Skuldsättning och investeringar

Kommunernas och samkommunernas lånestock uppgick enligt boksluten till 23,4 miljarder euro i slutet av år 2020. Det motsvarar cirka 10 procent av bruttonationalprodukten. Lånestocken har under det senaste årtiondet vuxit till följd av kommunernas utökade uppgifter och det stora investeringstrycket.

Nedskärningarna i kommunernas statsandelar, de utökade uppgifterna och den allt större efterfrågan på tjänster har lett till att den interna finansieringens andel i investeringarna krympt. I kombination med en hög investeringsnivå har det gett upphov till ökad skuldsättning i kommunerna. Det här förklarar merparten av kommunernas skuldökning, som under 2000-talet endast till cirka 5 procent bestått av lån för löpande utgifter. Den nyaste statistiken visar att kommunernas skuldsättning ökar allt snabbare.

Lånebeloppen varierar stort mellan olika kommuner. Man måste ändå vara försiktig med att dra slutsatser, eftersom kommunernas skulder och skuldstruktur påverkas av bland annat kommunens organisation och utvecklingsskede och därmed också olika investeringsbehov.

I många kommuner är den slutliga gäldenären ett affärsverk eller ett bolag. Återbetalningsförmågan påverkas då av enhetens ekonomiska verksamhetsresultat. Därför ger till exempel en jämförelse av lånebelopp per invånare inte nödvändigtvis en helhetsbild av kommunernas ekonomiska situation.

Enligt nationalräkenskaperna utgjorde lokalförvaltningens investeringar år 2020 drygt en tiondel av alla investeringar, dvs. cirka 7 miljarder euro. I motsats till andra sektorer har lokalförvaltningens investeringar hela tiden vuxit efter finanskrisen. Visserligen har också investeringarna inom andra sektorer ökat sedan 2014. Man kan alltså säga att kommunernas och samkommunernas investeringar främjar tillväxten och sysselsättningen.

Merparten av kommunernas investeringar gäller byggnader och vägar, vatten- och avloppsnät och annan grundläggande infrastruktur som skapar förutsättningar för ekonomisk utveckling. Dessutom uppskattas de eftersatta reparationerna av kommunernas lokaler och byggnader uppgå till drygt 4 miljarder euro.