Sjukvård för personer med hemort i annat land ersätts med statliga medel från ingången av 2008

Sjukförsäkringslagen ändrades vid ingången av 2008. Sjukvårdsdistrikten och kommunernas och samkommunernas hälsocentraler får ersättning för sjukvårdstjänster som de tillhandahåller och bekostar enligt EG-lagstiftningen eller någon annan överenskommelse om social trygghet eller sjukvård som är bindande för Finland.

Ersättning betalas enligt de kostnader som tillhandahållandet och bekostandet av tjänsterna föranleder enligt 42–43 § i lagen om specialiserad sjukvård och 22 § i folkhälsolagen. Folkpensionsanstalten betalar ersättningen till sjukvårdsdistrikten och hälsocentralerna.

Närmare upplysningar:
Sinikka Huhtala, tfn (09) 771 26 44, 050 584 60 02

Källor
Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen, RP 121/2007 rd, ShUB 16/2007 rd, RSv 75/2006 rd.
Lag om ändring av sjukförsäkringslagen (1203/2007)

Statsrådets förordning om Folkpensionsanstaltens uppgifter vid verkställigheten av vissa bestämmelser i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 samt i överenskommelser om social trygghet eller sjukvård (1404/2007)

Ulkomailla asuvien sairaanhoidosta Suomessa aiheutuvien kustannusten korvaaminen; Social- och hälsovårdsministeriets rapporter 2006:44

Anvisningar för enheter inom den offentliga hälso- och sjukvården: anmälan om sjukvårds- och moderskapsförmåner samt utredning för ersättning från staten; Folkpensionsanstalten 28.1.2008. Anvisningarna är under översättning.

Brev till Sjukhus och hälsocentraler, Folkpensionsanstalten, avdelningen för hälsovård och utkomstskydd, februari 2008. Brevet är under översättning.

Sjukvård för personer med hemort i annat land ersätts med statliga medel från ingången av 2008

Allmänt

I samband med beredningen av lagen om en kommun- och servicestrukturreform och som ett led i klargörandet av finansieringsansvaret mellan staten och kommunerna avtalades att de kommunala hälso- och sjukvårdsenheter som är tvungna att tillhandahålla och bekosta sjukvård på basis av EG-lagstiftningen och de överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland, ersätts med statliga medel (statlig ersättning) för kostnaderna för den sjukvård som tillhandahållits och bekostats.

Med stöd av 8 § 2 mom. i lagen om en kommun- och servicestrukturreform ändrades sjukförsäkringslagen vid ingången av 2008. Sjukvårdsdistrikten och de kommuner och samkommuner som är huvudmän för hälsocentraler får enligt lagen ersättning för de lagstadgade hälso- och sjukvårdstjänster som de tillhandahåller och bekostar, om tillhandahållandet och bekostandet baserar sig på EG-lagstiftning eller på någon annan överenskommelse om social trygghet eller sjukvård som är bindande för Finland. Folkpensionsanstalten betalar å statens vägnar ersättning till sjukvårdsdistrikten och de kommuner och samkommuner som är huvudmän för hälsocentraler.

Statlig ersättning betalas inte om kommunen och samkommunen med stöd av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) har rätt att av den patient som fått vård ta ut en avgift som motsvarar kostnaderna för produktionen av servicen.

Finska staten svarar fortfarande för kostnaderna för vård utomlands av personer som omfattas av den finländska sociala tryggheten, om vården baserar sig på EG-lagstiftning eller på någon annan överenskommelse om social trygghet eller sjukvård som Finland ingått med staten i fråga. Finland har på motsvarande sätt också fakturerat andra avtalsstater för vård som tillhandahållits och bekostats av sjukvårdsdistrikt och av kommuner och samkommuner som är huvudmän för hälsocentraler. Finland har ett gällande avtal med de nordiska länderna och Förenade Konungariket om att avstå från att fakturera kostnader mellan länderna.

Tillhandahållande av sjukvård i Finland

Enligt den nationella lagstiftningen ska akut sjukvård tillhandahållas för alla dem som insjuknat eller invalidiserats i Finland på samma grunder som vård tillhandahålls för dem som bor i Finland, även om personerna saknar hemkommun i Finland. Till sjukvården hör också mun-, käk- och tandvård.  I praktiken ska man vårda en insjuknad person i sådan utsträckning att personen tryggt kan resa till sitt hemland som ansvarar för sjukvården och kostnaderna för den.

Skyldigheterna enligt EG-lagstiftningen och överenskommelserna om social trygghet och sjukvård och skyldigheternas omfattning, klientavgifterna och den statliga ersättningen behandlas närmare nedan. För en person som inte har hemort i Finland kan vid behov överenskommas om tillhandahållande av annan än akut sjukvård, om det inte äventyrar genomförandet av lagstiftningen om tillgång till vård.

Klientavgifter

Enligt 13 § i lagen och 24 § i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården kan av personer som inte är bosatta i Finland tas ut en avgift och ersättning som högst motsvarar kostnaderna för produktionen av servicen, om inget annat följer av en överenskommelse om social trygghet som binder Finland. Om man kan ta ut en avgift och ersättning som motsvarar kostnaderna för produktionen av servicen, räknas avgiften och ersättningen inte med i personens årliga avgiftstak i Finland.

De kostnader som anges i 42 och 43 § i lagen om specialiserad sjukvård och 22 § 2 mom. i folkhälsolagen kan anses motsvara den avgift som tas ut enligt de uppkomna kostnaderna.

Om det inte går att ta ut en avgift av servicetagaren eller från en försäkring som servicetagaren tagit, blir avgiften en kostnad för vistelsekommunen om inget annat överenskommits om kostnadsfördelningen i grundavtalen för sjukvårdsdistrikten eller samkommunerna för hälsocentraler eller om inget annat bestäms särskilt.

Folkpensionsanstalten ersätter kommunerna och samkommunerna för sjukvårdskostnader

Med stöd av 15 kap. 16 § i sjukförsäkringslagen är Folkpensionsanstalten i Finland det officiella kontaktorganet i ärenden som gäller genomförandet av sjukvårdsbestämmelserna enligt förordning (EEG) 1408/71 (nedan samordningsförordningen) när det är fråga om EG-lagstiftning eller överenskommelser om sjukvård eller social trygghet som ingåtts av Finland.

Med stöd av 16 a § i sjukförsäkringslagen, som trädde i kraft vid ingången av 2008, ersätter Folkpensionsanstalten den kommunala hälso- och sjukvården för de kostnader som skyldigheterna i samordningsförordningen eller överenskommelserna om sjukvård eller social trygghet föranleder. Enligt 16 a § i sjukförsäkringslagen avses med kostnader inom den specialiserade sjukvården sådana avgifter som fastställs enligt 42 och 43 § i lagen om specialiserad sjukvård. Med hälsocentralskostnader avses avgifter som fastställs enligt 22 § 2 mom. i folkhälsolagen. Staten betalar också ersättning för de tjänster som enligt lagstiftningen om klientavgifter är avgiftsfria för servicetagarna; till exempel besök på hälsocentralläkares mottagning av personer under 18 år.

Folkpensionsanstalten ersätter kostnaderna för tillhandahållande av service också då man avstått eller i ett senare skede kommer att avstå från ersättning av kostnader mellan staterna.

För vem betalas statlig ersättning

Statlig ersättning betalas för kostnaderna för vårdtjänster som anlitats av personer som omfattas av samordningsförordningen eller överenskommelserna om sjukvård eller social trygghet. En förutsättning är att de personer som fått vård kan visa dels att de omfattas av överenskommelserna genom utredningar som krävs för att det sjukhus eller den hälsocentral som gett vården ska kunna ansöka om statlig ersättning för kostnaderna, dels att vård har tillhandahållits endast i den mängd och omfattning som överenskommelserna förutsätter.

Överenskommelser om social trygghet som binder finska staten

Finland binds av förordning EEG nr 1408/71 (samordningsförordningen), den nordiska konventionen om social trygghet, en överenskommelse om sjukvård som ingåtts med Australien och en överenskommelse om social trygghet som ingåtts med Kanada, där sjukvården enbart gäller provinsen Québec.

Omfattningen av den vård som tillhandahålls i Finland bestäms på olika sätt i olika avtalssituationer.

Den utredning som personerna själva företer och som styrker att de omfattas av samordningsförordningen eller överenskommelserna om sjukvård eller social trygghet innebär också att klientavgifter för anlitade tjänster tas ut av kommuninvånarna enligt kommunens eller samkommunens beslut. Då omfattas personerna också av lagstiftningen om avgiftstak. Identiteten styrks genom pass eller någon annan bildförsedd identitetshandling som gör det möjligt att röra sig från en stat till en annan. För ansökan om statlig ersättning kan Folkpensionsanstalten ställa också andra villkor.

I övriga fall tas avgifter och ersättningar ut enligt kostnaderna för den tillhandahållna sjukvården, också för akut eller omedelbar eller nödvändig sjukvård med stöd av 13 § i klientavgiftslagen och 24 § i klientavgiftsförordningen. Avgifter och ersättningar som fastställts enligt kostnaderna räknas inte enligt vad som avses i 6 a § i klientavgiftslagen med i personens årliga avgiftstak i Finland.

Den akuta eller omedelbara eller nödvändiga sjukvård/vård som avses i olika överenskommelser tillhandahålls under en vistelse som anses vara tillfällig enligt personens vårdbehov och den nationella lagstiftningen. 

Samordningsförordningen – förordning (EEG) nr 1408/71

När Finland år 1993 anslöt sig till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och ett år senare, 1994, blev medlem i Europeiska unionen, förband sig Finland samtidigt att följa Europeiska gemenskapens lagstiftning. Med stöd av avtalet förpliktades Finland att iaktta förordning EEG nr 1408/71 som redan gällde inom gemenskapen. Genom förordningen koordineras den sociala tryggheten i EU/EES-länderna och i Schweiz för personer som rör sig i medlemsstaterna och som omfattas av medlemsstaternas sociala trygghet.

Samordningsförordningen är reviderad i sin helhet och den nya ersättande samordningsförordningen har redan godkänts (EG) nr 883/2004. Förordningens ikraftträdande förutsätter en tillämpningsförordning, som ännu inte har godkänts. Den nya samordningsförordningen har i huvudsak samma innehåll för sjukvårdens del som den gällande förordningen. De nya förordningarna träder sannolikt i kraft om några år.

Länderna inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet omfattas av samordningsförordningen

För närvarande omfattar samordningsförordningen alla Europeiska unionens medlemsstater, de stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Schweiz. EU/EES-länderna och Schweiz har enligt artikel 22 i samordningsförordningen förbundit sig att tillhandahålla sådan sjukvård som under en vistelse blir nödvändig för en person som vistas tillfälligt i en annan stat på samma grunder som sjukvård tillhandahålls i vistelsestaten enligt den nationella lagstiftningen.

EU-medlemsstaterna är: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade konungariket, Grekland, Irland, Italien, Nederländerna (Holland), Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Portugal, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

EES-medlemsstaterna är: Island, Liechtenstein och Norge.

De nordiska länderna är: Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark.

Förordning EEG nr 1408/71 tillämpas också i Schweiz.

Europeiska sjukvårdskortet

Europaparlamentet godkände lagstiftningen om ett europeiskt sjukvårdskort i december 2003. I Finland togs kortet i bruk 1.6.2004. Det europeiska sjukvårdskortet används i alla EU/EES-länder och i Schweiz. I Finland beviljas det europeiska sjukvårdskortet av Folkpensionsanstalten. I allmänhet beviljar Folkpensionsanstalten kortet för två år i sänder. I EU/EES-länder och i Schweiz beviljas kortet av de institutioner som ansvarar för den sociala tryggheten i respektive land.  Det europeiska sjukvårdskortet är personligt, och därför ska också minderåriga barn och unga ha ett eget kort.

För det europeiska sjukförsäkringskortet används också förkortningen EHIC, från European Health Insurance Card. Blankett E111 har slopats.

Personkretsen i samordningsförordningen

I EU/EES-länderna och i Schweiz omfattar samordningsförordningen de personer som hör till det nationella sociala trygghetssystemet. Personerna ska kunna styrka att de hör till sitt hemlands sociala trygghetssystem när de rör sig i EU/EES-länder och i Schweiz.

Personer som är försäkrade i EU/EES-länderna och i Schweiz styrker att de hör till sitt hemlands socialförsäkringssystem genom att förete det europeiska sjukvårdskortet eller ett intyg som tillfälligt ersätter sjukvårdskortet. Personer från de nordiska länderna och Förenade Konungariket kan visa att de hör till sitt hemlands sociala trygghetssystem också på något annat sätt (se nedan). Nationaliteten saknar betydelse.

Exempel:
En turkisk medborgare som har beviljats det europeiska sjukvårdskortet i Tyskland får sjukvård som blir nödvändig i Finland under en tillfällig vistelse. Klientavgifter tas ut för sjukvården så som man beslutat ta ut dem av kommuninvånarna. De uttagna klientavgifterna räknas med i personens årliga avgiftstak i Finland.

Exempel:
En tysk medborgare som bor i Tyskland men som inte har det europeiska sjukvårdskortet eller ett intyg som ersätter kortet får akut vård under en tillfällig vistelse i Finland.

Också för akut vård tas klientavgifter ut enligt 13 § i klientavgiftslagen och 24 § i klientavgiftsförordningen. Avgifter och ersättningar som tagits ut enligt kostnaderna räknas inte med i personens årliga avgiftstak i Finland.

Samordningsförordningen och sjukvårdens omfattning i Finland

I artikel 22 i den gällande samordningsförordningen föreskrivs följande om tillhandahållandet av sjukvårdstjänster:

… om en persons tillstånd under en tillfällig vistelse ställer krav på vårdförmåner som av medicinska skäl blir nödvändiga under vistelsen inom en annan medlemsstats territorium, med beaktande av förmånernas karaktär och vistelsens förväntade längd.

I förordningen avses med vårdförmåner sjukvård och med förmånernas karaktär sjukdomen och den vård sjukdomen förutsätter. En medicinsk bedömning av den behandlande läkaren eller en odontologisk bedömning av den behandlande tandläkaren utgående från patientens hälsotillstånd avgör hurdan vård patienten behöver under exempelvis en veckas, en månads eller en längre tids vistelse. Vid bedömningen ska den planerade längden på vistelsen i Finland beaktas. Avståndet till hemlandet kan ha betydelse för bedömningen. Också andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården än läkare eller tandläkare kan bedöma vårdbehovet med stöd av lagstiftningen om tillgång till vård enligt vad som överenskommits om arrangemangen vid enheten.

Det europeiska sjukvårdskortet eller ett tillfälligt ersättande intyg eller något annat intyg som getts på basis av en överenskommelse om social trygghet eller sjukvård ger inte i sig rätt till vård, utan vården tillhandahålls alltid utgående från en medicinsk eller odontologisk bedömning enligt vistelselandets lagstiftning. På så sätt går servicetagaren inte förbi någon insjuknad person i samma ställning i kön på grund av innehavet av det europeiska sjukvårdskortet. Sådan vård som ansetts vara nödvändig i hemlandet kan heller inte krävas, utan i Finland ges vården utgående från en bedömning av den behandlande läkaren eller tandläkaren inom den kommunala hälso- och sjukvården och enligt finländsk vårdpraxis.

Att få nödvändig vård eller att söka vård

I praktiken kan det uppstå situationer där man är tvungen att från fall till fall bedöma om det är fråga om ett behov av sjukvård som är akut, omedelbart eller som blir nödvändigt under vistelsen eller om det i själva verket är fråga om att söka vård. Under exempelvis en vistelse i Finland som varar 1–2 veckor finns det inget behov att söka sig till en hälsokontroll. I sådana fall kan det snarare vara fråga om att söka vård i Finland. Statlig ersättning betalas inte om det de facto är fråga om att söka vård. Att söka vård i Finland behandlas nedan.

Fri rörlighet och långtidssjuka

I rörelse- och uppehållsfriheten i Fördraget om Europeiska unionen ingår att det också för långtidssjuka bör vara möjligt att röra sig i de länder som tillämpar samordningsförordningen.

Dialys- och syrgasbehandling
Med stöd av artikel 22 i samordningsförordningen har beslutats att personer som omfattas av samordningsförordningen kan få dialys- eller syrgasbehandling när de rör sig i EU/EES-länder eller i Schweiz. På basis av detta kan personer som behöver dialysbehandling eller syrgasbehandling söka behövlig vård när de rör sig i länder som omfattas av samordningsförordningen. Detta förutsätter emellertid att personen själv kontaktar sjukhuset eller hälsocentralen på förhand och försäkrar sig om att vården kommer att tillhandahållas. Statlig ersättning kan ansökas för kostnaderna, om de övriga förutsättningarna för ansökan om ersättning uppfylls.

Hjälpmedel

Om man är tvungen att lämna ut hjälpmedel till personer som omfattas av samordningsförordningen eller överenskommelserna om sjukvård eller social trygghet, kan statlig ersättning ansökas för dessa personer, om de övriga förutsättningarna för ansökan om ersättning uppfylls.

Klientavgifter

När en person under en tillfällig vistelse i Finland får kommunala sjukvårdstjänster, ska personen styrka sin tillhörighet till ett socialt trygghetssystem i sitt hemland som binder Finland. Om personen har de utredningar som behövs för att få statlig ersättning, tas sådana avgifter ut för sjukvårdstjänsterna som enligt kommunens eller samkommunens beslut i allmänhet tas ut av kommuninvånarna. De uttagna klientavgifterna räknas med i personens årliga avgiftstak i Finland.

I övriga fall tas en avgift och ersättning ut enligt kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna med stöd av 13 § i klientavgiftslagen och 24 § i klientavgiftsförordningen. Avgifter och ersättningar som tas ut enligt kostnaderna räknas inte med i personens årliga avgiftstak i Finland.

Ansökan om statlig ersättning – blankett Y31

För att styrka identiteten behövs dessutom som bilaga till blankett Y31:

1 Personer från EU/EES-land eller Schweiz 

•  en kopia av det europeiska sjukvårdskortet eller
   en kopia av ett intyg som tillfälligt ersätter det europeiska sjukvårdskortet

2 Personer som bor i det Förenade Konungariket

• en kopia av det europeiska en sjukvårdskortet eller 
  en kopia av ett intyg som tillfälligt ersätter det europeiska sjukvårdskortet eller 
  en kopia av sidan med personuppgifter i passet och en redogörelse för adressen i hemlandet.

Nordiska konventionen om social trygghet

Den nordiska konventionen om social trygghet ingicks första gången redan år 1955. Den nu gällande konventionen trädde i kraft 13.10.2004 (FördrS 136/2004).

Personkretsen i den nordiska konventionen om social trygghet

Den nordiska konventionen om social trygghet utvidgar samordningsförordningens personkrets så att personer som enligt landets folkbokföring bor stadigvarande i ett nordiskt land omfattas av konventionen.

Exempel:
En chilensk medborgare som bor stadigvarande i Sverige kan visa sin tillhörighet till det svenska sociala trygghetssystemet genom sitt sjukförsäkringskort och genom att uppge sin hemadress i Sverige. För vård som blir nödvändig under en tillfällig vistelse tas klientavgifter ut på samma sätt som av kommuninvånarna. De uttagna klientavgifterna räknas med i personens årliga avgiftstak i Finland.

Vårdens omfattning i Finland

Avsikten med konventionen är att under en tillfällig vistelse trygga behovet av sjukvård i ett annat nordiskt land. De personer som kommer från Norden till Finland omfattas också av samordningsförordningen och därför kan mängden och omfattningen av sjukvård anses vara enhetlig.

Klientavgifter

Personer från övriga Norden som får kommunala sjukvårdstjänster i Finland ska styrka att de omfattas av den nordiska konventionen om social trygghet eller av samordningsförordningen. Om man har de utredningar som behövs för statlig ersättning, tas sådana avgifter ut för sjukvårdstjänsterna som enligt kommunens eller samkommunens beslut i allmänhet tas ut av kommuninvånarna. De uttagna klientavgifterna räknas med i det årliga avgiftstaket i Finland.

I övriga fall tas en avgift och ersättning ut enligt kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna med stöd av 13 § i klientavgiftslagen och 24 § i klientavgiftsförordningen. Avgifter och ersättningar som tagits ut enligt kostnaderna räknas inte med i personens årliga avgiftstak i Finland.

Ansökan om statlig ersättning – blankett Y31

För att styrka identiteten behövs dessutom som bilaga till blankett Y31:

• en kopia av det europeiska sjukvårdskortet eller

• en kopia av ett intyg som tillfälligt ersätter det europeiska sjukvårdskortet

• en kopia av sidan med personuppgifter i passet eller en kopia av sjukförsäkringskortet i det land personen bor i och dessutom en redogörelse för adressen i hemlandet.

Övriga överenskommelser om sjukvård och social trygghet

Finland har en gällande överenskommelse om sjukvård med Australien. Finland och Kanada har en gällande överenskommelse om social trygghet där sjukvården endast omfattar provinsen Québec.

Överenskommelsen om sjukvård med Australien

Personkretsen i överenskommelsen med Australien

Överenskommelsen mellan Finland och Australien gäller de personer som bor stadigvarande i Australien och som vistas tillfälligt i Finland. Överenskommelsen gäller också chefen för en diplomatisk beskickning eller ett konsulat i Finland och medlemmarna av personalen samt de familjemedlemmar som ingår i dessa personers hushåll.

Oftast är det turister som besöker Finland som omfattas av överenskommelsen om sjukvård med Australien.

Omfattningen av överenskommelsen med Australien

Tillfällig vistelse i Finland
För personer som vistas tillfälligt i Finland och som bor stadigvarande i Australien ska tillhandahållas omedelbar sjukvård med beaktande av vistelsens förväntade längd. I artikel 3 om omedelbar sjukvård sägs bland annat följande:

En person som är i behov av omedelbart nödvändig sjukvård, vilket innebär vård på grund av vilken sjukdom som helst som kräver omedelbar medicinsk uppmärksamhet, skall vid vistelse inom den andra partens territorium erhålla sådan sjukvård på villkor som inte är mindre förmånliga än de som gäller för en person som är bosatt inom denna parts territorium.

Diplomatisk beskickning i Finland
En person som hör till en diplomatisk beskickning, är chef för ett konsulat, medlem av personalen eller familjemedlem i dessa personers hushåll, kan söka sjukvård oberoende av om vårdbehovet är omedelbart eller oberoende av hur länge personen har vistats inom den avtalsparts territorium där vård ges (artikel 3.3).

De personer som hör till Australiens diplomatiska beskickning kan under sin vistelse i Finland anlita kommunala hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som de som har hemort i Finland. Under vistelsen omfattas de också av lagstiftningen om tillgång till vård.

Studerande
Överenskommelsen gäller inte studerande som kommit till Finland för att studera. Se Kommunförbundets cirkulär 22/80/2007.

Klientavgifter

Om en person har de utredningar som behövs för att kunna ansöka om statlig ersättning, tas av personen de avgifter ut för hälso- och sjukvårdstjänsterna som enligt kommunens eller samkommunens beslut i allmänhet tas ut av kommuninvånarna. Personen omfattas också av lagstiftningen om avgiftstak i Finland.

Om de behövliga utredningarna inte företes, tas en avgift och ersättning ut enligt kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna med stöd av 13 § i klientavgiftslagen och 24 § i klientavgiftsförordningen. Avgifter och ersättningar som tas ut enligt kostnaderna räknas inte med i personens årliga avgiftstak i Finland.

Ansökan om statlig ersättning – blankett Y31

Som bilaga till blankett Y31 krävs dessutom för att identiteten hos dem som omfattas av överenskommelsen med Australien ska kunna styrkas:

• en kopia av sidan med personuppgifter i det australiensiska passet eller

• en kopia av sidan med personuppgifter i ett annat pass som visar att personen har obegränsad vistelserätt i Australien eller

• en kopia av ett gällande intyg av Folkpensionsanstalten: Intyg över rätt till vårdförmåner och en kopia av sidan med personuppgifter i passet.

De personer som hör till den diplomatiska beskickningen eller konsulatet och deras familjemedlemmar redogör för sin ställning genom en

legitimation som utfärdats av Finlands utrikesministerium och en kopia av sidan med personuppgifter i det australiensiska passet eller ett annat pass, som visar att personen har obegränsad vistelserätt i Australien.

Överenskommelsen om social trygghet med Québec

Personkretsen i överenskommelsen med Québec

Överenskommelsen gäller bara vissa persongrupper som bor stadigvarande i Québec och som kommer till Finland och arbetar tillfälligt i Finland, som tillfälligt utstationerade arbetstagare eller studerande, universitetsforskare eller personer som utför obligatorisk praktik i anslutning till studier samt medföljande familjemedlemmar. Turister omfattas inte av överenskommelsen.

Av studerande från Québec krävs inte en sjukförsäkring enligt 46 § i utlänningslagen även om studietiden i Finland beräknas understiga två år. Detta baserar sig på avtalsregleringen mellan Finland och Québec som ger studerande rätt till sjukvård under samma förutsättningar som de som är bosatta inom avtalspartens territorium. (Kommunförbundets cirkulär 22/80/2007).

Omfattningen av överenskommelsen med Québec

De personer som överenskommelsen med Québec gäller kan under sin vistelse i Finland anlita kommunala hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som personer med hemort i Finland. Under vistelsen omfattas de också av lagstiftningen om tillgång till vård.

Klientavgifter

Om en person har de utredningar som behövs för att kunna ansöka om statlig ersättning, tas de avgifter ut för hälso- och sjukvårdstjänsterna som enligt kommunens eller samkommunens beslut i allmänhet tas ut av kommuninvånarna. Personen omfattas också av lagstiftningen om avgiftstak i Finland.

Om de behövliga utredningarna inte företes, tas en avgift och ersättning ut enligt kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna med stöd av 13 § i klientavgiftslagen och 24 § i klientavgiftsförordningen. Avgifter och ersättningar som tas ut enligt kostnaderna räknas inte med i personens årliga avgiftstak i Finland.

Ansökan om statlig ersättning – blankett Y31

Som bilaga till blankett Y31 krävs dessutom för styrkandet av identiteten:

• en kopia av sidan med personuppgifter i passet och

• av personer som omfattas av avtalsregleringen med Québec ett gällande intyg som utfärdats av sjukförsäkringskassan i provinsen
  – Q/SF 1, Intyg för utsända arbetstagare eller 
  – Q/SF 4, Intyg för studerande eller 

• en kopia av ett gällande intyg av Folkpensionsanstalten: Intyg över rätt till vårdförmåner och en kopia av sidan med personuppgifter i passet.

Övriga persongrupper som omfattas av statlig rsättning enligt samordningsförordningen

Statlig ersättning betalas också för hälso- och sjukvårdskostnader för en del personer som huvudsakligen har sin hemkommun i Finland, men för vilkas hälso- och sjukvårdskostnader någon annan stat som omfattas av samordningsförordningen ansvarar på basis av anställningen.

En person med hemkommun i Finland får hälso- och sjukvårdstjänsterna i egenskap av kommuninvånare. Sjukhusen och hälsocentralerna har nödvändigtvis inte uppgifter om att någon annan stat, som omfattas av samordningsförordningen, på basis av anställningen ansvarar för kostnaderna för de kommunala hälso- och sjukvårdstjänster som personen anlitar.

Persongrupper som omfattas av statlig ersättning

Gränsöverskridande arbetstagare som bor i Finland

En person anses vara en gränsöverskridande arbetstagare om personen är en anställd eller en självständig yrkesutövare som utövar sitt yrke i ett EU/EES-land eller i Schweiz och bor i ett av ovan nämnda länder, dit personen regelbundet återvänder, dagligen eller minst en gång i veckan. Exempel: En person arbetar i Sverige och återvänder varje vecka hem till Finland till Torneå, som är personens hemkommun. Personen kan söka vårdtjänster i det land där personen arbetar.

Personen kan ha Folkpensionsanstaltens Intyg över rätt till vårdförmåner.

Den gränsöverskridande arbetstagarens familjemedlemmar är inte i samma ställning som gränsarbetaren.

Utstationerade arbetstagare som kommit till Finland

En person kan ha sin hemkommun i Finland eller kan anses vistas tillfälligt i Finland. Ett land som omfattas av samordningsförordningen ansvarar för personens hälso- och sjukvårdskostnader. Medföljande familjemedlemmar som inte arbetar omfattas också av samordningsförordningen.

Personen styrker sin tillhörighet till det sociala trygghetssystemet i ett EU/EES-land eller Schweiz, dock inte det finländska, genom ett gällande intyg av Folkpensionsanstalten: Intyg över rätt till vårdförmåner.

Sjömän som bor i Finland

Sjömän som bor i Finland och som inte arbetar på fartyg som seglar under finländsk flagg, utan under en annan stats flagg som omfattas av samordningsförordningen. Exempel: En sjöman som bor i Finland men som arbetar på ett fartyg som seglar under nederländsk flagg. Familjemedlemmar till arbetstagarens som inte arbetar omfattas också av samordningsförordningen.

Bosatta i Finland som är anställda hos ett internationellt transportföretag

En person som bor i Finland och arbetar i ett internationellt transportföretag som inte omfattas av den finländska samordningsförordningen utan av samordningsförordningen i en annan EU/EES-stat eller Schweiz. Exempel: En chaufför som är anställd hos ett tyskt transportföretag och som bor i Finland. Den anställdes familjemedlemmar som inte arbetar omfattas också av samordningsförordningen.

Tjänsternas omfattning

Personerna ovan har i regel sin hemkommun i Finland och får därför som kommuninvånare tjänster enligt folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård och söker på normalt sätt de hälso- och sjukvårdstjänster som hemkommunen tillhandahåller. De omfattas av lagstiftningen om tillgång till vård.

Hälso- och sjukvårdstjänster kan också sökas i det land där personen arbetar.

Klientavgifter

Av personer med hemkommun i Finland tas de avgifter ut för hälso- och sjukvårdstjänsterna som enligt kommunens eller samkommunen beslut i allmänhet tas ut av kommuninvånarna. Avgifterna omfattas på normalt sätt av personens årliga avgiftstak i Finland.

Ansökan om statlig ersättning – blankett Y31

Från Folkpensionsanstalten fås ett intyg: Intyg över rätt till vårdförmåner. Statlig ersättning kan också ansökas för de hälso- och sjukvårdstjänster som anlitats av alla de personer som Folkpensionsanstalten gjort en särskild anmälan om till den kommunala hälso- och sjukvården. Identiteten styrks på normalt sätt så som kommuninvånare styrker sin identitet när de anlitar service.

Till blankett Y31 bifogas en kopia av intyget som personen fått från Folkpensionsanstalten. Det är också bra att bifoga en kopia av Folkpensionsanstaltens meddelande till den kommunala hälso- och sjukvården.

Personuppgifter som sänds till sjukhus och hälsocentraler

För att sjukvårdsdistrikten och hälsocentralerna ska kunna ansöka om statlig ersättning för kostnaderna för de hälso- och sjukvårdstjänster som persongrupperna ovan anlitat, meddelar Folkpensionsanstalten överläkaren vid det sjukvårdsdistrikt som personens hemkommun är huvudman för och den ansvariga läkaren vid hälsocentralen att personen omfattas av statlig ersättning, om sjukhuset eller hälsocentralen inte skriftligen meddelar Folkpensionsanstalten något annat. Folkpensionsanstalten anmäler till en början alla de personer som är berättigade till statlig ersättning och i fortsättningen de som kommer att omfattas av statlig ersättning. Också ändringar i personernas hemkommuner anmäls, om Folkpensionsanstalten har kännedom om detta.

Om man i fortsättningen vill att någon annan person ska få uppgifterna, görs en skriftlig anmälan till den lokala FPA-byrå som betalar de statliga ersättningarna inom området. Den uppgiftsbeteckning, som man framdeles vill att uppgifterna ska anmälas till, ska fastställas enligt en bestående uppgiftsbeteckning och personen ska gärna ha en chefsställning och ansvara för att den statliga ersättningen söks i tid. Den ansvariga ska informera de personer som har till uppgift att ansöka om de statliga ersättningarna av Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten ansvarar som uppgiftslämnare för den information som gäller datasekretessen för personen

Ansökan om statlig ersättning hos Folkpensionsanstalten

För att få statlig ersättning för kostnader som grundar sig på 42 och 43 § i lagen om specialiserad sjukvård eller 22 § 2 mom. i folkhälsolagen lämnas en ansökan till Folkpensionsanstalten på blankett Y31. Till blankett Y31 fogas utredningarna ovan om den person som fått vård. I kostnaderna ingår också alla kostnader för besök, ingrepp osv. som har gjorts hos andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården än läkare eller tandläkare. Statlig ersättning betalas också för besök, ingrepp osv. som är avgiftsfria för servicetagaren. Klientavgifterna påförs och tas ut av klienten och de får inte anmälas till Folkpensionsanstalten ens i det fall att klienten låter bli att betala de fastställda klientavgifterna.

Om de uppgifter som krävs på blankett Y31 om en person som fått vård saknas och uppgifterna inte fås eller inte kan skaffas eller kompletteras i efterhand, ersätter Folkpensionsanstalten inte kostnaderna för vården. I sådana fall kan av personer som saknar hemort i Finland tas ut en avgift och ersättning enligt kostnaderna med stöd av 13 § i klientavgiftslagen och 24 § i klientavgiftsförordningen. De kostnader som tagits ut i Finland kan komma att ersättas av den institution som ansvarar för personens sjukvård i hans eller hennes hemland.

I oklara fall hjälper Folkpensionsanstalten personen att skaffa ett intyg som tillfälligt ersätter det europeiska sjukvårdskortet och att skaffa intyg och utredningar i frågor som gäller överenskommelserna om sjukvård och social trygghet. Sjukhusen och hälsocentralerna bör i oklara fall kontakta den lokala FPA-byrå som sköter ärendet.

Folkpensionsanstalten önskar att ansökningarna görs månatligen. Ansökan om ersättning för vårdkostnaderna ska göras på blankett Y31 senast 12 månader efter utgången av den månad som vården har getts. Om en person till exempel har besökt en hälsocentral 5.1.2008 ska ansökan om statlig ersättning lämnas in senast 31.1.2009. En ansökan som lämnas in senare anses vara försenad.

Sjukhusen och hälsocentralerna kan alltid i oklara fall ansöka om statlig ersättning. Särskilt EG-lagstiftningen ger upphov till situationer där man först efter förhandlingar med social- och hälsovårdsministeriet når ett avgörande. Dessa avgöranden har en inverkan i sådana fall då Finland kan vara berättigat att för kostnader som uppkommer i Finland fakturera stater som omfattas av samordningsförordningen eller överenskommelserna om sjukvård och social trygghet.

Betalning av statliga ersättningar

Den statliga ersättningen betalas alltid i efterskott när ersättningsfrågan har avgjorts. Folkpensionsanstalten avgör vilka ansökningar som berättigar till statlig ersättning och delger de sökande beslutet och bifogar en besvärsanvisning i de fall som avslagits.  Om statlig ersättning betalas skickar Folkpensionsanstalten en betalningsanmälan till den sökande där vårdkostnaderna har specificerats per patient.

De första ersättningarna, inklusive ersättningarna för år 2008, betalas av administrativa skäl först efter 1.1.2009. Efter detta datum betalas ersättningarna när ett ärende om statlig ersättning har avgjorts. Betalningstidpunkterna meddelas senare.

Sjukhusen och hälsocentralerna kan fritt organisera hur uppgifterna om anlitad service styrs till den enhet som sköter ansökan om statlig ersättning på Folkpensionsanstaltens blankett Y31 och hur och i vilket skede de statliga ersättningarna bokförs som fordringar. 

Den statliga ersättningen i bokföringen

De statliga ersättningarna bokförs enligt följande:

Försäljningsinkomster

Ersättningar av staten till fullt belopp (3089)

EG-lagstiftning, överenskommelser om sjukvård och social trygghet.

Uppgifter som ges till Folkpensionsanstalten för betalning av prestationer

Blankett Y31 ska fyllas i omsorgsfullt punkt för punkt. På blanketten antecknas inte de klientavgifter som fastställts för klienten.På blanketten uppges bara de kostnader som grundar sig på 42 och 43 § i lagen om specialiserad sjukvård eller 22 § 2 mom. i folkhälsolagen.

De bestående uppgifterna ges i samband med den första ansökan på en blankett som Folkpensionsanstalten utarbetat för detta ändamål.

Bestående uppgifter

1. Organisation: Namnet på samkommunen för sjukvårdsdistriktet eller namnet på den kommun eller samkommun för folkhälsoarbete som är huvudman för hälsocentralen

2. Organisationens FO-nummer

3. Bankkontonummer som betalningen sätts in på.

Föränderliga uppgifter

1. Enhet – inte nödvändig

2. Postadress

3. Uppgiftslämnare.

Ändringar i de bestående uppgifterna meddelas skriftligen till den lokala FPA-byrå som sköter ärendena om statlig ersättning inom området. Brev som gäller anmälan av uppgifter och ändring av dem undertecknas enligt kommunens eller samkommunens beslut.

Persongrupper som inte omfattas av statlig ersättning

Gränsarbetare i Finland – personen bor inte i Finland

Som gränsarbetare ses en person som bor i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz men som arbetar i Finland. Finland där personen arbetar ansvarar för kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna. Gränsarbetarens familjemedlemmar är inte i samma ställning som gränsarbetaren inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Tjänsternas omfattning

Gränsarbetare kan fritt söka behövliga hälso- och sjukvårdstjänster i Finland. De omfattas också av lagstiftningen om tillgång till vård.

Klientavgifter

Om personerna har sin hemkommun i Finland eller har Folkpensionsanstaltens Intyg över rätt till vårdförmåner tas klientavgifter ut enligt kommunens eller samkommunens beslut om hur klientavgifter i allmänhet tas ut av kommuninvånarna.  Avgifterna omfattas av avgiftstaket på normalt sätt.

Om en person inte har sin hemkommun i Finland och inte har Folkpensionsanstaltens intyg om vårdförmåner, tas av personen ut en avgift och ersättning enligt kostnaderna för den sjukvård, också den akuta sjukvård som tillhandahållits och bekostats med stöd av 13 § i klientavgiftslagen och 24 § i klientavgiftsförordningen. Avgifter och ersättningar som tas ut enligt kostnaderna räknas inte med i personens årliga avgiftstak i Finland.

Statlig ersättning

Statlig ersättning betalas inte.

Finländska arbetstagare som stationerats utomlands

Med utstationerad arbetstagare avses en person som en finländsk arbetsgivare i Finland har skickat för att arbeta i ett EU/EES-land eller i Schweiz. Detta gäller också medföljande familjemedlemmar (som inte arbetar).

Tjänsternas omfattning

Utstationerade arbetstagare från Finland omfattas fortfarande av den finländska sociala tryggheten och kan på normalt sätt anlita de kommunala hälso- och sjukvårdstjänsterna i Finland och omfattas också av lagstiftningen om tillgång till vård. Dessa personer styrker sin tillhörighet till den sociala tryggheten i Finland, genom Folkpensionsanstaltens dokument Intyg över rätt till vårdförmåner, där saken har konstaterats.

Klientavgifter

Om en person har Folkpensionsanstaltens blankett Intyg över rätt till vårdförmåner som behövs för ansökan om statlig ersättning, tas de avgifter ut för hälso- och sjukvårdstjänsterna som enligt kommunens eller samkommunens beslut i allmänhet tas ut av kommuninvånarna. Personen omfattas också av lagstiftningen om avgiftstak i Finland.

Om personen fortfarande hade sin hemkommun i Finland skulle klientavgifterna tas ut på det sätt som man beslutat ta ut dem av kommuninvånarna. Personen omfattas också av lagstiftningen om avgiftstak i Finland.

Om de behövliga utredningarna inte företes och personen inte har sin hemkommun i Finland tas en avgift och ersättning ut enligt de faktiska kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna med stöd av 13 § i klientavgiftslagen och 24 § i klientavgiftsförordningen. Avgifter och ersättningar som tas ut enligt kostnaderna räknas inte med i personens årliga avgiftstak i Finland.

Statlig ersättning

Statlig ersättning betalas inte.

Övriga persongrupper som inte får statlig ersättning – hemkommun saknas i Finland

Personkrets

Personer som inte företer en redogörelse för att de hör till det sociala trygghetssystemet i sitt hemland

Personer som inte lämnar en redogörelse för att de omfattas av sitt hemlands samordningsförordning, den nordiska konventionen om social trygghet, överenskommelsen mellan Australien och Finland om sjukvård eller överenskommelsen mellan Québec och Finland om social trygghet.

Personer från stater som inte omfattas av ett samordningsavtal eller en sjukvårdsöverenskommelse eller överenskommelse om social trygghet som binder Finland. Till denna grupp hör bland annat resenärer som kommer från länder utanför EU/EES-länderna och Schweiz.

Också personer som är anställda av Europeiska unionen, till exempel anställda vid Kemikalieverket, blir utan den statliga ersättningen. Unionen ansvarar för deras hälso- och sjukvårdskostnader. Om de har hemkommun i Finland får de hälso- och sjukvårdstjänster i egenskap av kommunens invånare.

Studerande från länder utanför EU/EES-länderna och Schweiz som saknar hemkommun i Finland. Efter 1.9.2007 bör studerande vars studietid är kortare än två år ha en försäkring på minst 100 000 euro som ersätter också kostnader för den kommunala hälso- och sjukvård som tillhandahållits i Finland (100 000 €/år).

Servicens omfattning

Även om de ovan nämnda persongrupperna inte omfattas av ett samordningsavtal, en överenskommelse om sjukvård eller social trygghet ska de tillhandahållas akut sjukvård under sin vistelse i Finland. I praktiken ska insjuknade personer få vård i sådan omfattning att de tryggt kan resa till sitt hemland, som ansvarar för deras sjukvård och kostnaderna för vården.

Huvudregeln är att personen själv bör förete en redogörelse för att han eller hon omfattas av samordningsförordningen, av en överenskommelse om sjukvård eller social trygghet. Om en person från ett land som omfattas av samordningsförordningen eller från ett land med vilken Finland har ingått en överenskommelse om sjukvård eller social trygghet ska personen emellertid vid behov anvisas att söka ett tillfälligt intyg från Folkpensionsanstalten.

Klientavgifter

För vården tas de faktiska kostnaderna ut med stöd av 13 § i klientavgiftslagen och 24 § i klientavgiftsförordningen. Detta gäller också kostnader för omedelbar och akut vård. Vårdkostnader kan anses vara de kostnader som fastställs enligt 42 och 43 § i lagen om specialiserad sjukvård och 22 § i folkhälsolagen.

Kostnader för tillhandahållen vård kan också tas ut när vården enligt lagstiftningen om klientavgifter inom social- och hälsovården är avgiftsfri, som till exempel då en person under 18 år besöker en läkarmottagning vid en hälsocentral på grund av ett akut vårdbehov.

Att söka vård

En person som är bosatt utanför Finland kan oberoende av avtal och överenskommelser söka sig till Finland för att få kommunala hälso- och sjukvårdstjänster. Personen kan få vård i Finland, om inget annat följer av till exempel lagstiftningen om tillgång till vård.

Att söka vård enligt samordningsförordningen (blankett E112)

Enligt samordningsförordningen kan en person från EU/EES-medlemsländer eller Schweiz söka vård med ett tillstånd som beviljats av hemlandets sociala trygghetssystem. Personen får då en ansökningsblankett (blankett E112, Intyg om bevarande av sjuk- och moderskapsförmåner) av systemet för social trygghet i hemmedlemsstaten. Genom denna blankett förbinder sig medlemsstatens sociala trygghetssystem att betala vårdkostnaderna till den hälsocentral eller det sjukhus som tillhandahållit vården. Blankett E112 som personen visar upp kan innehålla villkor om vårdens mängd och omfattning.

Att söka vård i Finland

Personer som har beviljats blankett E112 av sin hemstat kan få vård vid ett kommunalt sjukhus eller en kommunal hälsocentral, förutsatt att inget annat följer av lagstiftningen om tillgång till vård.  Om vården tillhandahålls i Finland får personen vård enligt vårdbehovet i enlighet med praxis i den anlitade enheten. En person som beviljats blankett 112 går inte förbi någon annan insjuknad person i samma ställning i kön enbart på grund av innehavet av blanketten. Vården ges i Finland enligt finländsk vårdpraxis.

Kostnaderna för vård som tillhandahållits i Finland med stöd av blankett E112 meddelas till Folkpensionsanstalten på blankett Y31. Ansökningen görs enligt ovan genom att vårdkostnaderna meddelas och en kopia av blankett E112 skickas till Folkpensionsanstalten eller direkt till den institution som undertecknat betalningsförbindelsen.

Det är även möjligt att direkt komma överens om faktureringen och faktureringsförfarandet med den institution som utfärdat blankett E112. I vissa situationer är en direkt fakturering av kostnaderna av den som utfärdat blankett E112 ett snabbare sätt att få kostnaderna betalda.  Ibland kan institutionen kräva fakturering via det officiella finländska kontaktorganet, Folkpensionsanstalten.

Av personen tas ut de avgifter för hälso- och sjukvårdstjänster som enligt kommunens eller samkommunens beslut i allmänhet tas ut av kommuninvånarna. Dessa klientavgifter omfattas av personens årliga avgiftstak i Finland. För att säkerställa personens identitet tar man en kopia av resedokumentet.

Personer bosatta i Finland som söker vård i andra EU/EES-medlemsstater eller i Schweiz

Personer som är bosatta i Finland kan på motsvarande sätt ges möjlighet att söka vård inom EU eller EES-området eller i Schweiz. Om sjukvårdsdistriktet med stöd av 31 a § i lagen om specialiserad sjukvård beviljar blankett E112 för att en person ska kunna söka vård, kan i blanketten fastslås vårdens mängd och omfattning. Det (utländska) sjukhus e.d. som tillhandahållit vården fakturerar det sjukvårdsdistrikt som utfärdat blankett E112 antingen via Folkpensionsanstalten eller direkt av det sjukvårdsdistrikt som undertecknat blanketten.

När ett sjukvårdsdistrikt beviljar en person blankett E112 betalar personen klientavgifterna till det utländska sjukhus eller till någon annan sjukvårdsenhet som gett vården i enlighet med debiteringen av avgifterna i det land som omfattas av samordningsförordningen.  Dessa klientavgifter räknas inte med i det årliga klientavgiftstaket i Finland. Servicetagaren betalar resekostnaderna själv. Reseersättning betalas inte för resekostnader enligt det finländska sjukförsäkringssystemet.

Köpta tjänster

Den kommunala hälso- och sjukvården kan köpa tjänster från utlandet. Om en tjänst köps från utlandet för en persons räkning, debiteras personen för de klientavgifter som tas ut för köp av tjänster i Finland enligt 12 § i klientavgiftslagen. Avgifterna omfattas av personens årliga avgiftstak i Finland.

Resekostnader

För närvarande förs förhandlingar med Folkpensionsanstalten om resekostnaderna.  När förhandlingarna slutförts sänds ett cirkulär med information om frågan.

Servicetagaren kan hänvisas till att söka sjukförsäkringsersättning för resekostnaderna. Folkpensionsanstalten utreder ärendet och ger servicetagaren ett beslut i saken. Till beslutet fogas en besvärsanvisning.

Fastställande av hemkommun

Enligt lagen om hemkommun fastställs en persons hemkommun i regel i enlighet med var personen har sitt stadigvarande hem och sin bostad. Hemkommunen för ett nyfött barn är den kommun där barnets mor har sin hemort när barnet föds; 2 § i lagen om hemkommun.

Paragraf 4 i lagen om hemkommun ändrades 1.9.2007. I paragrafen finns bestämmelser om hur hemkommunen fas, tställs vid inflyttning , till Finland. Personer som kom, mer till , Finland för , at, , t , studera och som har f, , ått en studieplats och studierna varar uppskat, tn,, ingsvis över tv, år, beviljas, efter lagändri, n, , gen i re, gel hemkommun i Finland. Det betyder att den studerande omfattas av , s, ervice enligt både folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård på samma sätt som kommuninvånare. 

Kommunförbundet har skickat kommunerna följande cirkulär om ändringar i lagen om hemkommun: 8.4.1994 (26/94), 21.2.2003 (7/80/2003), 3.8.2004 (20/80/2004) och 13.11.2007 (22/80/2007). Cirkulären finns på www.kommunerna.net > Cirkulär och utlåtanden > Kommunförbundets cirkulär.

Om det till exempel är fråga om kommunens skyldighet att tillhandahålla och bekosta den service som invånaren (i hemkommunen) behöver och kommunens uppfattning inte motsvarar anteckningen om hemkommun, kan kommunen föra en sådan meningsskiljaktighet, främst en meningsskiljaktighet mellan kommunerna om hemkommun och därmed anknytande ansvar till förvaltningsdomstolen för att avgöras som förvaltningstvistemål och vidare till högsta förvaltningsdomstolen (se Kommunförbundets cirkulär ovan). Också en samkommun kan föra ärendet till förvaltningsdomstolen för att avgöras som ett förvaltningstvistemål.

Oklarheter uppkommer i praktiken eftersom en person kan vara försäkrad enligt den sociala trygghet som grundar sig på boende, främst enligt sjukförsäkringen och folkpensionsförsäkringen, trots att personen inte har hemkommun i någon finländsk kommun. Dessutom kan en anteckning i befolkningsdatasystemet vara felaktig. Det kan också vara fråga om att personen inte vetat att anmälan ska göras till registreringsmyndigheten. Hemkommunen fastställs dock alltid enligt de faktiska förhållandena och anteckningen kan på begäran korrigeras så att den motsvarar personens faktiska förhållanden. Kommunerna och samkommunerna bör i oklara fall underrätta magistraten om anteckningen i befolkningsdataregistret och vid behov be magistraten att göra en rättelse.

Sammanfattning

EG-lagstiftningen i anslutning till internationella överenskommelser om social trygghet ändras. Lagstiftningen och rättsfallen kan ändra de statliga grunderna för betalning av ersättning. Ansökan om statlig ersättning bör göras även om man inte är helt säker på om statlig ersättning betalas eller inte. Folkpensionsanstaltens byråer i Björneborg, Kemi, Kouvola och Vasa behandlar för respektive område ansökningarna om statlig ersättning för sjukvårdsdistrikten och de kommuner och samkommuner som är huvudmän för hälsocentraler. Tillsammans med byråerna bör utredas hur eventuella bristfälliga personuppgifter i början av året kan kompletteras.

Folkpensionsanstalten har till sjukvårdsdistrikten och de kommuner och samkommuner som är huvudmän för hälsocentraler skickat ett exemplar av blankett Y31. Det är meningen att ett behövligt antal kopior tas av blanketten. Folkpensionsanstalten skickar på begäran en pdf-blankett som fylls i elektroniskt. Den ifyllda blanketten skickas per post till Folkpensionsanstaltens lokalbyrå. Blanketten får inte skickas per e-post eftersom den innehåller sekretessbelagda personuppgifter. Enligt de senaste uppgifterna är en skyddad elektronisk förbindelse under arbete.

Samkommunerna bör särskilt se till att de inte ytterligare fakturerar kommunandelen av medlemskommunen om den statliga ersättningen har betalats. 

Källorna till detta cirkulär finns i elektronisk form på webbadressen Kommunerna.net > Kommunförbundets utlåtanden och cirkulär > Kommunförbundets cirkulär. Länkar till Folkpensionsanstaltens anvisningar och blanketter finns också på denna adress.

Kommunförbundet ordnar också utbildning i frågan tillsammans med FCG. Preliminär tidpunkt är april 2008.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, vice verkställande direktör

Jussi Merikallio, direktör, social- och hälsovård