Läs- och skrivundervisning för vuxna blir en del av utbildningssystemet

På Sveaborgs sommarteater i fjol somras höll många andan och levde sig in i alla de känslor som Juhanis och de andra Jukola-brödernas läsinlärning väckte. I Aleksis Kivis skådespel beskrivs en tid då man ville att hela befolkningen skulle lära sig läsa, också de vuxna. Av de dåtida metoderna tog man i bruk de allra effektivaste. Och resten är historia.

Tack vare läroplikten lyckades man nästan helt förpassa analfabetismen hos vuxna till historien. I och med de flyktingar som kom till Finland från utlandet uppstod det 1980-talet på nytt ett behov av läs- och skrivundervisning för vuxna. Då reagerade arbetsförvaltningen och läroanstalterna snabbt och Finland fick en ny form av läs- och skrivundervisning. Senare utformades också på utbildningssidan en helhet som kallades för begynnelseskedet i grundläggande utbildning för vuxna. Också i den undervisning som förbereder för grundläggande utbildning var det möjligt att få läs- och skrivundervisning. I huvudsak har läs- och skrivundervisningen för vuxna ändå ordnats i form av arbetskraftsutbildning.

Statsminister Sipiläs nytillträdda regering avtalade genast hösten 2015 att den läs- och skrivundervisning som ordnats inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde skulle överföras till utbildningssystemet. Avsikten med detta var att skapa permanenta modeller för studier i läs- och skrivkunskap som är finansiellt förutsägbara och som på ett smidigt sätt ingår i det övriga utbildningssystemet.

Regeringen har satt upp som mål att invandrarna ska inleda sin utbildning och gå ut i arbetslivet snabbare och att tröskeln för integrationsutbildningen och de därpå följande utbildningarna ska sänkas.

Den grundläggande utbildningen för personer som inte längre är läropliktiga ändras i enlighet med riktlinjerna från ingången av 2018. Det är också meningen att lagstiftningen om fritt bildningsarbete ska revideras så att läroanstalterna får en starkare roll än för närvarande i läs- och skrivundervisningen för invandrare och för integrationen av dem. Också dessa ändringar avses träda i kraft vid ingången av nästa år.

Reformen ger invandrare mångsidigare utbildningsmöjligheter och betyder att utbildningen når nya kundgrupper.

Ny grundläggande utbildning för unga vuxna

I fortsättningen kommer vuxna, som saknar de studier som motsvarar den finländska lärokursen i grundläggande utbildning, i regel att hänvisas till grundläggande utbildning för personer som inte längre är läropliktiga. I den nya utbildningen finns ett särskilt skede som gäller läskunnighet. Den här utbildningsvägen är det primära alternativet framför allt för unga som har fyllt 17 år och för vilka det är viktigt att slutföra den grundläggande utbildningen och få behörighet för fortsatta studier med tanke på utbildnings- och arbetskarriären.

Alla behöver inte slutföra hela den grundläggande utbildningen. Studierna kan byggas upp i olika skeden på individnivå. Det är också möjligt att flexibelt bedriva studier antingen på heltid eller på deltid. Dessutom är det möjligt att studera en eller flera kurser i ett läroämne som ämnesstudier. Den nya grundläggande utbildningen för personer som inte längre är läropliktiga och ämnesstudier möjliggör därmed en mycket individuell studietakt.

Nya utbildningsmöjligheter i det fria bildningsarbetet

I arbetsförvaltningens utbildning som gäller läs- och skrivundervisning har det funnits personer som inte ens efter flera kurser har lyckats förbättra sina möjligheter att bli sysselsatta. Dessa personer kan ha haft fysiska eller psykiska hälsoproblem, en besvärlig livssituation, traumatiska upplevelser och minnesproblem samt olika slags inlärningssvårigheter. Utbildningsbakgrunden kan vara mycket olika.

Tidigare har invandrarföräldrar som skött små barn i hemmet hamnat i skymundan eftersom det inte har funnits tillräckligt med flexibla studiemöjligheter. Gruppen har en varierande utbildningsbakgrund eller arbetserfarenhet; en del föräldrar har hög utbildningsbakgrund medan andra varken kan läsa eller skriva.

För dessa målgrupper utvecklas nu lämpliga studier vid läroanstalter för fritt bildningsarbete. Avsikten är att studier som ger läs- och skrivfärdigheter och studier i finska och svenska språket kan avläggas i flexibel takt eller på deltid och kombineras med andra praktiska studier och motion. Ett särskilt utvecklingsobjekt är genomförandemodeller som gör det möjligt för föräldrar som sköter barn i hemmet att delta i utbildningen. Flexibla modeller lämpar sig också bra för förvärvsarbetande.

Kunskaperna i det latinska alfabetet kan fortfarande stärkas i integrationsutbildningen

Svaga kunskaper i det latinska alfabetet kan vara en hög tröskel för övergång till arbetslivet. I den integrationsutbildning som närings-, miljö- och trafikcentralerna ombesörjer och som ordnas i form av arbetskraftsutbildning finns det också i fortsättningen möjlighet att stärka kunskaperna i det latinska alfabetet. Det förutsätter att personen har sådana inlärningsfärdigheter och kunskaper att en rätt kort modul är tillräcklig och att integrationsutbildningen i övrigt är ändamålsenlig. Det är meningen att grunderna för läroplanen för integrationsutbildning ska kompletteras till dessa delar.

Om en person direkt utan integrationsutbildning inleder yrkesinriktade studier eller högskolestudier eller utbildningar som förbereder för dessa är det viktigt att i planeringen av studierna beakta att kunskaperna i det latinska alfabetet bör stärkas.

Arbets- och näringsbyråns och kommunens roll är viktig

Arbets- och näringsbyråerna och kommunerna ansvarar för de inledande kartläggningarna enligt integrationslagen (bedömning av sysselsättnings- och studiefärdigheter och andra förutsättningar för integration, inkl. kartläggning av språkkunskaper och bedömning av servicebehovet) samt för utarbetandet av integrationsplaner. När en integrationsplan utarbetas ska invandrarens utgångspunkter och mål beaktas och en bedömning göras av hur lämpliga och ändamålsenliga olika alternativ är.

Det är viktigt att arbets- och näringsbyråerna, kommunerna och läroanstalterna i samarbete följer upp ändamålsenligheten i den valda utbildningen. En flexibel övergång till annan utbildning eller andra studier bör möjliggöras om det valda alternativet inte verkar fungera.

Nya möjligheter för kommunerna

Reformen ger kommunerna nya möjligheter till att stödja integrationen av kommuninvånare. Kommunerna är huvudmän för nästan alla medborgarinstitut. Kommunen kan i medborgarinstitutets regi och i andra läroanstalter inom det fria bildningsarbetet ordna den utbildning som nu är under utveckling, om den bedömer att det i kommunen finns ett behov av utbildningen i fråga. Om finansieringsvillkoren uppfylls får kommunen statsandel till fullt belopp för utbildningen.

För att de nya utbildningsmöjligheterna ska kunna utnyttjas vore det viktigt att man mellan de olika sektorerna i kommunen - eller om någon annan än kommunen är huvudman för utbildningen, i samarbete med utbildningsanordnarna - skapar olika former av småbarnspedagogik som gör det möjligt för hemmaföräldrar att delta i utbildning. Genom olika kombinationer av öppen småbarnspedagogik och läs- och skrivundervisning för vuxna skulle framför allt föräldrar som beviljats stöd för hemvård av barn få bättre möjligheter att delta.

Betydelsen av integrationsplanen ökar

Avsikten är att läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet ska få statsandel till fullt belopp för den nya invandrarutbildningen i de fall då utbildningen har godkänts som en del av en persons integrationsplan. Då tas inga studieavgifter ut för utbildningen och studerande beviljas inga studiesedlar. Även personer vars integrationstid överskridits kan antas till utbildningen, och då kan studieavgifterna kompenseras med studiesedlar.

Integrationsplanen är ett mycket viktigt dokument i den nya verksamhetsmodellen och informationen om den måste nå läroanstalten. Såväl en högre finansiering för läroanstalten som befrielse från studieavgiften förutsätter att läroanstalten får information från kommunen eller arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) om att utbildningen har godkänts i integrationsplanen.

Det är önskvärt att integrationsplaner i och med reformen uppgörs oftare än tidigare för hemmaföräldrar och andra som integreras via kommunen. Tillsammans med de nya utbildningsmöjligheterna förbättrar detta förutsättningarna för en lyckad integration för hela familjen.

Utkomst under studierna

Den primära stödformen för heltidsstudier är i första hand studiestöd eller vuxenutbildningsstöd. Ibland är det ändå möjligt att understödja frivilliga studier med arbetslöshetsförmån. Bestämmelser om detta finns i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Det primära målet är att stödja studier som bidrar till en snabb placering på arbetsmarknaden.

Med stöd av integrationslagen har det föreskrivits att invandrare under integrationstiden ska få utökade möjligheter till frivilliga studier med arbetslöshetsförmån. Målet är att säkerställa utkomsten så att en invandrare i början av integrationen kan dra nytta av utbildningssystemet på ett omfattande sätt för att främja sin integration och sina möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Med integrationstid avses i regel de tre år som följer på beviljandet av uppehållstillstånd. Därefter tillämpas bestämmelserna i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice på stöd för invandrares frivilliga studier med arbetslöshetsförmån.

Det är viktigt att framhålla ovanstående utgångspunkter också i arbets- och näringsbyråernas kundhandledning och i läroanstalterna. Även om både lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och integrationslagen möjliggör stöd för frivilliga studier med arbetslöshetsförmån om vissa ramvillkor uppfylls, finns det skäl att framhålla att heltidsstudier i första hand understöds med studiestöd eller vuxenutbildningsstöd. I vissa fall kan detta innebära att frivilliga studier som inletts under integrationstiden och understötts med arbetslöshetsförmån måste slutföras exempelvis med hjälp av studiestöd.

Samarbete mellan läroanstalter och arbets- och näringsbyråer nödvändigt

Det är nödvändigt att både de läroanstalter som ordnar grundläggande utbildning för vuxna och utbildningsanordnarna för det nya fria bildningsarbetet har ett nära samarbete med arbets- och näringsbyrån och kommunen i planeringen och genomförandet av utbildningen. Särskilt aktörerna inom det fria bildningsarbetet bör vara aktiva så att utbildningarna utformas till att i så hög grad som möjligt tillgodose målgruppens behov. Utbildningsstyrelsen bereder för närvarande i samarbete med läroanstaltsfältet en läroplansrekommendation för utbildningen. Den kommer för sin del att underlätta diskussionerna mellan arbets- och näringsförvaltningen, kommunerna och läroanstalterna.

Faktaruta

• Kommunerna tillhandahåller grundläggande utbildning för vuxna i vuxengymnasier, medborgarinstitut, folkhögskolor och i samband med yrkesinriktad vuxenutbildning eller läropliktsskola. Enligt 7 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) kan en registrerad sammanslutning eller stiftelse också ordna grundläggande utbildning för vuxna. Statsrådet beviljar tillstånd till detta och villkoret för att tillstånd skall beviljas är att utbildningen ordnas på grund av ett särskilt behov av utbildning och bildning och att utbildningsanordnaren och kommunen har avtalat om saken. För en folkhögskola krävs det inget kommunalt avtal för att ordna utbildning som riktar sig till personer som inte längre är läropliktiga.
• De nya bestämmelserna om grundläggande utbildning för personer som inte längre är läropliktiga träder i kraft 1.1.2018:
• Lag om ändring av 1 och 46 § i lagen om grundläggande utbildning (1507/2016), statsrådets förordning om ändring av 8 och 10 § i förordningen om grundläggande utbildning (136/2017), statsrådets förordning om ändring av 5 och 7 § i statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (135/2017).
• Läroanstalter inom det fria bildningsarbetet är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler.
• Regeringens proposition om den nya utbildningen inom det fria bildningsarbetet som är avsedd för invandrare har överlämnats till riksdagen 12.10.2017.
• Uppgifter om utbildningarna finns på https://studieinfo.fi/wp/vuxenutbildning-3/
• Enligt 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) är integrationsplanen en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten. Utöver studier i finska eller svenska kan i integrationsplanen överenskommas om undervisning i invandrarens eget modersmål, samhällsorienterad undervisning, läs- och skrivundervisning samt undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen, integrationsutbildning och andra individuella åtgärder som främjar integration.

Närmare upplysningar:

• Kirsi Kangaspunta, direktör, undervisnings- och kulturministeriet
• Tiina Polo, sakkunnig, arbets- och näringsministeriet
• Päivi Väisänen-Haapanen, sakkunnig, Finlands Kommunförbund rf.