Alla barn har rätt till bildning

Att ordna skolgången för barn som får vård utom hemmet kan innebära avvikande arrangemang och vara en utmaning. Vi vill med detta inlägg lyfta fram ämnet för diskussion. 

Varje år går nästan 6 000 barn i läropliktsåldern i skola på sin placeringsort. Placeringsplatsen kan vara en fosterfamilj, ett professionellt familjehem eller en barnskyddsanstalt. Även om vi talar om ett ganska litet antal, under en procent av eleverna i grundskolan, har saken stor betydelse för barnen och kommunerna. Kommunen är skyldig att ordna förskoleundervisning och grundläggande utbildning för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen. 

Vård av barn utom hemmet innebär att kommunen har tagit ansvar för barnets fostran genom omhändertagande eller genom brådskande placering. Det är också fråga om vård utom hemmet när barnet placerats utanför hemmet med stöd av ett interimistiskt förordnande medan behandlingen av omhändertagandet pågår i förvaltningsdomstolen. 

16 § Kulturella rättigheter 

Alla har rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. Bestämmelser om läroplikten utfärdas genom lag. 

Det allmänna ska, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet, enligt sin förmåga och sina särskilda behov, få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. 

Vetenskapens, konstens och den högsta utbildningens frihet är tryggad. 
 

(Finlands grundlag 731/1999) 

För barn som varaktigt är bosatta i Finland är den grundläggande utbildningens avgiftsfrihet en kulturell rättighet som garanteras i grundlagen. I lagen om grundläggande utbildning finns föreskrifter om ordnande av grundläggande utbildning och elevens rättigheter. Bestämmelser om läroplikten finns i läropliktslagen. Dessutom har barnskyddslagen en bestämmelse om kulturella rättigheter för barn som får vård utom hemmet. 

Satsa på skolgång och välmående inom vården utom hemmet 

 Kommunförbundets sakkunniga anser det vara viktigt att man samlat information om de placerade barnens erfarenheter. Undersökningar och den riksomfattande hälsoenkäten visar att placerade barn i många fall uppvisar svagare skolframgång än genomsnittet och att deras välmående belastas av flera faktorer. Slutskedet av grundskolan, övergången till fortsatta studier och att hållas kvar på andra stadiet kan också vara utmanande. Barn som varit placerade har svagare framgång i studentexamen eller yrkesinriktad examen. 

I det här skedet vet vi inte i vilken grad utvidgningen av läroplikten, som trädde i kraft 1.8.2021, lyckas förbättra situationen. Integrationsbehovet mellan socialväsendet och bildningsväsendet handlar inte enbart om socialvårdens barnskyddsåtgärder och tryggandet av skolgång och studier i det sammanhanget.  

Vi anser att också utbildningsanordnare behöver fungerande kontaktytor, åtminstone för att ordna elevhälsan.  Med kontaktytor avser vi här två saker:  

• en struktur för samarbetet mellan välfärdsområdet, kommunen och utbildningsanordnarna  
• studerandenas tillgång till elevhälsan, det vill säga till hälsovård, psykolog- och kuratorstjänster, vid läroanstalterna. 

Begränsande åtgärder inom barnskyddet påverkar oundvikligen skolgången 

Att ordna skolgången för barn som får vård utom hemmet kan innebära avvikande arrangemang och vara en utmaning. Barnets skolgång bli lätt osammanhängande på grund av byte av placeringsplats. Under placeringstiden kan man ha beslutat om begränsande åtgärder såsom begränsning av rörelsefriheten. När det är fråga om en grundskoleelev kan elevens rätt att delta i undervisningen i skolan som kommunen anvisat äventyras. 

I lagen om grundläggande utbildning har inte tydligt fastställts hur kommunen som utbildningsanordnare ska sköta sina lagstadgade uppgifter i sådana fall. De lagstadgade riktlinjerna kan i sådana situationer fördunklas. 

• Vilka andra sätt finns det att tillgå än att ordna undervisningen ”delvis på annat sätt” med specialarrangemang? 

• Behöver det fattas ett beslut om särskilt stöd? 
• Ska man eller får man ens ordna undervisningen i en separat grupp för placerade barn? 

Utgångspunkten är att kommunen har skyldighet att ordna undervisningen inkluderande med iakttagande av likvärdiga principer för alla elever enligt närskoleprincipen. Det placerade barnet ska bemötas som en elev bland andra elever. Det vore bra att tala om saken på riksnivå. Vidgade vyer kunde ge en bild av komplexiteten och alla rentav onödigt krävande överväganden kommunerna som utbildningsanordnare ställs inför i dagens administrativt tungrodda strukturer.  

Hur förverkligas barnets grundläggande utbildning under tiden för särskild omsorg eller familjerehabilitering. 

Den särskilda omsorgen kan ha ordnats för tre månader i en enhet som saknar tillstånd att ordna grundläggande utbildning. Situationerna kan ibland vara överraskande och kräva snabba beslut. På vilket sätt kan kommunen i sådana temporära situationer ordna undervisning för en enskild elev enligt lagen om grundläggande utbildning? Oklara situationer, även för en begränsad tid, kan leda till oavsiktliga störningar i skolgången.  

Familjerehabilitering kan förflytta en familj till en annan kommun för exempelvis tre månader. I sådana fall är målet att stärka familjens funktion och föräldraskapet utan att glömma barnens skolgång. 

 – Men hur ska den grundläggande utbildningen ordnas?  Hur avgörs rätten till skolskjuts? Tanken torde vara att eleven inte ska behöva byta skola för viss tid i sådana fall. Inom socialväsendet behövs förståelse i fråga om det beslut som ska fattas. 

Avbrott eller hinder i skolgången kan bero på annat också, till exempel på barnets nedsatta välmående. Kommunförbundets sakkunniga är också bekymrade över att barnen i vård utom hemmet oftare än genomsnittet har problem med missbruk och mentala störningar. Sådana problem försvårar uppenbart möjligheterna att få fotfäste i skolan och dessutom förbinda sig till skolans normer. Skolgången kan bli osammanhängande och det kan ta tid att få avgångsbetyg från grundskolan eller att alls nå det målet inom utsatt tid. Detta försvårar fortsatta försök att fullgöra läroplikten efter grundskolan. 

Vi behöver samarbete, flexibilitet och mångsidighet för att trygga en sammanhängande skolgång 

Skolgången för barn i vård utom hemmet till följd av barnskyddsåtgärder blir alltför ofta osammanhängande och besvärlig på grund av oklarheter som lämnar rum för tolkning. På vilket sätt kan myndigheterna inom socialväsendet och undervisningsväsendet i samverkan trygga att den service ett barn som placerats i vård utom hemmet får, bildar en ur barnets synvinkel bra helhet och att skolgången uppfyller kvalitetskraven inklusive rättigheterna och förmånerna i lagen om grundläggande utbildning? Dessa frågor togs upp i  vår tidigare blogg från år 2020.  

Möjlighet till fritids- och hobbyverksamhet i anslutning till skoldagen bör finnas. Multiprofessionellt utvecklingsarbete samt utbildning och handledning mellan myndigheterna behövs. Saken kan också gynnas av en god dialog mellan staten och kommunerna till exempel i nätverken för krävande särskilt stöd eller inom ramen för Undervisnings- och kulturministeriets program Utbildning för alla. Etableringen av goda verksamhetsmodeller behöver stöd från lagstiftningen.  

En ny form av flexibilitet i undervisningen efterlyses

Kommunernas ställning som utbildningsanordnare skulle gynnas av att alternativa, flexibla sätt att ordna undervisningen skulle erkännas. Kommunförbundet överlämnade ett initiativ i september 2020om att utreda distansundervisning inom den grundläggande utbildningen för läropliktiga. Till exempel för kontinuiteten i skolgången för barn i vård utom hemmet kan det vara skäl att överväga möjligheten med undervisning på distans, åtminstone en viss tid, i situationer där barnskyddsåtgärderna riskerar orsaka avbrott i barnets skolgång. På så sätt kunde undervisningstjänsterna bli mångsidigare och tillgängliga också när utbildningsanordnaren inte själv orsakat hinder för elevens skolgång.  

Alternativa metoder och flexibilitet behöver inte betyda att basen för den så kallade traditionella närundervisningen urholkas. Om placerade barn kunde erbjudas också elev- och studerandevårdens tjänster på distans skulle det kunna öka tjänsternas tillgänglighet och mångsidighet. 

Utöver det att barnet kan behöva byta skola flera gånger kan processen för vård utom hemmet leda till att barnets kontakt med till exempel föräldrar, syskon, vänner och fritidsintressen avbryts eller försvagas. Skolgemenskapen kan erbjuda den kontinuitet som behövs när många andra saker ändras i barnets uppväxtmiljö. 

Begränsningsåtgärder enligt barnskyddslagen eller andra barnskyddsåtgärder får inte hindra barn i vård utom hemmet att delta i grundläggande utbildning. Också under åtgärderna ska barnets rätt till grundläggande utbildning tryggas.