Kommunernas skatteprocentsatser

Uppföljning av skatteprocenterna för 2024.

> Följ uppdateringen på sidan med kartor

Uppgifterna uppdateras varje vardag fram till 15.11. Kommunförbundet ger ut ett pressmeddelande om de slutliga skatteprocentsatserna med bilagor när alla uppgifter lämnats in (17.11 eller senast 20.11).

Läs mer om ramarna för skatteprocenterna på den finskspråkiga sidan där det också går att ladda ned en uppdaterad Excel.

Enligt 91 a § i lagen om beskattningsförfarande ska kommunen meddela inkomstskattesatsen till Skatteförvaltningen senast den 17 november året före skatteåret.

Enligt 11 § i fastighetsskattelagen bestämmer kommunfullmäktige årligen på förhand storleken på kommunens fastighetsskattesatser med en hundradels noggrannhet inom de lagstadgade övre och undre gränserna och fastställer samtidigt inkomstskattesatsen för finansåret. Kommunen ska meddela fastighetsskattesatserna till Skatteförvaltningen senast den 17 november året före skatteåret.

Om den 17 november inte är en vardag ska uppgifterna meddelas senast den första vardagen därefter (5 § i lagen om beräknande av laga tid 150/1930).

Det är mycket viktigt att handla inom utsatt tid och på rätt sätt. De nya skattekorten börjar köras i slutet av november. Om kommunen inte gett uppgifterna i tid, kommer Skatteförvaltningen under hela året att använda skattesatsen för föregående skatteår vid förskottsuppbörden.

Inkomstskattesatsen meddelas med en tiondedels procentenhets noggrannhet, fastighetsskattesatserna med en noggrannhet på en hundradels procent.

Kommunernas skattesatser och effektiva skattegrad

På grund av olika slags avdrag motsvarar kommunernas inkomstskattesatser (den nominella skattegraden) inte den verkliga skattegraden i kommunerna. Man brukar tala om den s.k. effektiva skattegraden, som är den debiterade kommunalskattens och förvärvsinkomsternas inbördes förhållande.

I kommunalbeskattningen görs avdrag från de skattepliktiga förvärvsinkomsterna. Sådana avdrag är bland annat resekostnadsavdrag, avdrag för inkomstens förvärvande, förvärvsinkomstavdrag och grundavdrag. Efter dessa olika avdrag får man den beskattningsbara inkomsten, som beskattas enligt kommunens inkomstskattesats.

Därefter görs avdrag från skatten, varvid man får den kommunalskatt som ska debiteras. Avdrag från skatten är bland annat arbetsinkomstavdrag, hushållsavdrag och underskottsgottgörelse för räntor på bolån. Mer information om avdragen finns på Skatteförvaltningens webbplats.

Avdragen i kommunalbeskattningen beror på skattebetalarens inkomstnivå och accentueras vid de lägre inkomstnivåerna där den effektiva skattegraden är lägre.

I den bifogade Excel-filen presenteras kommunernas inkomstskattesatser och effektiva skattegrader för åren 2012–2019. Prognoserna för den effektiva skattegraden 2018 och 2019 baserar sig på Kommunförbundets beräkningar. Enskilda kommuner kan väljas uppe i vänstra hörnet i det första mellanbladet.

För de nya kommuner som bildats 2011–2017 har inkomstskattesatsen och den effektiva skattegraden beräknats enligt medelvärdet för de sammanslagna kommunerna. Till exempel i fråga om Eurajoki har inkomstskattesatserna och de effektiva skattegraderna beräknats enligt medelvärdet för Eurajoki och Luvia redan innan den nya kommunen bildades, dvs. i praktiken fr.o.m. år 2011.

Kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser år 2022

Nominell och effektiv skattegrad 

Skatteåret 2020 var den genomsnittliga inkomstskattesatsen som vägts med skatteinkomsterna (den nominella skattegraden) 19,97 procent och den effektiva skattesatsen 14,44 procent på riksplanet. Skillnaden mellan den nominella och den effektiva skattegraden var därmed drygt 5,5 procentenheter.

Variationer förekommer mellan skatteåren delvis till följd av regeringarnas ändringar i beskattningsgrunderna. Skillnaden mellan den nominella skattegraden och den effektiva skattegraden korrigerad med kompensationerna för förlorade skatteinkomster har dock varit nästan oförändrad på riksplanet år 2014–2020, drygt 4 procentenheter.

 Inkomstskattesats som vägts med skatteinkomsterna och effektiv skattegrad för hela landet skatteåren 2014–2022

Skillnaden mellan en kommuns nominella och effektiva skattegrad påvisar vilken inkomstnivå som förvärvsinkomsttagarna i kommunen har. Ju större skillnaden är, desto lägre är inkomstnivån.

Skatteåret 2020 var skillnaden minst i Grankulla, 2,51 procentenheter, och störst i Rautavaara, drygt 9,6 procentenheter. Skillnaden mellan kommunerna var alltså större än en procentenhet i den här granskningen. När den effektiva skattegraden korrigeras med kompensationen för förlorade skatteinkomster, är skillnaden 2,15 procentenheter i Grankulla och 6,08 procentenheter i Rautavaara. Skillnaden mellan kommunerna har alltså minskat till knappt 4 procentenheter i den här granskningen. 

Staten har ersatt kommunerna för de beslut om ändringar i beskattningsgrunderna som minskar deras skatteinkomster.

Kompensationerna för förlorade skatteinkomster har betalats till kommunerna via statsandelssystemet till och med 2020, men nu har kompensationerna avskilts från systemet till ett eget moment.

Inkomstskattesats och effektiv skattegrad i Grankulla skatteåren 2014–2022

Inkomstskattesats och effektiv skattegrad i Rautavaara skatteåren 2014–2022

Du kan välja en enskild kommun uppe i vänstra hörnet i de första flikarna i det bifogade Excel-dokumentet. Prognoserna för den effektiva skattegraden 2021 och 2022 baserar sig på Kommunförbundets skatteprognosfiler. Kommunerna på Åland är inte jämförbara med kommunerna på fastlandet, eftersom Åland har lokala avdrag i enlighet med kommunalskattelagen för landskapet Åland. Kommunerna på Åland har inte samma uppgifter som kommunerna på fastlandet, och de får inte heller någon kompensation för förlorade skatteinkomster direkt från staten.

Bilaga

Kommunernas nominella effektiva skattesgrader

Höjning av skattesatsen påverkar inte statsandelsutjämningen

En kommun som höjer sin skattesats kan alltid tillgodoräkna sig de ökade skatteinkomsterna fullt ut, och kommunens ställning försvagas inte i något avseende vid statsandelsutjämningen, oavsett om kommunen får ett utjämningstillägg eller betalar ett utjämningsavdrag.

Påståendena om att det inte lönar sig att höja skattesatsen för att utjämningssystemet ”ersätter” de uteblivna extra skatteinkomsterna stämmer inte. Det här beror på att utjämningen beräknas utgående från den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet och inte utgående från den skattesats kommunen fastställt.

I dokumentet till höger finns mer information och exempel på hur en höjning av kommunens skattesats påverkar kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna.

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar
Finlands Kommunförbund/Henrik Rainio, Jouko Heikkilä, 8.10.2010

Öppna alla

Kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser år 2021

Kommunalskatten stiger för 720 000 finländare och Kommunalskatten sjunker för 20 000 finländare

Kommunalskatten stiger för 700 000 finländare nästa år. Kommunalskattesatsen höjs nästa år i 39 kommuner och sänks i fyra. Antalet kommuner som höjer skattesatsen är färre än år 2020, då 53 kommuner höjde skattesatsen.

Antalet kommuner som höjer skattesatsen är lågt också i ett bredare tidsperspektiv, eftersom antalet kommuner som höjt skattesatsen inte tidigare varit mindre än 40 kommuner under hela 2000-talet.

Merparten av de kommuner som höjer skattesatsen är små, men bland dem finns också stora städer såsom Uleåborg och Björneborg. De kommuner som höjer skattesatsen har sammanlagt 700 000 invånare.

–  Statens coronastöd har avsevärt minskat det tryck på höjningar av kommunalskatten som epidemin medfört, vilket också var meningen med stöden. Det låga antal kommuner som höjer skattesatsen påvisar också att höjningen av skatterna är kommunernas sista åtgärd för att trygga finansieringen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

− Det viktigaste budskapet när det gäller besluten om skattesatsen är att de flesta kommuner kan hålla skattesatsen oförändrad år 2021 trots de synnerligen svåra omständigheterna.

Inkomstskattesatsen är oförändrad i sammanlagt 266 kommuner. Det bor 4,8 miljoner invånare i de här kommunerna.

− I många kommuner gick ekonomin på minus redan före coronakrisen, men dessutom har coronapandemin minskat kommunernas skatteinkomster och gjort det svårare att förutse den ekonomiska utvecklingen. Coronastöden av engångsnatur eliminerar inte de ekonomiska utmaningar som kommunerna står inför, så det noggranna anpassningsarbete som fokuserar på kommuninvånarnas välfärd måste fortsätta också under de kommande åren, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Den genomsnittliga kommunalskatten stiger till 20,02 procent år 2021

Den återhållsamma skattehöjningen syns också i att ingen av kommunerna i landskapen Kajanaland, Mellersta Österbotten, Kymmenedalen och Lappland höjer skatten år 2021. De största inkomstskattehöjningarna görs i Norra Österbotten, i Satakunta och på Åland. De till invånarantalet största kommuner som höjer skatten är Uleåborg och Björneborg.

Skattesatsen sjunker för cirka 21 000 kommuninvånare, då Kides, Outokumpu, Sulkava och Tövsala har beslutat sänka sin skattesats för år 2021. Jämfört med tidigare år har skattesatsen sänkts rätt återhållsamt.

Den genomsnittliga kommunalskattesatsen blir nästa år 20,02 procent. Det är en höjning med 0,06 procentenheter från år 2020 och första gången skattesatsen överstiger 20 procent.

Bland fastlandskommunerna är den högsta kommunalskattesatsen fortfarande 23,50 procent (Halsua). Den lägsta skattesatsen på fastlandet har Grankulla, där skattesatsen är 17 procent. Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen hålls därmed oförändrad år 2021.

De nominella skattesatserna berättar dock inte hur mycket pengar kommunerna verkligen får in genom kommunalskatten. År 2021 har Halsua en effektiv skattegrad på cirka 13,9 procent, medan den är cirka 14,4 procent i Grankulla. Den genomsnittliga effektiva skattegraden är 14,4 procent år 2021.

Totalt 28 kommuner höjer sin skattesats med 0,50 procentenheter. I 202 kommuner blir skattesatsen nästa år 21,00 eller mer, vilket är ett gränsvärde i kriterierna för en kriskommun.

Måttfulla höjningar av fastighetsskatten

Totalt 29 kommuner höjer sin fastighetsskatt. Den allmänna fastighetsskatten höjs i 24 kommuner och sänks i 3 kommuner. Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende och andra bostadsbyggnader höjs i 24 kommuner.

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,9 miljarder euro. Det är omkring 8 procent av kommunernas skatteinkomster. Höjningarna ger kommunerna intäkter på omkring 41 miljoner euro.

Bilagor

Tiivistelmä kuntien veroprosenttipäätöksistä vuodelle 2021

Bilaga1 Sammandrag av kommunernas skattesatser 2021.xlsx

Bilaga2 Skattesatserna per landskap och kommungrupp.xlsx

Bilaga3 Kommunvisa skattesatser 2021.xlsx

Bilaga4 De högsta och de lägsta skattesatserna 2021.xlsx

Bilaga5Kommunernas skattesatser och effektiva skattegrader .xls

Kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser år 2020

 

Kuntaverot

Totalt 53 kommuner beslutat höja sin skattesats år 2020. År 2019 drabbades 480 000 kommuninvånare av skattehöjningar. Nu är antalet det dubbla, närmare bestämt cirka 1,1 miljoner invånare.

Kommunalskattesatsen höjs nästa år i 53 kommuner.  Dessa kommuner har över en miljon invånare. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen är 19,97 procent, vilket är 0,09 procentenheter mer än år 2019.

Den högsta kommunalskattesatsen bland fastlandskommunerna får Halsua, där skattesatsen blir 23,50 procent.  Det är första gången en kommun har en kommunalskattesats på över 23 procent. Den lägsta skattesatsen på fastlandet får Grankulla, där skattesatsen blir 17,00 procent.

I 26 kommuner höjs skattesatsen med 0,50 procentenheter. Den största höjningen gör S:t Michel, som höjer skattesatsen med 1,50 procentenheter.  Bland de kommuner som höjer sin skattesats har Tammerfors, Kuopio, Kouvola och Vasa det största invånarantalet.

– Skattesatsen höjs i sju kommuner fler än i fjol, men de som höjer skatten är nu större till invånarantalet än för ett år sedan. Även om det inte blir så mycket höjningar som väntat, drabbas dubbelt så många kommuninvånare jämfört med år 2019, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.

Så här många invånare har inte berörts av kommunalskattehöjningar sedan år 2014.

Skattesatsen sjunker för omkring 78 000 kommuninvånare. Sju kommuner har beslutat sänka sin skattesats år 2020. Den största sänkningen gör Sotkamo, där skattesatsen sjunker med 1,50 procent. 

Andra anpassningsåtgärder vidtas först

Minst höjningar gjordes i Södra Österbotten, Kajanaland och Norra Österbotten, och mest i Södra Savolax, Birkaland och Norra Savolax. I Norra Karelen och Päijänne-Tavastland ändrade kommunerna inte sina skattesatser.

Skillnaderna mellan kommunerna ökar: gapet mellan den lägsta och den högsta skattesatsen är nu 7,00 procentenheter.

– Med tanke på den exceptionellt svåra situationen inom kommunekonomin är det sist och slutligen fråga om måttliga skattehöjningar. Det här visar återigen att skattehöjningar hör till de allra sista åtgärderna kommunerna tar till för att balansera sin ekonomi. Tiotals kommuner har gått in för exempelvis omfattande samarbetsförhandlingar för att anpassa sin ekonomi, säger Kommunförbundets vice vd Timo Reina.

I 196 kommuner är skattesatsen nästa år 21,00 eller mer, vilket är gränsvärdet för när en kommun betraktas som kriskommun.

Totalt 250 kommuner valde att inte ändra sin skattesats, vilket innebär att kommunalskattesatsen blir oförändrad för 4,4 miljoner kommuninvånare.

Skattehöjningarnas verkningar varierar från kommun till kommun, eftersom kommunerna har olika skatteunderlag. Kommunalskatt behöver inte betalas om löneinkomsterna är mindre än 15 700 euro eller pensionsinkomsterna understiger 11 500 euro. Cirka 40 procent av finländarna med beskattningsbar förvärvsinkomst betalar ingen kommunalskatt.

Måttliga höjningar av fastighetsskatterna

Totalt 44 kommuner höjer fastighetsskatten. Den allmänna fastighetsskattesatsen höjs i 36 kommuner och sänks i två kommuner. Totalt 39 kommuner höjer sin fastighetsskattesats för byggnader som används för stadigvarande boende och för annat boende. 

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,9 miljarder euro. Det är omkring 8 procent av kommunernas skatteinkomster. Höjningarna ger kommunerna intäkter på 12 miljoner euro.

Bilagor:

Analys av skattesatserna 2020 (PDF)

Kommunvisa skatteprocentsatser 2020 (Excel)

Genomsnittliga skattesatsernas utveckling (Excel)

Skattesatserna landskapsvis och enligt kommunstorlek (Excel)

Högsta och lägsta skattesatserna 2020 (Excel)

Kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser år 2019

 

skattesatser

(Kommunförbundet informerar 20.11.2018) Nästa år stiger kommunalskatten för 480 000 invånare, då 46 kommuner har beslutat höja sin skattesats för år 2019. Jämfört med 2018 är antalet kommuner som höjer skattesatsen ändå sju färre.

– I år har kommunernas ekonomiska situation försämrats betydligt framför allt på grund av att deras skatteinkomster har börjat sjunka. Med tanke på läget är antalet kommuner som höjer sin skattesats måttligt, vilket visar att den sista utvägen är att ta ur kommuninvånarnas fickor för att balansera ekonomin, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Bland kommunerna på det finländska fastlandet har Haapajärvi, Honkajoki, Jämijärvi, Reisjärvi och Östermark nästa år den högsta kommunalskattesatsen, 22,50 procent, medan Grankulla har den lägsta skattesatsen, 17,00 procent. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet är nästa år 19,88 procent, vilket är 0,04 procentenheter mer än 2018.

Nästa år är skattesatsen för 180 kommuner 21,00 eller mer, vilket är ett gränsvärde i kriterierna för att klassas som kriskommun.

– Den största delen av de kommuner som höjer sin skattesats är små kommuner, där skattesatsen sedan tidigare är hög och statsandelarnas betydelse för inkomstbasen är stor. Skillnaderna mellan kommunerna ser ut att öka ytterligare, trots att det ekonomiska läget i landet är relativt bra. Så kan det inte fortsätta. Höjningarna återspeglar också statsandelsnedskärningarna som gjorts utan motsvarande kostnadsminskningar som regeringen haft som mål, säger Timo Reina.

Av de kommuner som höjer sin skattesats finns flest i Norra Österbotten, dvs. tio kommuner. I Satakunta och Birkaland är det sex kommuner i vardera landskapet som höjer skattesatsen.

Den vanligaste höjningen för nästa år är 0,50 procentenheter. Den största höjningen är 1,50 procentenheter som gjordes i en kommun, Oripää.

Skattesatsen sjunker för 26 000 kommuninvånare

Nästa år sjunker kommunalskatten för cirka 26 000 invånare, då fem kommuner har beslutat sänka sin skattesats för år 2019. Dessa är Finström, Kitee, Kumlinge, Gustavs och Mariehamn.

– I Kitee sjönk skattesatsen med rentav 0,50 procentenheter. Det är ett resultat av ett långsiktigt arbete för att balansera ekonomin. Ännu år 2014 var Kitee bland kommunerna med de högsta skattesatserna, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Skattesatsen oförändrad i de största städerna

De största städerna, dvs. Esbo, Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo har valt att inte ändra skattesatsen.

Sammanlagt 260 kommuner har valt att inte ändra sin skattesats.

En medelinkomsttagare med en månadslön på cirka 3 600 euro betalar i genomsnitt 7 500 euro i kommunalskatt per år.

Måttlig höjning av fastighetsskatterna

Totalt 34 kommuner höjer den allmänna fastighetsskattesatsen, fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende eller fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader, medan 9 kommuner sänker fastighetsskattesatserna.  Fastighetsskattenivån är fortfarande låg i internationell jämförelse. 

– Nästa år uppgår fastighetsskatten för boende och sommarstugor i genomsnitt till cirka 190 euro per invånare, säger Henrik Rainio, tf direktör för kommunalekonomiska enheten.

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,85 miljarder euro. Det är omkring 4 procent av kommunernas inkomster.

Bilagor:

Bilaga 1: Kommunernas inkomstskattesatser åren 1990-2019

Bilaga 2: Kommunernas inkomstskattesatser år 2019 efter landskap och kommunstorlek

Bilaga 3: Kommunernas skattesatser 2019

Bilaga 4: De högsta och lägsta inkomstskattesatserna år 2019

Bilaga 5: Kommunernas skattesatser 2019, Kommunförbundets sammandrag, 20.11.2018, pdf-fil (8 stordior)

Kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser år 2018

 

skattesatser

Nästa år får omkring 700 000 invånare lägre kommunalskatt och 420 000 högre. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet blir 19,86 procent och sjunker därmed för första gången på 20 år. Resultatet beror i stor utsträckning på att Helsingfors sänker sin skattesats med en halv procentenhet.

Skattesatsen sänks år 2018 i sex kommuner och höjs i 53. Det är nu tredje året i rad som bara ett måttfullt antal kommuner höjer sin skattesats. Antalet kommuner som höjer sin skattesats är ändå sex fler än i fjol, trots åtskilliga strukturella anpassningsåtgärder.

– Det allmänna ekonomiska läget har förbättrats och det innebär att mer skattemedel flyter in. Kommunerna har också hållit i sina pengar och anpassat sin verksamhet betydligt. Över hälften av kommunerna har ändå fortfarande en skattesats på 21,00 procent eller mer, säger Timo Reina, vice vd vid Kommunförbundet.

Skatterna höjs främst i små kommuner

Kommunalskattesatsen sänks i sex kommuner: Gustavs, Helsingfors, Laitila, Mariehamn, Nyslott och Pukkila. Skattesatsen höjs i 53 kommuner, av vilka de tre största är Lahtis, Nokia och Kemi. Ändringarna i inkomstskattesatserna minskar kommunernas skatteinkomster med cirka 38 miljoner euro.

Den vanligaste höjningen för nästa år är 0,50 procentenheter och den största är 1,00. Totalt nio kommuner valde att höja skattesatsen med 1,00 procentenheter.

– Orsaken till skattehöjningarna är ofta statsandelsnedskärningar som baserar sig på överdimensionerade uppskattningar av de kostnadsbesparingar som regeringens konkurrenskraftsavtal och förordningen om centralisering av den specialiserade sjukvården varit avsedda att ge. Också investeringarna, framför allt skolprojekt, kräver finansiering, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Den högsta kommunalskattesatsen bland fastlandskommunerna får Jämijärvi, Teuva och Reisjärvi (22,50 procent), medan Grankulla får den lägsta (17,00 procent). Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen hålls på 5,50 procentenheter.

En medelinkomsttagare med en månadslön på cirka 3 600 euro betalar i genomsnitt 7 200 euro i kommunalskatt per år.

De tjänster som tillhandahålls med skattemedel används på olika sätt i olika åldrar. Invånare under 18 år använder kommunala tjänster för cirka 12 900 euro per år, medan motsvarande belopp för personer över 65 år är cirka 9 100 euro. Den arbetsföra befolkningen, 18–64-åringarna, använder kommunala tjänster för omkring 4 100 per år.

Kommunerna höjde fastighetsskatterna måttfullt

Totalt 53 kommuner höjer nästa år den allmänna fastighetsskattesatsen, fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende eller fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader.

Höjningarna av fastighetsskattesatserna och ändringen i fastighetsbeskattningen för vindkraftverk ger kommunerna sammanlagt 16,9 miljoner euro mer i skatteinkomster.

– Till följd av de höjningar av gränserna för fastighetsskatten som staten beslutat om och höjningarna av fastigheternas beskattningsvärde har fastighetsskatteintäkterna vuxit betydligt under de senaste åren. I internationellt perspektiv är fastighetsskatten ändå låg, och de höjningar som kommunerna fastställt för nästa år är mycket måttfulla, säger utvecklingschef Jukka Hakola.

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,8 miljarder euro. Det är omkring 4 procent av kommunernas inkomster.

Ingen kommun tar längre ut hundskatt nästa år.

Bilagor:

Bilaga 1: Kommunernas inkomstskattesatser åren 1990-2018

Bilaga 2: Kommunernas inkomstskattesatser år 2018 efter landskap och kommunstorlek

Bilaga 3: Kommunernas skattesatser 2018

Bilaga 4: De högsta och lägsta inkomstskattesatserna år 2018

Bilaga 5: Kommunernas skattesatser 2018, Kommunförbundets förfrågan 17.11.2017, Pdf-fil (14 stordior)

Läs mer om dessa teman

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.

Mindre byråkrati, mer fungerande tjänster

Men vilka normer kunde avvecklas? Samla in onödiga normer nu i november och december 2023! Kommunförbundet manar alla städer och kommuner  till insamling av normer som kunde avvecklas. Läs mera.

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe