Den kommunala ekonomin väl rustad inför svagare inkomstunderlag

(Kommunforbundet informerar 8.2.2017) Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2016 visar att den kommunala ekonomin utvecklas i rätt riktning. Den bedömningen gör Kommunförbundet i sin analys av förhandsuppgifterna om boksluten. Förändringarna i inkomstunderlaget under de närmaste åren kräver ändå ekonomisk disciplin redan under 2017. Analysen baserar sig på de statistiska uppgifter som Statistikcentralen publicerade på onsdagen.

Utgifterna inom kommunsektorn ökade i fjol måttligt i hela landet, i genomsnitt med 1,3 procentenheter.  Räkenskapsperiodens resultat förbättrades enligt förhandsuppskattningen med nästan en halv miljard euro, men 111 kommuner hade ändå ett negativt resultat, sammanlagt 0,2 miljarder euro. Fastlandskommunernas antal är för tillfället 295.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som beskriver den finansiella balansen i den kommunala ekonomin, förbättrades med en halv miljard euro. Lånestocken växte till 18 miljarder euro och skuldökningen minskade till 3,6 procent. Kommunerna har tagit mycket lite lån för löpande utgifter. År 2000–2016 har bara omkring fem procent av förändringen i kommunernas lånestock berott på negativt årsbidrag.

– Kommunernas och samkommunernas åtgärder för att balansera ekonomin har gett resultat. Den kommunala ekonomin närmar sig nu de balanseringsmål som satts upp för den nuvarande regeringsperioden, säger Kommunförbundets vd Jari Koskinen.

– För ett par år sedan uppskattade regeringen att skuldsättningen i kommunsektorn skulle bli tre miljarder större än vad som nu är fallet. Dessutom uppskattades verksamhetens och investeringarnas kassaflöde hamna rejält på minus. Prognosen uppfylldes inte, men kommunerna står ändå inför ett skärpt ekonomiskt läge då statsandelarna och skatteinkomsterna minskar redan i år, säger Koskinen.

Ekonomisk balans tack vare återhållsam kostnadsutveckling och bättre inkomster

En orsak till uppsvinget i den kommunala ekonomin är den återhållsamma kostnadsutvecklingen, som bland annat beror på att kommunerna och samkommunerna har anpassat sina personalkostnader och att kostnadsnivån inom de kommunala tjänsterna inte har stigit mycket.

Kommunernas och samkommunernas inkomster har ökat framför allt till följd av större statsandelar. I statsandelarna för 2016 fick kommunerna en kompensation på 260 miljoner euro för de skatteinkomster de förlorat på grund av ändringarna i skattegrunderna. Dessutom fick kommunerna 270 miljoner euro mer statsandelar till följd av justeringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten.

Kommunernas skatteinkomster ökade måttligt på riksnivå. Ökningen blev sammanlagt 1,4 procent, dvs. 300 miljoner euro. En orsak till den blygsamma utvecklingen är att den tidigare temporära höjningen av kommunernas samfundsskatteandel inte längre gällde.

Trycket på investeringar varierar mycket mellan kommunerna. I landskapens centralorter och andra stora städer är trycket på investeringar stort på grund av det ökade servicebehovet. I andra kommuner gäller trycket på investeringar ofta eftersatt underhåll.

Närmare upplysningar:
Jari Koskinen, verkställande direktör, tfn 044 9764225
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458
Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 371 2999
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175
Henrik Rainio, sakkunnig, tfn 050 596 9635

På webben

• Kommunerna i Fasta Finland hade en lånestock på 16,0 miljarder euro år 2016
  (Statistikcentralen)