Kommunen bäst på att leda lokalt konst- och kulturutbud

(Kommunförbundet informerar 14.2.2017) Kommunen har friheten och ansvaret att bestämma hurdan konst- och kulturverksamhet den erbjuder sina invånare. Konst och kultur underbygger ortsbornas samhörighet och välfärd, och när verksamheten är som bäst höjer den kommunens image och lockar turister.

​Temat är aktuellt på grund av statsandelsreformen om teatrar, museer och orkestrar som genomförs i år. Utgångspunkten är att invånarna också framöver ska få uppleva konst nära där de bor. Kommunförbundet anser det viktigt att finansieringssystemet läggs om så att den lokala tillgången till mångsidiga tjänster tryggas.

Årligen satsar kommunerna över 500 miljoner euro på att upprätthålla eller stödja lokal konst och kultur, upplevelser och professionellt utförande. Det visar att kommunerna har en viktig roll.

”Det lönar sig för kommunen att överväga om kommunen vill vara enbart finansiär eller en aktiv kulturpolitisk aktör. Utbudet bör skräddarsys enligt vad kommuninvånarna vill uppleva inom konsten”, säger Johanna Selkee, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Enligt Selkee är det viktigt att man erkänner kommunernas tunga roll inom bildningen. Rollen kommer att betonas i framtiden när social- och hälsovården överförs till landskapen. När kommunerna äger och stöder konstinstitutioner och olika aktörer på konstfältet, upprätthålls ett bestående konstutbud i området. Kommunen kan understödja också andra aktörer än de som omfattas av statsandelen.

Den 14 februari gav arbetsgruppen för statsandelsreformen om konstinstitutioner ut principerna som styr arbetsgruppens arbete. Arbetsgruppen ska under 2017 utarbeta ett förslag om revidering av finansieringssystemet och bereda de förslag till lagändringar som behövs. Kommunförbundet representeras i arbetsgruppen av Johanna Selkee.

Närmare upplysningar
Johanna Selkee, sakkunnig, tfn 050 435 9420

På webben

·       Utvecklande av statsandelarna för kulturinstitutioner (UKM)
·       KulttuuriVOS-uudistus (Sitra)