Sakkunnigtjänster

Som alternativ till kommunal småbarnspedagogik kan familjen få stöd för hemvård av barn, flexibel eller partiell vårdpenning eller stöd för privat vård. Närmare information finns på FPA:s webbsidor; Barnavårdsstöd efter föräldraledigheten. Dessutom kan kommunen bevilja servicesedlar för att skaffa

Familjens inkomster och storlek inverkar på klientavgifternas storlek inom småbarnspedagogiken. Klientavgiften bestäms enligt lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken. Som familjens inkomster vid barndagvård beaktas skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster och skattefria inkomster för

Ett barn som behöver särskilt stöd kan delta i småbarnspedagogik som ordnas med stöd av lagen om småbarnspedagogik eller delta i småbarnspedagogik av rehabiliteringsskäl. Kommunerna tillhandahåller småbarnspedagogik i daghem, familjedagvård, lekparker och klubbverksamhet. Barn under skolåldern har

Som en del av forskningsprogrammet ARTTU2 genomförs en utvärdering i realtid av reformerna 2016-2017. Undersökningen producerar regelbundet aktuell kunskap om vård- och landskapsreformen och reformen Framtidens kommun. Den har beröringspunkter med bland annat Kommunförbundets program för

Kommuntorget är träffplatsen för dig som söker nyheter, analyser och debatt om kommunsektorn i Finland på svenska. Bekanta dig med vårt utbud på kommuntorget.fi

Demokratins tillstånd mäts bland annat genom kommunalval som ordnas vart fjärde år. År 2012 var valdeltagandet i kommunalvalet klart lägre än år 2008: i fastlandskommunerna röstade i genomsnitt 58,3 procent av de röstberättigade medan motsvarande procent i kommunalvalet 2008 var 61,2. Valdeltagandet

Landskapsförbunden är samkommuner som bildats av sina medlemskommuner. Medlemskommunerna finansierar största delen av samkommunernas verksamhet. De sammanlagda medlemsavgifterna uppgår på årsnivå (år 2017) till cirka 51,2 miljoner euro. Finansiering Medlemskommunerna finansierar största delen av

Utöver de två lagstadgade kompetensområdena finns det också många uppgifter som landskapsförbunden tar sig an och som är inriktade på den egna regionens särdrag. ​Sådana uppgifter är: att främja näringslivet och turismen att utveckla och samordna kulturell verksamhet, utbildning och

Landskapsförbunden sköter de internationella ärenden och kontakter som är förknippade med förbundens uppgifter. Utöver det traditionella nordiska samarbetet har den internationella interaktionen ökat i Europa och Ryssland och också i bland annat Sydostasien och Kina. Landskapsförbunden är med om att

Principen för programmet Våga försöka är att delprojekt startas endast kring frågor som man inte ännu känner till och som ger verklig ny kunskap om hur man stärker en försöksinriktad kultur och lyckas med försök. Utvärdering av försöken I projektet för utvärdering av försöksverksamheten utvecklar

Gruppen Försöksambassadörerna representerar kommuner och regioner. Gruppen sparrar programmet ur kommunalt och regionalt perspektiv. ​Försöksambassadörerna Sami Niemi, förvaltningsdirektör, Muurame Kristiina Erkkilä, utvecklingsdirektör, Esbo Tarja Saarelainen, utvecklingschef, Rovaniemi Kristiina

Kommunförbundet har inlett programmet och marknadsföringskampanjen Våga försöka som syftar till att synliggöra kommunernas och regionernas försöksverksamhet samt till att främja försök och nätverksbildning i kommunerna. Fokus i programmet ligger på att stärka en försöksinriktad kultur och då betonas

Kommunallagen gör det möjligt att utöver sedvanliga sammanträden på en sammanträdesplats hålla sammanträden i en elektronisk miljö, (elektroniskt sammanträde) samt att fatta beslut i ett elektroniskt beslutsförfarande före sammanträdet (KomL 98 §). Ett elektroniskt sammanträde kan hållas genom att

I 8 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om rättelse av sak- eller skrivfel i beslut. En myndighet ska rätta uppenbara skriv- eller räknefel eller andra jämförbara klara fel i sitt beslut. Men när det gäller sakfel får myndigheten avgöra om det ska rättas. Förfarandet vid rättelseärenden beror på

Att ett beslut verkställs innebär att dess rättsverkningar och faktiska verkningar omsätts i praktiken. Kommunstyrelsen fattar ett särskilt beslut om verkställighet av fullmäktiges beslut. Om verkställigheten av lägre organs beslut fattas i allmänhet inga särskilda beslut. Ett beslut i vilket

Ett beslut som en myndighet har fattat ska av myndigheten delges en part och andra som har rätt att begära omprövning av beslutet eller överklaga det genom besvär. Delfående av beslutet är en förutsättning för att tiden för sökande av ändring ska börja löpa och därmed också nödvändigt med tanke på

I 7 kap. i förvaltningslagen finns det bestämmelser om hur ärenden ska avgöras. Ett beslut ska alltid motiveras. I motiveringen ska det anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet och vilka bestämmelser som har tillämpats. Motiveringen för ett beslut kan utelämnas

Med övertagningsrätt avses att kommunstyrelsen har rätt att ta över behandlingen av ett ärende där en lägre myndighet i kommunens organisation har fattat ett beslut. Övertagningsrätten regleras i 92 § i kommunallagen. I förvaltningsstadgan kan det bestämmas att också nämnder och

I 2 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om grunderna för god förvaltning. Till dem hör bl.a. rättsprinciperna inom förvaltningen som styr myndigheternas beslutsprövning och behandling av ärenden i övrigt. Rättsprinciperna inom förvaltningen är: likställighetsprincipen, som förpliktar till ett