

Ansvarsområden
- livskraft och ekonomi
- verkställande direktörens ställföreträdare
- assistent / kontakt: Kirsi Pohjola, kirsi.pohjola@kuntaliitto.fi, puh. +358 9 771 2240, +358 40 508 7395
Regeringens planer på nedskärningar i sociala förmåner försvagar kommunernas ekonomi med 80–100 miljoner euro per år. Kostnaderna stiger ytterligare om förmånstagarna inte hittar arbete så som regeringen tänkt sig.
– Hållbarheten i den kommunala ekonomin är en grundläggande förutsättning för att kommunerna ska lyckas utveckla sin service och stödja tillväxten och anpassningen till klimatförändringen, säger Joona Räsänen, ordförande för Kommunförbundets styrelses arbetsutskott.
Obalansen mellan inkomster och utgifter är mindre i kommunerna än i statsfinanserna, men den hotar öka. Orsakerna till obalansen är bland annat svag inkomstutveckling, mångskiftande servicebehov och förpliktande utsläppsmål.
– Bästa sättet att involvera kommunerna i anpassningen av de offentliga finanserna är att öka kommunernas handlingsutrymme och luckra upp normstyrningen. Kommunerna är redo för lokala insatser för tillväxt och normuppluckring och intensiv beredning tillsammans med staten för att uppnå regeringsprogrammets mål, säger Joona Räsänen.
Sysselsättningstjänsterna behöver mera resurser och beslut som främjar arbetssökandenas regionala och yrkesmässiga rörlighet. Tillräckliga resurser bör tryggas för genomförandet av AN-reformen när uppgifterna överförs till kommunerna i början av 2025.
Kommunförbundet anser att det vara viktigt att reformen av kommunernas finansieringssystem och statsandelsreformen kommit i gång.
– Det vore viktigt med en omfattande granskning av kommunernas statsandelar och understöd från olika förvaltningsområden samt skatte- och avgiftsinkomster. Annars finns det en risk att finansieringssystemet inte i verkligheten motsvarar kommunernas utvidgade uppgifter, säger Joona Räsänen.
Reformen av finansieringssystemet måste beredas i samarbete med kommunerna.
Kommunförbundet anser att Finland inte kan uppnå koldioxidneutralitet utan omfattande miljöinsatser i kommunerna. Det är dock mycket svårt, för samtidigt som investeringarna i den gröna omställningen orsakar nya kostnader för kommunerna, föreslår staten att skära ner alla ekonomiska incitament för den gröna omställningen i kommunerna.
– Förutsättningarna för avtalen om energieffektivitet hotar försvagas på grund av den föreslagna nedskärningen och avgränsningen av energistödet. Detta är en helhet som behöver ses över en gång till, säger Räsänen.
Bilaga (på finska): Kommunförbundets styrelses mål för budgetförhandlingarna 2023
Närmare upplysningar
Vad betyder regeringsprogrammet för kommunerna? Vi samlade Kommunförbundets analyser och kommentarer till regeringsprogrammet.