Konkurrenskraftsavtalet stärker inte den kommunala ekonomin genast

De branschvisa kollektivavtalsförhandlingarna om konkurrenskraftsavtalet har slutförts och avtalet väntas träda i kraft i huvudsak nästa år. Ett viktigt mål för avtalet är att öka den ekonomiska tillväxten, förbättra sysselsättningen och anpassa den offentliga ekonomin. På lång sikt har också den kommunala ekonomin nytta av ekonomisk tillväxt och bättre sysselsättning.

​På kort sikt medför konkurrenskraftsavtalet ändå inga förbättringar i den kommunala ekonomin. I avtalet ingår många åtgärder som minskar kostnaderna per enhet för de kommunala arbetsgivarna. Sådana åtgärder är bland annat att arbetstiden förlängs med i genomsnitt 24 timmar per år utan att den årliga inkomstnivån förändras, att semesterpenningarna skärs ner med 30 procent år 2017–2019 och att tyngdpunkten i socialförsäkringsavgifterna flyttas från arbetsgivarna till arbetstagarna.

Till följd av de strukturella förändringarna uppskattas arbetskraftskostnaderna för de kommunala arbetsgivarna sjunka med knappt 1,5 procent. Som det nu ser ut kommer dessutom socialförsäkringsavgifterna att minska med sammanlagt cirka 3 procentenheter fram till år 2020. En lättnad för de kommunala arbetsgivarna är också att det inte blir några avtalsbaserade förhöjningar i lönerna nästa avtalsperiod, dvs. år 2017.

Avtalet medför dock inte bara lättnader på utgiftssidan. Vissa detaljer i avtalet innebär kännbara försämringar i kommunernas inkomster.

En faktor som försvagar kommunernas inkomstströmmar är höjningen av löntagarnas socialförsäkringsavgifter, som ökar löntagarnas skatteavdrag och sålunda minskar kommunernas skatteinkomster. Enligt Finansministeriets uppskattning kommer förändringen att innebära att inkomsterna från kommunalskatten minskar med cirka 500 miljoner euro fram till år 2020. Till skillnad från ändringar i skattegrunderna får kommunerna ingen kompensation för ändringar som gäller avgifter.

Inkomsterna för offentliga sektorn försvagas också då sänkningen av alla arbetsgivares sjukförsäkringsavgift finansieras genom de ovan nämnda besparingarna inom offentliga sektorn. Denna finansieringslösning, som skrivits in i avtalet och som äter upp kostnadsbesparingarna för offentliga sektorn, anpassar den offentliga sektorn med omkring en halv procentenhet i förhållande till bruttonationalprodukten.

Den kommunala ekonomin stärks alltså inte genom åtgärderna i konkurrenskraftsavtalet eller genom kollektivavtalen, eftersom de uppskattade spareffekterna dras av från kommunernas och samkommunernas finansiering.

Finansieringsförhållandena mellan staten och kommunerna hör inte till arbetsmarknadens centralorganisationer och inte heller till KT:s befogenheter. Några överenskommelser om detta har därför inte kunnat ingås vid arbetsmarknadsförhandlingarna. Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet kommer att förhandla med Finansministeriet och de andra ministerierna om förändringarna i finansieringen så snart konkurrenskraftsavtalet konstaterats vara tillräckligt täckande och de framförhandlade kollektivavtalen kan träda i kraft.

Som en sammanfattning kan sägas att konkurrenskraftsavtalet kännbart minskar de kommunala arbetsgivarnas verksamhetsutgifter, men på inkomstsidan kommer nyttan att skäras bort i form av uteblivna skatteinkomster eller statsandelsnedskärningar. I detta skede är detaljerna dock ännu öppna.

Mer på webben

• Ett förhandlingsresultat i enlighet med konkurrenskraftsavtalet nåddes i kommunsektorn
  KT Kommunarbetsgivarnas pressmeddelande 31.5.2016
• Konkurrenskraftsavtalet i korthet
  Till FFCs webbsidor: Centralorganisationerna på arbetsmarknads nådde den 29 februari ett förhandlingsresultat om konkurrenskraftsavtalet.