Den nya lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken ska ändras

Lagen om klientavgifter för småbarnspedagogik trädde i kraft i snabb takt 1.3.2017. Och nu ska den ändras. Ett utkast till regeringsproposition med förslag till ändring av lagen har varit på remiss. På papper verkar ändringen liten. Enligt utkastet skulle lagen ändras så att klientavgifterna för låg- och medelinkomsttagare sänks. Dessutom föreslås att avgiften för syskon ändras från nuvarande 90 procent till 50 procent av avgiften för det yngsta barnet.

Lagändringarna uppskattas minska klientavgiftsintäkterna med 71 miljoner euro från och med år 2018. Samtidigt beräknas sysselsättningseffekten leda till att antalet barn i småbarnspedagogiken ökar, vilket i sin tur skulle öka kostnaderna för att tillhandahålla tjänsten under åren 2018–2021 med sammanlagt 97,5 miljoner euro. På grund av det ökade antalet barn skulle klientavgiftsintäkterna öka med sammanlagt 27,5 miljoner euro under samma period. I vårt utlåtande har vi påpekat att de investeringskostnader som det ökade antalet barn innebär för kommunen inte beaktats i beräkningarna. Kommunförbundet har bedömt att det behövs nya lokaler för ca 60 % av den nya efterfrågan. Enligt våra beräkningar skulle investeringsbehovet p.g.a. den större mängden barn vara nästan 100 miljoner euro.

I maj–juni 2017 genomförde Kommunförbundet en enkät om regeringsprogrammets och ramförhandlingarnas verkningar på kommunernas och samkommunernas ekonomi. I enkäten ombads de tillfrågade ge en uppskattning av hur mycket klientavgifterna inom småbarnspedagogiken skulle minska med de ändringar lagförslaget som då var på remiss innebar. I enkäten deltog 142 kommuner eller samkommuner. Beräknat på de svar vi fått skulle avgiftsintäktsbortfallet inom småbarnspedagogiken uppgå till cirka 100 miljoner euro år 2018. Summan är nästan 30 miljoner euro större än den bedömning som gjorts enligt lagförslaget.

I beräkningen av intäktsbortfallet är det bra att komma i håg att vi ännu inte vet hur avgiftsintäkterna år 2017 ser ut jämfört med tidigare år. I verkligheten kommer kommunernas förluster i avgiftsintäkter att bli större än det beräkningarna visar nu.

Kommunförbundet anser det sannolikt att alla ändringar som minskar klientavgifterna minskar kommunernas avgiftsintäkter mera än vad som framförts. Man bör komma ihåg att vi än så länge inte vet hur mycket lagen som trädde i kraft 1.3.2017 faktiskt inverkar på avgiftsintäkterna. Enligt enkäten beräknas minskningen i avgiftsintäkterna år 2017 bli cirka 11,3 miljoner euro jämfört med situationen innan den nu gällande lagen trädde i kraft. Minskningen år 2018 beräknas bli 14 miljoner euro om inte lagen ändras till denna del.

Bortfallet skulle enligt förslaget kompenseras genom en höjning av den nedre gränsen för fastighetsskatten, en omfördelning av intäkterna från samfundsskatten och en ökning av statsandelen för kommunal basservice. Ytterligare positiva effekter förespeglas genom hänvisning till den förbättrade sysselsättningen som ska ge ökade skatteintäkter och besparingar i den sociala tryggheten.

En höjning av fastighetsskatten anser Kommunförbundet inte utgöra en egentlig kompensation för kommunerna. Höjningen fördelas inte rättvist på de olika kommunerna. Kommunförbundet har krävt att kompensationen för lagändringen i sin helhet genomförs via samfundsskatten och/eller statsandelarna.

Ändringen i klientavgifterna påverkar också de kommuner som har privata serviceföretag inom småbarnspedagogiken.

Småbarnspedagogik kan ordnas genom stöd för privat vård eller genom servicesedlar. Genom egna beslut kan kommunen stöda privat verksamhet. Lagändringen syftar inte till att höja vårdpenningen eller vårdtillägget. Om kommuntillägg beslutar kommunen själv. Det samma gäller värdet på eventuella servicesedlar. Den privata servicens omfattning varierar mycket från kommun till kommun. Andelen privat småbarnspedagogik varierar från 0 till 40 procent i kommunerna. Enligt förslaget är det möjligt att familjerna vänder sig till den kommunala tjänsten om kommunerna inte höjer kommuntillägget i stödet för privat vård eller servicesedelns värde. Det skulle innebära en ytterligare ökning av utgifterna för servicen. Vår uppfattning är att en minskning av avgifterna på det sätt som föreslås leder till en väsentlig ändring i klientavgifternas självriskandel i den privata servicen. Om kommunerna inte höjer kommuntillägget eller värdet på servicesedeln måste klienterna betala betydligt högre avgifter om de väljer privat service.

I kommunerna har man strävat efter att självriskandelen för privat service och klientavgifterna för kommunal småbarnspedagogik ska vara på samma nivå. Avsikten är att alla familjer i kommunen ska ha samma möjlighet att välja en privat serviceproducent. Ändringen i klientavgifterna kommer sannolikt att leda till att kommunerna måste överväga en höjning av kommuntillägget eller värdet på servicesedeln. I kommuner där den privata tjänsteverksamhetens andel är stor har sådana höjningar en stor inverkan på kommunens utgifter för tillhandahållande av småbarnspedagogik och för företagens verksamhetsförutsättningar.

Att lagen ändras igen i början av år 2018 kommer att innebära administrativt arbete i kommunerna. Kommunerna måste fatta nya beslut om avgifterna, tillvägagångssätten och praxisen som tillämpas i kommunen. Sannolikt måste man göra ändringar i kunddatasystemen. När avgifterna ändras måste nya beslut om avgifter fattas för varje klient och kommuninvånarna måste få ett meddelande om ändringarna.

Också det att kommunerna inte kan gå vidare med sin verksamhet förrän beslutet om lagändringen godkänts slutgiltigt kan betraktas som en utmaning. Vi har krävt att lagändringarna träder i kraft tidigast i början av augusti 2018. De kunde då genomföras samtidigt med indexjusteringarna, som enligt den nuvarande lagen ska göras från 1.8.2018.