Beaktande av inkomst av skog i avgifter inom social- och hälsovården

Ändring i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården som gäller beaktande av inkomst av skog i avgifterna 
Beaktande av inkomst av skog ändras i de avgifter som fastställs enligt betalningsförmågan, till exempel inom barndagvård och långvarig anstaltsvård, eftersom skatteförvaltningen inte längre för register över värdet på den lägenhetsbestämda skogsegendomen, som den behövt för förmögenhetsbeskattningen.

​
Inkomst av skog beaktas dock fortfarande i avgifter som fastställs efter betalningsförmågan. Som grund för inkomst av skog föreskrivs den för tillfället gällande genomsnittliga avkastningen av skog i enskilda kommuner som fastställts av skattestyrelsen.

Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2008.

Närmare upplysningar:
Sinikka Huhtala, tfn (09) 771 26 44, 050 584 60 02

Bilaga
Exempel på hur inkomst av skog fastställs

Källor
RP 101/2007 rd, Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 c och 10 a § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården
ShUB 10/2007 rd
RSv 58/2007 rd
Lag om ändring av 7 c och 10 a § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (1217/2007)
Statsrådets förordning om ändring av 28 a § i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (1366/2007)
Skattestyrelsens beslut om genomsnittlig årlig avkastning av skog (1043/2007)

Beaktande av inkomst av skog i avgifter inom social- och hälsovården

Avgifterna inom social- och hälsovården baserar sig i allmänhet på personens och i vissa fall på familjens inkomster. Också kapitalavkastning beaktas. Ett undantag utgör inkomsten av skog. När klientavgifter bestäms enligt betalningsförmågan beaktas en kalkylerad inkomst av skog. Däremot beaktas inte faktisk inkomst från virkesförsäljning som inkomst av engångskaraktär. Om försäljningsinkomsten deponeras i ett penninginstitut, beaktas avkastningen av den på normalt sätt som kapitalavkastning.

Paragraf 10 a moment 2 i klientavgiftslagen tillämpas på avgifter inom barndagvården och paragraf 10 b moment 3 på långvarig anstaltsvård. I avgifterna för fortgående hemservice och hemsjukvård beaktas också inkomst av skog som det finns bestämmelser om i 28 a § 2 mom. i klientavgiftsförordningen. Paragraf 28 a moment 2 i klientavgiftsförordningen motsvarar till sitt innehåll paragraf 10 a moment 2 i klientavgiftslagen. I paragraf 29 d i socialvårdslagen föreskrivs också om inkomst av skog. Paragraf 29 d innehåller bestämmelser om inkomster som påverkar värdet på servicesedeln inom hemservice och hemsjukvård.

Beaktandet av inkomst av skog gäller

• avgifterna för barndagvård

• avgifterna för fortgående hemservice och hemsjukvård

• långvarig anstaltsvård

• servicesedeln inom hemservice och hemsjukvård.

Sedan förmögenhetsbeskattningen har slopats har skatteförvaltningen inte längre uppgifter om den skogsegendom som funnits inom ramen för förmögenhetsbeskattningen. Det har emellertid ansetts vara ändamålsenligt att en kalkylerad inkomst av skog också i fortsättningen beaktas på samma sätt som tidigare i de avgifter inom social- och hälsovården som fastställs enligt betalningsförmågan.

I 10 a § 2 mom. i klientavgifstlagen som trädde i kraft vid ingången av 2008 beaktas inkomst av skog utgående från den genomsnittliga avkastningen av skog i enskilda kommuner som skattestyrelsen för tillfället fastställt. Skattestyrelsen har fastställt den genomsnittliga avkastningen av skog i enskilda kommuner för beskattningen 2007 (1043/2007). Detta beslut av skattestyrelsen iakttas tills vidare. Ändringarna i lagstiftningen följer de anvisningar av Kommunförbundet som gällde 2007.

Paragraf 10 a moment 2 i klientavgiftslagen som trädde i kraft vid ingången av 2008 lyder på följande sätt:

Som inkomst av skog beaktas den enligt 7 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog per hektar multiplicerad med arealen skogsmark. Från detta belopp dras av 10 procent och räntorna från skogsbruket. Inkomsten av skog ska dessutom nedsättas på klientens yrkande, om nettopenningvärdet av den lägenhetsbestämda årliga avverkningsmöjligheten enligt skogsvårdsföreningens eller skogscentralens utlåtande är minst 10 procent lägre än inkomsten av skog. Nedsättningen motsvarar skillnaden mellan inkomsten av skog och nettopenningvärdet av den möjliga avverkningen.

Från inkomsten av skog dras av 10 procent som genomsnittliga kostnader av virkesproduktionen och räntorna från skogsbruket. Skogsvårdsavgiften dras inte av från nettoinkomsten. Räntorna på utgifter som hänför sig till kapitalökning och kapitalförsörjning betraktas inte som räntor från skogsbruket.

Om en skogsägare äger skog i flera skogslägenheter, beräknas för varje lägenhet en kalkylerad inkomst av skog, från vilken de fastställda avdragen görs. De kalkylerade lägenhetsbestämda nettointäkterna räknas ihop och summan divideras med 12 månader. 

Klienters yrkande på nedsättning av inkomst av skog

Också i fortsättningen är skatteförvaltningen tvungen att för skatteförvaltningens behov fastställa den genomsnittliga årliga avkastningen av skog. Avkastningen fastställs kommunvis. När inkomsten av skog fastställs kommunvis kan en skogsägares inkomst av skog som tidigare var lägenhetsbestämd avvika avsevärt från kommunens genomsnittliga avkastning. En skogsägares skog kan till exempel bestå av skog som i huvudsak har sämre avkastning och då motsvarar skogen inte den genomsnittliga årliga avkastningen av skog i enskilda kommuner.

Om en person anser att avkastningen från den skog personen äger inte motsvarar den genomsnittliga avkastningen av skog som skattestyrelsen fastställt, kan personen begära en värdering av skogsvårdsföreningen eller skogscentralen. Inkomsten av skog måste nedsättas, om inkomsten är 10 procent lägre än den kalkylerade värderingen.

I lagstiftningen om klientavgifter bestäms inte närmare hurdan värdering som ska begäras av skogsvårdsföreningen eller skogscentralen för bedömning av den möjliga avverkningen per år. Enligt uppgift av skatteförvaltningen utför skogsvårdsföreningarna och skogscentralerna rent allmänt en så kallad värdering av lägenhet för bland annat värderingsavgöranden vid fastighetsköp, försäkringsutredningar och arvs- och gåvobeskattning. Värderingen av lägenhet baserar sig på värdet av virkesavverkningen inom det objekt som ska värderas och beaktar de uppkomna kostnaderna. Värderingen av lägenhet anger skogens gängse värde enligt värderingstidpunkten. Nettopenningvärdet av den årliga avverkningsmöjligheten av skog kan bedömas utgöra 1/10 av detta värde. Denna tolkning har diskuterats med både social- och hälsovårdsministeriet och skatteförvaltningen. Skogsvårdsföreningens eller skogscentralens värderingar kan hållas i kraft 3–4 år, om inget annat framgår av värderingen eller besluts i ärendet.

Den myndighet i kommunen eller samkommunen som beslutar om avgiften jämför skattestyrelsens beslut och skogsvårdsföreningens eller skogscentralens värdering innan några avdrag har gjorts i dessa. Om skogsvårdsföreningens eller skogscentralens värdering är 10 procent lägre, tas denna som grund för inkomsten av skog från vilken de avdrag görs som nämns i lagen.

Ett utlåtande av skogsvårdsföreningen eller skogscentralen är i allmänhet avgiftsbelagt. Därför måste klienten få veta detta särskilt, i sådana fall då klienten uppmanas skaffa ytterligare en utredning av skogsvårdsföreningen eller skogscentralen.

Utredning av inkomst av skog i skattebeslutet

De uppgifter som behövs för bestämning av inkomst av skog finns i det senast fastställda skattebeslutet (tidigare skattekort). I skattebeslutet finns uppgifter om var skogsegendomen är belägen och om antalet hektar. I skattebeslutet består skogsarealen av det antal hektar som fastställts som skogsmark. Om antalet hektar skog ändras till följd av försäljning eller köp, beaktas inkomsten av skog utgående från skogsarealen under användningen av tjänsten. Om till exempel en skogsegendom har sålts helt och hållet omedelbart innan ett barn börjar i kommunal dagvård, beaktas inte inkomsten av skog utgående från den senast fastställda beskattningen.

På Kommunförbundets webbsidor: kommunerna.net > social- och hälsovård > klientavgifter > inkomst av skog finns en länk till skattestyrelsens gällande beslut och kommunkatalogen.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, vice verkställande direktör

Jussi Merikallio, direktör, social- och hälsovård