Cirkulär 19/80/2013, Juha Karvonen/eg, 7.11.2013

Hemkommunsandelen år 2013 för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen

I sitt cirkulär (22/80/2012) gav Finlands Kommunförbund den 26 november 2012 en rekommendation om fastställande av betalningsandelen för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen. Kommunförbundet rekommenderar att kommunerna följer samma praxis som år 2012 då de bestämmer betalningsandelen för år 2013.

​Enligt 41 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) är den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad enligt 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen och får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning skyldig att betala hemkommunsersättning för eleven till den kommun eller den andra utbildningsanordnare som anordnar undervisningen. Hemkommunsersättningen beräknas genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven fått undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som kommunen eller utbildningsanordnaren har haft för undervisningen per arbetsdag.

Bestämmelsen gäller förutom kostnaderna för grundläggande utbildning också kostnaderna för förskoleundervisning.

Vid bestämningen av hemkommunsandelen för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen används bokslutsuppgifterna för 2012. När kostnaderna för år 2012 justeras till att motsvara kostnadsnivån år 2013 tillämpas en indexförhöjning på 1,9 procent.

Närmare upplysningar:
Juha Karvonen, tfn (09) 771 2732, 050 522 0839
Jouko Heikkilä, tfn (09) 771 2320, 050 382 8845
fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi

 

Hemkommunsandelen år 2013 för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen

Enligt 41 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) är den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad enligt 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen och får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning skyldig att betala hemkommunsersättning för eleven till den kommun eller den andra utbildningsanordnare som anordnar undervisningen. Hemkommunsersättningen beräknas genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven fått undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som kommunen eller utbildningsanordnaren har haft för undervisningen per arbetsdag.

Vid beräkningen av hemkommunens betalningsandel beaktas som avdrag andelen av följande finansiering som betalas till utbildningsanordnaren:

  1. Hemkommunsersättningar för elever som avses i 37 § och 38 § 1―5 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice,

  2. Finansiering enligt 11 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av påbyggnadsundervisning för elever,

  3. Förhöjning enligt 14 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och

  4. Skolhemsförhöjning enligt 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för undervisning vid ett skolhem.

Kommunerna kan sinsemellan eller med någon annan utbildningsanordnare också komma överens om att hemkommunens betalningsandel fastställs på något annat sätt än vad som anges i lagen om statsandel för kommunal basservice.

Kostnader som utgör grunden för hemkommunens betalningsandel

Som grund för faktureringen av hemkommunens betalningsandel år 2013 används bokslutsuppgifterna för år 2012. Kostnaderna beräknas som de genomsnittliga faktiska årskostnaderna per elev och per arbetsdag vid skolan.

I hemkommunens betalningsandel beaktas som skolans arbetsdagar de arbetsdagar under vilka eleven i fråga officiellt har varit elev i skolan och under vilka utbildningsanordnaren varit beredd att ordna undervisning för eleven.

I överensstämmelse med tidigare praxis rekommenderar Finlands Kommunförbund att de genomsnittliga faktiska årskostnaderna beräknas i enlighet med kommunens budgetstruktur och kostnadsuppföljningsförfarande som de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för den skola där eleven har fått sin undervisning.

När kostnaderna beräknas bör man också beakta att eleven kan ha bytt skola under finansåret. Så är fallet till exempel om eleven efter vårterminen har flyttat från årskurs 6 till årskurs 7. Då ska de genomsnittliga faktiska årskostnaderna per elev och per arbetsdag vid skolan beräknas separat för bägge skolorna.

Vid beräkningen av de kostnader som anknyter till kommunens betalningsandel beaktas verksamhetsutgifterna enligt bokslutet, dvs. löner och arvoden, utbetalda pensioner, pensionsförsäkringsavgifter, övriga socialförsäkringsavgifter, köp av kundtjänster, köp av övriga tjänster, material, förnödenheter och varor, understöd, hyresutgifter och övriga utgifter.

Till skolans verksamhetsutgifter kan räknas följande överförda kostnader eller interna utgifter: direkta förvaltningskostnader för anordnandet av utbildningen, kostnader för informations-, ekonomi- och personalförvaltningen, interna och externa hyror och kostnader för fastighetsunderhåll. Gemensamma kostnader delas i regel upp som kostnader för skolan i förhållande till antalet undervisningstimmar, antalet elever eller antalet disponibla kvadratmeter.

Vid beräkningen av de kostnader som anknyter till kommunens betalningsandel beaktas sådana investeringsutgifter där totalkostnaderna understiger det minimibelopp som statsrådet fastställt för anläggningsprojekt, det vill säga 400 000 euro (små projekt). När det gäller personer som anställts med sysselsättningsstöd kan nettoutgifterna räknas med i betalningsandelen.

De kostnader som anknyter till kommunens betalningsandel omfattar varken kommunernas betalningsandelar till andra kommuner eller utgifter för hemkommunsersättningen enligt statsandelssystemet. Till kostnaderna räknas inte heller utbildningsanordnarens avskrivningar enligt plan och nedskrivningar och inte heller avskrivningar och räntor i anknytning till interna kapitalhyror.

Beaktande av förändringar i kostnadsnivån

I de genomsnittliga faktiska årskostnaderna under året före faktureringsåret kan man beakta förändringar i kostnadsnivån och sådana förändringar i verksamhetens art och omfattning som kan bedömas objektivt och som påverkar kostnaderna. Förändringar i kostnadsnivån beaktas enligt prisindex för den kommunala basservicen (KUPHI). När kostnaderna för år 2012 justeras till att motsvara kostnadsnivån år 2013 tillämpas en indexförhöjning på 1,9 procent.

Avdrag från hemkommunens betalningsandel

Vid beräkning av hemkommunens betalningsandel för en elev som placerats med stöd av barnskyddslagen och som får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning ska enligt 41 § 4 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice som avdrag beaktas följande finansiering som betalas till utbildningsanordnaren.

1. Hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren

Från hemkommunens betalningsandel ska utbildningsanordnaren dra av den hemkommunsersättning som betalats till anordnaren för en placerad elev. År 2013 har utbildningsanordnaren fått hemkommunsersättning för en elev från en annan kommun om kommunen i samband med den enkät om hemkommunsersättningar som Statistikcentralen genomförde i februari 2012 har antecknat eleven som utsocknes elev enligt situationen 31.12.2011.

Finansministeriet beslutar årligen om beloppet av hemkommunsersättningens grunddel för varje kommun. Den hemkommunsersättning som dras av bestäms utgående från grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun år 2013. Den ska beaktas separat för varje elev per hemkommun. Information om grunddelen i kommunernas hemkommunsersättning finns på finansministeriets webbplats www.vm.fi.

http://www.vm.fi/vm/fi/04_julkaisut_ja_asiakirjat/03_muut_asiakirjat/20130102Vuoden39675/name.jsp

Den hemkommunsersättning som utbildningsanordnaren får och som beaktas som avdrag ska beräknas per åldersklass utgående från den kommunspecifika grunddelen i hemkommunsersättningen. Hemkommunsersättningens storlek bestäms utifrån elevens ålder enligt följande:

 

​Elevens ålder ​Koefficient
​6 år ​0,91
​7—12 år ​1,00
​13—15 år ​1,35

 

Tabell 1: Ålderskoefficienter som påverkar bestämningen av hemkommunsersättningen

2. Förhöjning för en elev som får påbyggnadsundervisning

När en elev som placerats med stöd av barnskyddslagen får påbyggnadsundervisning, ska från hemkommunens betalningsandel avdras den förhöjning som betalats till utbildningsanordnaren enligt 11 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Förhöjningen för påbyggnadsundervisning är hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,21. Förhöjningen har betalats utgående från de uppgifter som Statistikcentralen samlat in 20.9.2012.

3. Förhöjning för elever med förlängd läroplikt

Utbildningsanordnaren ska från hemkommunens betalningsandel dra av en förhöjning som betalats med stöd av 14 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för en elev som omfattas av förlängd läroplikt.

År 2013 har utbildningsanordnaren fått en sådan förhöjning om en elev med förlängd läroplikt har antecknats som elev hos utbildningsanordnaren, dvs. kommunen eller en annan utbildningsanordnare, på statistikföringsdagen 20.9.2012. Finansieringen betalas till utbildningsanordnaren till fullt belopp för hela finansåret i samband med utbetalningen av den övriga statsandelen. Den förhöjning som betalas för en elev som omfattas av förlängd läroplikt beräknas utgående från grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning enligt 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. År 2013 är grundpriset 7 300,44 euro.

För elever som omfattas av förlängd läroplikt multipliceras förhöjningen med 2,41 (17 601 euro). Om det är fråga om gravt utvecklingsstörda elever multipliceras förhöjningen med 3,86 (28 218 euro).

4. Skolhemsförhöjning som betalas till privata anordnare av grundläggande utbildning

Utbildningsanordnaren ska från hemkommunens betalningsandel för skolhemsundervisning dra av den skolhemsförhöjning som avses i 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

När en privat anordnare av grundläggande utbildning har ålagts att anordna skolhemsundervisning som särskild utbildningsuppgift enligt tillståndet att anordna grundläggande utbildning, beviljas utbildningsanordnaren tilläggsfinansiering för elever som får undervisning vid skolhemmet. Tilläggsfinansieringen räknas ut genom att det grundpris för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice multipliceras med 1,51 och därefter med antalet elever som får skolhemsundervisning.

 

* * *

 I fråga om de ovan beskrivna förhöjningar (punkt 2–4) som bestäms enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ska det beaktas att om undervisning som berättigar till förhöjning inte har anordnats på finansårets statistikföringsdag 20.9.2013 avdras hälften av utbildningsanordnarens förhöjning i samband med justeringen i februari året efter finansåret.

Kommunförbundet rekommenderar att ovan nämnda förhöjningar som betalas av undervisnings- och kulturministeriet beaktas per elev enligt den verkliga situationen. Om en elev, för vilken förhöjning enligt punkterna 2–4 har erhållits, inte är skriven som elev 20.9.2013 under finansåret i fråga, beaktas hälften av den elevspecifika finansieringen som avdrag från hemkommunens betalningsandel.

Faktureringstidpunkt

Finlands Kommunförbund rekommenderar att faktureringen görs i efterhand i slutet av varje finansår (12/2013) så att elevens hemkommun kan hänföra utgifterna till den räkenskapsperiod under vilken undervisningen har getts.

Oberoende av vad som föreskrivs i lagen om statsandel för kommunal basservice om bestämningen av hemkommunens betalningsandel för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen kan kommunerna sinsemellan eller med utbildningsanordnaren i fråga komma överens om hemkommunsersättningen på ett sätt som avviker från lagen.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Tuula Haatainen  

Vice verkställande direktör

 

Juha Karvonen
Utvecklingschef

tags