Indrivning och preskription av en fordran

Har borgenären rätt till standardersättning för indrivningskostnader?

Det har kommit frågor från kommunerna om borgenärens rätt att få standardersättning för sina indrivningskostnader. Frågan har varit aktuell i synnerhet i samband med upphandling av biblioteksböcker då bibliotekens varuleverantörer, på grunder som ur kommunens synvinkel strider mot avtalet, har tagit ut en standardersättning enligt 10 e § i lagen om indrivning av fordringar.

I de aktuella fallen har kommunen i princip betalat sin prestation på förfallodagen, men betalningen har inte nödvändigtvis synts på borgenärens konto samma dag. I vissa av situationerna har förfallodagen infallit på en lördag, och också då har samma krav på standardersättning framförts.

Kommunförbundet har fått frågan om det är möjligt att kräva standardersättning i sådana fall. Dessutom har man frågat om det är möjligt att med hänvisning till den allmänna preskriptionstiden på tre år söka standardersättning för upp till tre år gamla dröjsmål. Saken har lämnat rum för tolkning då det inte funnits någon rättspraxis.

Tingsrättens avgörande i januari 2019: käranden hade inte rätt till standardersättning eller dröjsmålsränta

Frågan fick rättspraxis när Norra Savolax tingsrätt gav sin dom i ett motsvarande ärende (19/659). Käranden hade krävt att tingsrätten skulle förplikta svarandena att solidariskt ersätta käranden för dröjsmålsräntor och standardersättningar enligt 10 e § i lagen om indrivning av fordringar för upp till tre år. Svarandena bestred kraven i sin helhet.

Tingsrätten konstaterar i början av sitt avgörande att svarandenas påstående om att käranden inte hade meddelat om sin rätt till standardersättning tidigare inte har någon betydelse. Det avgörande i ärendet är huruvida käranden har rätt till dröjsmålsränta för de fakturor som enligt talan betalats efter förfallodagen. Detta bestäms i första hand enligt räntelagen.

I tingsrättens slutsatser sägs det att tingsrätten anser utifrån den utredning som lagts fram att käranden och svaranden haft en långvarig praxis angående debitering av dröjsmålsränta, en praxis som är vanlig i bokhandelsbranschen. Enligt denna praxis har kärandens fakturor kunnat betalas inom en rimlig tid efter förfallodatum utan att förpliktiga till betalning av dröjsmålsränta. Denna praxis har sedan blivit handelskutym mellan parterna.

Tingsrätten konstaterar att skyldigheten att betala dröjsmålsränta inte upphört helt genom denna praxis, men att korta fördröjningar har tillåtits utan påföljder. Praxisen strider därmed inte mot 8 § 1 mom. i lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal.

Tingsrätten säger också att ändring av sådan praxis som uppstått i ett avtalsförhållande förutsätter bägge parters godkännande. Inga bevis har lagts fram om att svaranden skulle ha kommit överens med käranden om saken eller godkänt en sådan ändring.

På grundval av föregående anser tingsrätten det bevisat att käranden inte har rätt att kräva att svaranden betalar dröjsmålsränta för de fakturor som betalats efter förfallodagen enligt den praxis som uppstått i avtalsförhållandet mellan dem. Då ingen rätt att kräva dröjsmålsränta har uppkommit har käranden inte heller rätt till standardersättning enligt 10 e § i lagen om indrivning av fordringar. Därför måste talan förkastas i sin helhet.

Kommunförbundets ställningstagande

Tingsrätten ansåg alltså att den praxis och handelskutym som uppstått mellan parterna inte kunde ändras med ett ensidigt beslut, utan ändringen borde ha gjorts i samförstånd med bägge parters godkännande. Praxisen enligt vilken fakturorna betalats i regel något försent utan dröjsmålspåföljder ansågs inte strida mot 8 § 1 mom. i lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal.

Domen kan nödvändigtvis inte tillämpas direkt på situationen på kommunfältet men ger viktig tolkningshjälp och via analogier kan man på motsvarande grunder avvisa liknande krav på kommuner.

Detta konkreta fall har överklagats hos hovrätten, enligt de uppgifter Kommunförbundet har om saken. Förbundet följer upp fallet och informerar om hur det framskrider.

Läs mer

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.

Mindre byråkrati, mer fungerande tjänster

Men vilka normer kunde avvecklas? Samla in onödiga normer nu i november och december 2023! Kommunförbundet manar alla städer och kommuner  till insamling av normer som kunde avvecklas. Läs mera.

Förändringar i kommunernas anvisningar för sökande av ändring

I kommunernas besvärsanvisningar ska två förändringar som skett sommaren 2023 beaktas.

Bekanta dig med rådgivning.