Annika Korpela ja Aila Puustinen-Korhonen 25.5.2022

Barn som placerats har rätt till sitt eget språk och sin kultur

Rätt till eget språk och egen kultur garanteras i Finlands grundlag. Vi vill påminna om hur viktiga biblioteken och andra kommunala kulturtjänster är i stärkandet av placerade barns språkliga och kulturella rättigheter.

Om barnet förlorar kontakten med sitt modersmål och sin kultur kan barnets framtid och liv påverkas negativt på flera olika sätt.

Våra nationalspråk är finska och svenska. Samerna såsom urfolk samt romerna och andra grupper har rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Rättigheterna för dem som använder teckenspråk samt dem som på grund av funktionsnedsättning behöver tolknings- och översättningshjälp har tryggats genom lag.

Också kravet på gott språkbruk förpliktar myndigheterna att använda ett sakligt, klart och begripligt språk. Det här blir särskilt viktigt när man har att göra med barn.

Vid val av plats för vård utom hemmet ska barnets språkliga och kulturella bakgrund beaktas i mån av möjlighet

Barnets språkliga och kulturella bakgrund beaktas inte alltid vid valet av plats för vård utom hemmet. När det inte är möjligt att beakta barnets bakgrund borde man enligt vår mening överväga andra sätt att trygga kontakten med barnets språk och kultur, till exempel vid val av skola och fritidsaktiviteter.

Om barnet förlorar kontakten med sitt modersmål och sin kultur kan barnets framtid och liv påverkas negativt på flera olika sätt.

Förlusten av ett gemensamt modersmål kan försvåra kontakten med den egna familjen och återföreningen av familjen

Vi saknar exakt information om hur barnens språkliga och kulturella bakgrund beaktas vid val av plats för vård utom hemmet. Men frågan har kommit upp i rättspraxis:

I ett klagomål som anförts riksdagens justitieombudsman (JO) kritiserade klagande att klagandes barn placerats i en svenskspråkig familj trots att barnets modersmål är finska. Efter begränsning av kontakter försvagades barnets kunskaper i finska eftersom barnet dessutom gick i svenskspråkig skola. I sitt avgörande konstaterade JO att svårigheterna att hålla kontakt på grund av språkproblem kan leda till svårigheter även vid återföreningen av familjen. Skydd för familjelivet betyder också att omhändertagande alltid är en tillfällig lösning och att myndigheter på alla sätt ska arbeta för en återförening. Rätten att hålla kontakt med sin familj, vilket är en väsentlig del av familjelivet, försvåras om barnet och föräldrarna saknar ett gemensamt språk.

JO lyfter också fram att man redan i början av placeringen ska se till barnet har möjlighet att knyta an till sitt modersmål och bevara kontakten med närstående personer. JO anser att detta kan göras till exempel genom att modersmålsundervisning köps som en tjänst eller ordnas på något annat sätt.

Högsta förvaltningsdomstolen anser för sin del att man redan i valet av placeringsplats i högre grad borde beakta bevarandet av barnets nära relationer och den språkliga, kulturella och religiösa bakgrunden. Barnet kunde till exempel med beaktande av åldersnivån erbjudas undervisning i franska, som är föräldrarnas språk. På så sätt tryggas barnets möjlighet att bevara kontakten till sina föräldrar.

Vid placering av barn i läropliktsåldern ska man vara medveten om barnets skolspråk

Kommunen ska vara medveten om sina skyldigheter vid ordnandet av förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen före placeringsbeslutet också med tanke på barnets språkliga rättigheter. Lagen om grundläggande utbildning ålägger kommuner som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning separat för vardera språkgruppen. Skyldigheten gäller också icke tvåspråkiga kommuner samt situationer då kommunen har endast ett svensk- eller finskspråkigt barn i läropliktsåldern. Lagen om grundläggande utbildning förutsätter dessutom att elever som bor på samernas hembygdsområde och behärskar samiska huvudsakligen undervisas på samiska. Elever med hörselskada ska vid behov också få undervisning på teckenspråk.

Undervisningsspråket som tryggas av lagen om grundläggande utbildning löser inte ensamt problemen i samband med placerade barns språkliga och kulturella rättigheter. Vi anser att det behövs omfattande ansträngningar för att tillgodose dessa rättigheter.

Vården utom hemmet sker i en mångkulturell miljö i Finland

Barnen som vårdas utom hemmet talar en mångfald olika modersmål numera. Det är tyvärr inte möjligt att beakta alla språk vid val av placeringsplatser.

Därför måste man hitta andra sätt att beakta och stöda barnets modersmål och kulturella bakgrund.

  • Kunde man till exempel under beredningen av placeringen utreda barnets möjligheter att delta i modersmålsundervisning?
  • Kunde ortens mångkulturella verksamhet beaktas vid valet av barnets fritidsaktiviteter?

I barnets klientplan bör det skrivas in på vilket sätt de språkliga och kulturella rättigheterna främjas och genomförandet bör uppföljas under vården utom hemmet.

Utnyttjandet av bibliotek och andra avgiftsfria kulturtjänster i kommunen

Biblioteken är en viktig resurs i stärkandet av placerade barns språkliga och kulturella rättigheter.

Biblioteken och kommunernas kulturtjänster har i allmänhet nära kontakt med olika språk- och kulturorganisationer i kommunen. Biblioteken har till exempel språkkaféer på olika språk. Och där finns alltid böcker, ljudböcker och elektroniskt material på olika språk.

Utöver de kommunala biblioteken finns det nationella Flerspråkiga biblioteket i huvudbiblioteket i Böle i Helsingfors. Servicen finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet. I bibliotekets samlingar ingår material på tiotals språk, som kan lånas av alla och distribueras till hela landet via lokalbiblioteken.

Vi hoppas också att barnets modersmål och kultur stärks med tätare kontakter med barnets familj och släktingar.

I grund och botten anser vi att det handlar om hur det placerade barnets språkliga och kulturella rättigheter tryggas i ett samhälle som förändras så snabbt som vårt. Det allmänna har särskilt ansvar för att dessa rättigheter tillgodoses vid beredningen av placeringen av ett barn för vård utom hemmet, skolgången och barnets kontakter med sina närmaste.

 

Det här är den fjärde delen i bloggserien Barnskydd och barnens grundläggande rättigheter som Kommunförbundet publicerade våren 2022.

Delta i diskussionen till exempel på sociala medier. Eller skicka in frågor, kommentarer och synpunkter från det dagliga arbetet på fältet till vårt program Lastensuojelutunti (”Barnskyddstimmen”, på finska).

 

Skribent
Kuvassa Annika Korpela

Skribenten är jurist vid Kommunförbundet.

Skribenten är sakkunnig vid Kommunförbundet.

på Twitter: @KorhonenAila