramatiskt under detta årtionde. I praktiken är varje ny årskull som börjar skolan mindre än den föregående.

Antalet barn minskar – kostnadsutvecklingen medför utmaningar 

Effekterna av befolkningsutvecklingen och invandringen fördelar sig inte jämnt mellan kommunerna. I glest befolkade områden föds allt färre barn och i kommuner med växande befolkning ökar invånarantalet framför allt på grund av flyttningsrörelsen inom landet och invandringen. Det faktum att ökningen i antalet barn koncentreras till en bråkdel av kommunerna och de större städerna ökar trycket på att gallra bort skolor på annat håll. På fastlandet finns redan 61 kommuner med en enda grundskola.  

Kostnadsutvecklingen inom den grundläggande utbildningen har också varit stigande. Det är fråga om en utbildningstjänst finansierad med offentliga medel med en totalkostnad på cirka 5,2 miljarder euro idag, medan totalkostnaden år 2014 var 4,6 miljarder euro. Kostnadsökningen inom den grundläggande utbildningen har skett under samma tid som den betydande finansieringsbasen för utbildningen, dvs. statsandelarna för kommunal basservice, har skurits ned. Denna ekvation ökar trycket i kommunerna att med egna medel satsa på utbildningens kvalitet och tillgänglighet.

Kommunförbundet bedömer att beslutsfattandet i fråga om servicenätet av utbildningstjänster kommer att vara en utmaning under den här och den kommande fullmäktigeperioden. Av kommunerna förutsätts i fortsättningen en allt större samarbetsförmåga och av de kommunala beslutsfattarna förändringstänkande.  

Lagen om grundläggande utbildning utgör redan ett undantag i den reformiver som råder i fråga om fostrings- och utbildningssystemet, eftersom lagen har varit i kraft sedan 1998. Den grundläggande utbildningen har utvecklats genom partiella reformer. Samhället utvecklas och förändras och den grundläggande utbildningen kan inte stå utanför. Barn, unga och familjer har allt mer varierande förutsättningar. För att tillgodose elevernas behov i skolan krävs enligt kommunerna förutom resurser även mångsidighet och flexibilitet i undervisningsarrangemangen. Det behövs en mer övergripande granskning av hur väl lagstiftningen fungerar.

Kommunerna utvecklar sina nätverk för grundläggande utbildning 

Inom Kommunförbundets projekt nätverksbaserade grundskolor, som inleds i år, söker 10 pilotområden och 39 kommuner runt om i Finland nya sätt att lösa utmaningarna i att ordna grundläggande utbildning. Att identifiera behoven hos elever i grundskoleåldern är utgångspunkten för planeringen av samarbetet.  

I pilotförsöken utvecklas samarbetsformer och samarbetssätt för kommuner och andra utbildningsanordnare. Redan i detta skede kan man se att kommunernas tankar om erfarenheter av samarbete och olika samarbetsmöjligheter varierar på olika håll i landet. Kommunförbundets mål är att det när projektet avslutas 2024 ska finnas mer information på riksnivå om hur mångsidigt kommunerna kan samarbeta för att ordna den grundläggande utbildningen inom ramen för den gällande lagstiftningen.

- Inom det här projektet får kommunerna komma med idéer om hur man tillsammans och regionalt kan säkerställa att eleverna mår bra och får högklassig, jämlik utbildning, i stället för att diskussionen centreras kring skollokalerna. Nätverksbaserade grundskolor handlar om att söka ett nytt perspektiv tillsammans med kommunerna, säger Terhi Päivärinta, direktör för enheten för välfärd och bildning.

Inom Kommunförbundets projekt utökas även kunskapen om vad som borde utvecklas, för att de grundskolor som kommunerna ansvarar för ska bli starka men flexibla organisationer för barns och ungas välmående och utbildning, som fungerar väl under olika förhållanden.

Deltagarna i projektet nätverksbaserade grundskolor är följande: 

  • Päijänne-Tavastland: Asikkala, Gustav Adolfs, Heinola, Hollola, Itis, Kärkölä, Lahtis, Orimattila, Padasjoki, Sysmä 

  • Riihimäkiregionen: Hausjärvi, Loppi, Riihimäki 

  • Birkaland, Satakunda: Ikalis, Ylöjärvi, Jämijärvi, Parkano, Tavastkyro 

  • Språkökommunerna: Vichtis, Nurmijärvi, Tavastehus, Kervo, Hyvinge, Tusby 

  • Nyland: Tusby (parallellprojekt till språköprojektet) 

  • Lappland: Salla, Lapin yliopiston harjoittelukoulu 

  • Fjäll-Lappland: Kittilä, Kolari, Muonio 

  • SavoGrown: Vesanto, Rautalampi, Keitele, Pielavesi, Suonenjoki, Tervo, Konnevesi 

  • Egentliga Finland: Kimitoön, Pargas 

  • Södra Savolax: Nyslott, Enonkoski 

På väg mot nätverksbaserade grundskolor

På det finländska fastlandet finns det närmare 2 100 kommunala grundskolor, vilket är cirka 95 procent av alla grundskolor. Det servicenät som kommunerna upprätthåller inom den grundläggande utbildningen är täckande, eftersom kommunen är den enda instans som har en lagstadgad skyldighet att ordna

lateral-image-left
Läs mer om dessa teman