Finländare identifierar sig främst med sitt land, sedan sin hemkommun och mer sällan med sitt landskap
En klar majoritet identifierar sig med sitt hemland och endast ett fåtal med det egna landskapet, framgår det av Kommunförbundets enkät från denna vår. Hela 85 procent av de 11 000 uppgiftslämnarna uppgav att de identifierar sig med Finland och 60 procent att de identifierar sig med sin hemkommun. Totalt 44 procent uppgav att de identifierar sig med sitt landskap.
Vidare upplevde 56 procent att de identifierade sig med det egna bostadsområdet och 53 procent med byn eller kommundelen.
Flera uppgiftslämnare (51 %) upplevde sig som européer än som invånare i ett visst landskap (44 procent av dem som svarade).
Stora skillnader mellan kommuner och regioner
Av dem som besvarade enkäten våren 2017 identifierar sig 44 procent med landskapet i ganska hög grad eller i mycket hög grad, 23 procent ganska lite eller mycket lite. Andelen personer som identifierar sig mycket med landskapet ökade med en procentenhet jämfört med år 2015.
Identifieringen med det egna landskapet varierar mycket mellan de undersökta kommunerna och regionerna.
– Identifieringen med det egna landskapet är högst i Enare kommun som representerar landskapet Lappland och i staden Kurikka som representerar landskapet Södra Österbotten. I båda dessa identifierar sig 62 procent av uppgiftslämnarna i åtminstone ganska hög grad med landskapet, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Lägst är identifieringen med det egna landskapet i de kommuner som representerar Nyland, det vill säga Esbo, Sibbo, Vanda och Askola, där andelen personer som identifierar sig mycket med landskapet i samtliga fall är under 40 procent av dem som svarade. Enligt enkäten våren 2017 är andelen personer som identifierar sig med det egna landskapet likaså under 40 procent i Kotka som representerar Kymmenedalen, i Kimitoöns kommun som representerar Egentliga Finland och i Tavastehus som representerar egentliga Tavastland.
– Identifieringen med det egna landskapet hänger ihop med bland annat uppgiftslämnarens ålder. Bland dem som representerar den yngsta åldersklassen i enkäten, 18–29-åringarna, identifierar sig 36 procent i hög grad med landskapet, 30 procent bara lite. Bland de äldsta, minst 70-åriga kommuninvånarna identifierar sig hälften i hög grad med landskapet och en femtedel lite.
Invånarenkäten en del av ett omfattande forskningsprogram
Invånarenkäten är en del av forskningsprogrammet ARTTU2. Forskningsprogrammet för utvärdering av genomförda och förestående reformer i kommunerna 2014–2018, ARTTU2 är en forskningshelhet som består av flera delprojekt. Målet för programmet är att ta fram systematiska och jämförbara forskningsresultat om kommunreformernas och utvecklingsarbetets verkningar. I programmet utreds hur reformerna har påverkat den kommunala servicen, ekonomin och demokratin samt ledarskapet, personalresurserna och livskraften i kommunerna.
Enkäten skickades till sammanlagt 32 450 vuxna invånare på 40 olika orter enligt ett urval ur Befolkningsregistercentralens register. Enkäten genomfördes 22.2 – 12.5.2017 och besvarades av 11 700 personer, vilket gav en svarsprocent på 36. De första förhandsresultaten publicerades 16.3, 29.3 och 24.5.2017. De övriga enkätresultaten publiceras under sommaren och hösten.
I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ i olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på det motsvarande programmet för utvärdering av strukturreformen som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.