Cirkulär 38/80/99, 21.12.1999, Sinikka Huhtala/aha/ng

Avgiftstak för social- och hälsovårdens klienter

​Inom social- och hälsovården träder ett klientavgiftstak i kraft vid ingången av 2000. Riksdagen godkände 2.12.1999 en ändring i lagen om social- och hälsovårdens klientavgifter som troligen kommer att stadfästas 23.12.1999. Samma dag är det meningen att ändringen i förordningen om social- och hälsovårdens klientavgifter skall stadfästas. Med denna ändring höjs avgifterna för öppen sjukvård och kortvarig anstaltsvård. Dessutom innehåller förordningen vissa bestämmelser om hur avgiftstaket skall verkställas. Avsikten är att även de här ändringarna skall träda i kraft 1.1.2000.

I det här cirkuläret berättar vi om införandet av avgiftstaket och de kort som anknyter till detta. Två kort har utarbetats, ett för uppföljning av det totala avgiftsbeloppet och ett för befrielse från betalning: uppföljningskortet för klientavgifter och frikortet. Då avgiftstaket godkänns betyder detta att servicetagarna inom specialsjukvården, på hälsocentralerna, i åldringshemmen och i specialomsorgsdistrikten får ett klientavgiftskort och när avgiftstaket nåtts ett frikort. Kommunerna och samkommunerna skall sörja för att klienterna har tillgång till korten på ifrågavarande verksamhetsställen och anstalter.

Genast då förordningen har stadfästs kommer vi att ge Er närmare information om ändringarna i klientavgifterna. Kommunförbundets cirkulär finns tillgängliga på Internet, adress: http//:www.kuntaliitto.fi/svenska/ genast då de undertecknats.

Närmare information:
Sinikka Huhtala, tfn (09) 771 26 44
Rolf Eriksson, tfn (09) 771 22 72
Raili Huotari, specialsjukvård, tfn (09) 771 26 06
Matti Laiho, hälsovård (09) 771 23 74
Heli Sahala, specialomsorg (09) 771 23 03
Eevaliisa Virnes, socialvård (09) 771 23 64

Bilaga:
Anvisningar till social- och hälsovårdens klienter och patienter
 

Uppföljning av avgiftsbeloppet

Lagen om klientavgifter i social- och hälsovården (klientavgiftslagen 734/1992) kommer att ändras så att den innehåller ett maximibelopp för de årliga klientavgifter som servicetagarna betalar, ett avgiftstak. Klienten ansvarar för uppföljningen och redovisningen av avgiftsbeloppen.

För uppföljningen av avgiftsbeloppen används ett uppföljningskort för klientavgifter, på vilket de avgifter som ingår i avgiftstaket antecknas. Klienten kan påvisa de avgifter som ingår i klientavgiftstaket även på annat sätt, till exempel helt eller delvis på basis av kvitton. Då avgiftstaket (3 500 mark) nås får servicetagaren ett frikort och samtidigt lämnar han ifrån sig sitt klientavgiftskort.

Förordningen om klientavgifter i social- och hälsovården (klientavgiftsförordningen) torde komma att innehålla bestämmelser om de kort för uppföljning och det intyg som skall ges till klienterna då avgiftstaket överskrids. Kommunförbundet har gjort upp två blanketter som är avsedda för klienterna utgående från dessa bestämmelser: ett uppföljningskort för klientavgifter för uppföljning av de avgifter som ingår i avgiftstaket och ett frikort som anger att avgiftstaket nåtts.

Med uppföljningskort för klientavgifter följer man upp när taket på hemkommunens hälsocentralsavgifter och de klientavgifter som ingår i social- och hälsovårdens avgiftstak nås. De klientavgifter som ersätts av försäkringsbolag eller ingår i utkomststödet samt avgifter för användning av privata tjänster faller utanför avgiftstaket. Då avgiftstaket nåtts skall ett frikort ges till klienten. Enligt de uppgifter vi har för tillfället träder ändringen i avgiftslagen i kraft 1.1.2000.

De ställningstaganden som presenteras i det här cirkuläret grundar sig på olika aspekter som kommit fram under beredningen. Då vi får praktisk erfarenhet kan vi behöva precisera eller ändra de givna anvisningarna.

Kommunförbundets svenska sekretariat ordnar en kursdag om avgifterna inom social- och hälsovården 4.2.2000 i Vasa. Kuntakoulutus ordnar fem finskspråkiga regionala kursdagar enligt följande: 17.1.2000, Helsingfors, 18.1.2000, Tammerfors, 28.1.2000, Åbo, 1.2.2000, Uleåborg och 15.2.2000, Kuopio.

Avgiftstak

Enligt 6 a § i klientavgiftslagen ingår endast följande avgifter i förordningen om klientavgifter i social- och hälsovården (avgiftsförordningen) i avgiftstaket:

  • poliklinikbesök 8 §

  • dagkirurgi 8 a §

  • serievård 11 §

  • grundavgift för kortfristig anstaltsvård 12 §, ny avgift

  • kortfristig anstaltsvård 12 §, 21 §

  • besöksavgifter och årsavgift till läkare på hälsocentral 7 §

  • individuell fysioterapi 7 §

  • natt- och dagvård 13 §

  • rehabilitering 14 §

De övriga avgifterna, som bl.a. omfattar följande avgifter som ingår i avgiftsförordningen och övriga lagar som nämnts här nedan faller utanför avgiftstaket:

  • service som ges i hemmet: hemtjänst och kortvarig sjukvård samt vård som specialsjukvården arrangerar i patientens hem (ny avgift) 
    3 §

  • boendeservice för gravt handikappade 5 §

  • transport av gravt handikappade 6 §

  • avgifter som uppbärs för laboratorie- och scanningundersökningar på remiss av privatläkare 8 b §

  • undersökning och vård av mun och tänder 9 §

  • specialsjukvård för mun och käkar 9 a §

  • sjuktransport 10 §

  • långvarig anstaltsvård 15 §

  • avgifter för arbetsplatshälsovård 16 §

  • familjevård 19 §

  • barnskyddsavgifter 20 §

  • avgifter för läkarintyg 23 §

  • avgift som uppbärs av person som bor i något annat land än Finland 
    24 §

  • avgift som uppbärs av person som bor i något annat land än Finland 
    25 §

  • avgift som uppbärs för tjänst som inte använts eller avbeställts 25 §

  • avgifter i specialavgiftsklass 26 §

  • förseningsränta, klientavgiftslagen 16 §

  • kostnader för indrivning, indrivningslagen 10 §

 

Då klienten och/eller ett sådant/sådana barn under 18 år som han har vårdnaden om har ålagts att betala klientavgifter för sammanlagt 3 500 mark, har han och de barn under 18 år som han har vårdnaden om därefter rätt att avgiftsfritt få de social- och hälsovårdstjänster som ingår i avgiftstaket under den period på 12 månader som följer på det första avgiftsbelagda besöket. Fristen på 12 månader börjar således vid det första avgiftsbelagda besök som vårdnadshavaren eller den minderåriga gör och upphör 12 månader efter detta. Klientavgifterna för makar slås dock inte samman. Med vårdnadshavare avses barnens lagstadgade vårdnadshavare.

Exempel:

En förälder, vars barn är fött 15.11.1982, besöker läkaren på hälsostationen 5.2.2000. Under sjukhusvården 18.7.2000 uppgår de serviceavgifter som föräldern och barnet tillsammans använt till 3 520 mark. Sjukhuset uppbär avgifterna till 3 500 mark. Frikortet ges 18.7.2000 och är för förälderns del i kraft till 4.2.2001. Barnets rätt till gratis tjänster på basis av det frikort som föräldern beviljats upphör då barnet fyller 18 år, i det här fallet alltså 14.11.2000. Därefter får barnet ett eget uppföljningskort för klientavgifter.

Uppföljningskort för klientavgifter

Klienten får ett uppföljningskort för klientavgifter vid sitt första besök, för vilket klientavgiften inkluderas i avgiftstaket, inom specialsjukvården, på hälsostationerna, i åldringshemmen och i specialomsorgsdistrikten. Även en person som inte fyllt 18 år får ett uppföljningskort för klientavgifter eftersom barnet eller den unge skall ha kortet med sig även i de fall då han besöker hälsovården med någon annan än sin vårdnadshavare, ensam på studieorten osv. Varje organisation fattar beslut om numrering av korten på basis av respektive enhets administrativa behov.

Klienten får frivilligt välja att ta emot uppföljningskortet för klientavgifter eller inte. Man bör dock förklara för klienten att han själv blir tvungen att komma med en utredning om de klientavgifter som samlats om han i ett senare skede bedömer att han skulle kunna ha nytta av social- och hälsovårdens avgiftstak. Man är inte heller tvungen att uppvisa uppföljningskortet för klientavgifter (klientavgiftskortet) vid varje besök.

Avgifterna bör endast antecknas på klientavgiftskortet i samband med besöket. Då betalade eller debiterade klientavgifter senare antecknas på kortet, bör man försäkra sig om att avgifterna antecknas på den persons kort som använt tjänsterna samt även försäkra sig om personens identitet. Dessutom måste man försäkra sig om att samma avgift inte införs på klientavgiftskortet två gånger.

Det uppföljningskort för klientavgifter som Kommunförbundet utarbetat används för uppföljning av både taket på hälsocentralsavgifter (3 x 60 mark/kalenderår eller årsavgift 120 mark/12 månader; avgifter enligt utkastet till avgiftsförordning) och på andra avgifter som ingår i avgiftstaket. På kortet antecknas besöksdagen eller vid anstaltsvård inskrivningsdagen. Kumuleringen av avgifter börjar vid tidpunkten för den första anteckningen på kortet. De avgifter som ingår i avgiftstaket antecknas med de koder som finns på kortet. Dessutom antecknas vårdplatsen och de avgifter den påfört eller uppburit. Indrivningssättet anges även med koder: F = fakturerats, K = kontantbetalning. För avgift som betalats kontant eller med faktura antecknas kvittots eller fakturans nummer eller någon annan identifikationskod på kortet. Då kortet är fullt bifogas ett nytt uppföljningskort för klientavgifter till det kort som klienten fått i de fall då fristen på 12 månader inte ännu gått ut. Om det gått över 12 månader från den första anteckningen skall klienten få ett nytt uppföljningskort för klientavgifter och det gamla kortet tas tillbaka.

En privat enhet som säljer tjänster får inte göra anteckningar på uppföljningskortet för klientavgifter eftersom man inte alltid kan skilja de tjänster som köpts till klienten från sådana privata tjänster som klienten själv skaffat. Anteckning om de avgifter som den privata enhet som säljer tjänster debiterat skall föras in på uppföljningskortet för klientavgifter av den som beställt den köpta tjänsten. Om det finns ett avtal om köpservice blir man tvungen att göra ändringar eftersom man inte kan debitera klienten om han redan har ett frikort. För att undvika återbetalning av klientavgifter som debiterats klienten kommer man antagligen att vara tvungen att förutse effekterna av klientavgifterna på basis av de avgifter som redan antecknats på klientavgiftskortet.

Frikort

Den vårdplats som konstaterar att klienten nått sitt avgiftstak utfärdar frikortet. Vårdplatsen kan därför vara en specialsjukvårdsenhet, en hälsostation, ett åldringshem eller ett specialomsorgsdistrikt. En privat enhet som säljer tjänster kan inte bevilja frikort.

Då klienten under 12 månader betalat totalt 3 500 mark i klientavgifter får han ett numrerat frikort. Frikortet numreras för att man vid behov skall kunna ge ett nytt frikort om det gamla förkommer.

En utredning om att alla klientavgifter faktiskt är betalda kan genomföras innan klienten får sitt frikort. Social- och hälsovårdens klientavgifter kan drivas in genom utmätning utan dom eller beslut. Endast den organisation som påfört avgiften kan besluta om indrivningsåtgärder. För att undvika återbetalningar av klientavgifter kan man på basis av detta gå tillväga så att man försäkrar sig om att de belopp som debiterats är korrekta: endast sådana avgifter som ingår i avgiftstaket finns införda på klientkortet och uträkningarna är rätt gjorda. Vid behov kan man be om en utredning om att inga sådana klientavgifter som berättigar till frikort har indrivits av någon annan instans, till exempel ett försäkringsbolag. För att försäkra sig om detta kan man kräva att servicetagaren presenterar kvitton och verifikat i original till den organisation som beviljar frikortet.

Den vårdplats som beviljar frikortet tar hand om klientens uppföljningskort för klientavgifter och arkiverar det på ett sådant sätt att man i ett senare skede kan undersöka på vilka grunder och till vem frikortet har beviljats (nummer). Dessutom kan man vid behov ge ett nytt frikort i stället för ett förkommet. Befrielse från avgift beviljas endast i de fall då klienten har frikort.

På frikortet antecknas namn, adress och telefonnummer på den hälsovårdsorganisation som beviljar frikortet. Dessutom skall den person som överlåtit kortet underteckna det. På kortet antecknas därtill klientens namn och namnet på hans eller hennes barn som inte fyllt 18 år och personbeteckningarna på samtliga dem för vilka de avgiftsfria tjänsterna gäller. På kortet antecknas även den period för vilket frikortet gäller separat för klienten och barnen. Frikortets giltighetstid är den samma förutom i de fall då barnet/barnen fyller 18 år innan frikortet går ut.

Då frikortet gått ut får servicetagaren ett nytt uppföljningskort för klientavgifter vid följande avgiftsbelagda besök.

Frikort för barn under 18 år

De avgifter som debiterats för tjänster som ett barn som inte fyllt 18 år använder beaktas tillsammans med barnets förälders eller en annan vårdnadshavares avgifter. De avgifter som ett barn som inte fyllt 18 år betalat överförs på den förälders eller annan vårdnadshavares kort som ber om sammanslagning av klientavgiftskorten.

Alla de barn till klienten som inte fyllt 18 år får ett parallellkort till dennas frikort (till exempel 301/1/2000/verksamhetsställe för det första barnet, 301/2/2000/verksamhetsställe för det andra barnet osv.) På förälderns eller en annan vårdnadshavares kort antecknas kortets giltighetstid separat för varje person. Giltighetstiden kan upphöra vid olika tidpunkter eftersom ett barn som inte fyllt 18 år kan fylla 18 år innan frikortets giltighetstid löper ut. Om de social- och hälsovårdsavgifter som den andra föräldern eller en annan vårdnadshavare betalat överskrider 3 500 mark, kan ett frikort för ett barn som inte fyllt 18 år bytas ut mot ett frikort som beviljats på basis av den andra vårdnadshavarens frikort även under den tid då frikortet är i kraft. Den andra föräldern eller en annan vårdnadshavare kan kräva att ett barn som inte fyllt 18 år överförs till eller upptas på hans eller hennes frikort.

Utkomststöd och frikort

Enligt 26 a § som klientavgiftsförordningen eventuellt kommer att kompletteras med bidrar inte de klientavgifter för vilka utkomststöd beviljats till avgiftstaket. Därför skall man kräva att klienten uppvisar sitt klientavgiftskort innan man beviljar stödet. De klientavgifter som ingår i uträkningen av utkomststödet eller som beviljas som utkomststöd och som betalas för servicetagarens skall streckas över på klientavgiftskortet.

Försäkringsbolagens ersättningar och frikort

Enligt 26 a § i klientavgiftsförordningen beaktas inte sådana avgifter som ersätts enligt någon av följande lagar i kumuleringen av avgifter: olycksfallsförsäkringslagen (608/148), lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringslag (1926/1981), krigsskadelagen (404/1948), trafikförsäkringslagen (279/1959), patientskadelagen (585/1986) eller någon motsvarande äldre lag.

Därför antecknas sådan avgift som ersätts med stöd av någon av ovan nämnda lagar inte på klientavgiftskortet. Avgiften antecknas inte på kortet förrän försäkringsbolaget skriftligen meddelat att det inte betalar avgiften.

I praktiken kan det visa sig problematiskt att sköta dylika fall om man vid debiteringen av avgifterna inte känner till de ovan nämnda olycksfallen. Dessa situationer kan undvikas om man fakturerar försäkringsbolagen direkt för de avgifter som påförts klienten. Under den senaste tiden har försäkringsbolagen dock strävat efter att undvika sådana arran- gemang. I nuläget skall varje enhet komma överens om hur man skall gå till väga i dylika fall. För att skapa enhetlig praxis pågår förhandlingar om detta fortfarande med social- och hälsovårdsministeriet.

Omhändertagna barn och ungdomar

Även de barn och ungdomar som omhändertagits får ett eget uppföljningskort för klientavgifter. Klientavgifterna kopplas dock inte samman med vårdnadshavarens eller fosterförälderns klientavgiftskort. Efter att ha betalat avgifter för 3 500 mk har även en person som inte fyllt 18 år rätt till frikort.

Preskriptionstid

I lagstiftningen finns det ännu inte några bestämmelser om preskriptions-tiden för de avgifter som ingår i avgiftstaket. En bestämmelse om detta kommer eventuellt att införas i klientavgiftsförordningen och vi kommer i så fall att informera om detta i ett senare skede.

Datasekretess, eventuella register och arkivering av kort

Klienten använder själv sitt klientavgiftskort och frikort, vilket betyder att uppgifterna inte förmedlas mellan myndigheterna.

För att få frikort kan man göra förfrågningar om de avgifter som andra enheter påfört. Då frågorna reds ut tillsammans med klienten uppstår inga problem med datasekretess. Om man är tvungen att göra förfrågningar om beloppen på klientavgifterna eller ställa andra liknande frågor hos andra enheter skall man få tillstånd av detta av servicetagaren. Vi kommer att informera Er om datasekretessen och frågor i anknytning till denna i ett senare skede.

Vi återkommer också med information om arkivering av och förvaringstider för klientavgiftskort och frikort i ett senare skede.

Blankettbeställning

Uppföljningskortet för klientavgifter (1453-s) och frikortet (1452-s) kan beställas hos publikationsförsäljningen vid Finlands Kommunförbund. Eftersom det är fråga om en rätt stor reform är det möjligt att blanketterna kommer att ändras redan under år 2000. Därför är det motiverat att åt gången beställa endast ett sådant antal blanketter som motsvarar behovet för cirka 1?3 månader.

Beställningar: 
Finlands Kommunförbund,
Publikationsförsäljning
PB 200, 00101 Helsingfors
Telefon: (09) 771 24 34/771 2201
Fax: (09) 771 23 31
E-post: publikationer@kuntaliitto.fi
Internet: www.kuntaliitto.fi/svenska/

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Pekka Alanen
vice verkställande direktör

Tuula Taskula
chef för social- och hälsovårdsväsendet

 

BILAGA endast på finska 

 

 

Sosiaali- ja terveydenhuollon asiakasmaksukatto

Voimaantulo vuoden 2000 alussa

Sosiaali- ja terveydenhuollon yksikön on tarpeen antaa potilaille tietoja maksukaton voimaantulosta ja maksukattoon sisältyvistä maksuista ja seurannasta. Alla oleva teksti on laadittu avuksi palvelujen käyttäjille tarkoitetun ohjeen kirjoittamista varten. Tekstiluonnosta tulee täydentää ottamalla huomioon paikalliset olosuhteet:

 Asiakasmaksukortilla seurataan kunnallisen terveydenhuollon ja sosiaalihuollon laitoshoidon maksujen määrää. Jos maksujen yhteismäärä ylittää ensimmäistä maksua seuraavien 12 kuukauden aikana 3 500 markkaa (maksukatto), ovat palvelut tämän jälkeen maksuttomia, lyhytaikaisesta laitoshoidosta voidaan kuitenkin periä 70 markan maksu hoitopäivältä. Maksukattoa laskettaessa otetaan huomioon perheen alaikäiset lapset huoltajien valinnan mukaan toisen markkamäärää laskettaessa. Lapsella on myös oma kortti, joka maksukaton ylittyessä yhdistetään huoltajan kortin kanssa. Maksukaton ylittymisen jälkeen kortti vaihdetaan vapaakorttiin. Vapaakortin saamiseksi on pyydettäessä esitettävä myös alkuperäiset kuitit suoritetuista hoitomaksuista.

Maksukatossa otetaan huomioon seuraavat maksut terveyskeskuksen lääkärissäkäynnistä, poliklinikkakäynnistä, päiväkirurgisesta hoidosta, sarjahoidosta, yksilökohtaisesta fysioterapiasta, yö- ja päivähoidosta, kuntoutushoidosta ja lyhytaikaisesta laitoshoidosta sekä siihen liittyvä perusmaksu. Kuitenkin sellaiset maksut, joiden perusteena on tapaturmavakuutuslain, maatalousyrittäjien tapaturmavakuutuslain, sotilasvammalain, liikennevakuutuslain, potilasvahinkolain tai niitä vastaavan aikaisemman lain perusteella korvattava hoito, jäävät pois maksukaton piiristä. Samoin maksut joiden suorittamiseksi on myönnetty toimeentulotukea jäävät maksukaton ulkopuolelle.

Esitettäessä tämä vapaakortti kunnallisessa terveydenhuollossa, ei korttiin merkityltä henkilöltä saa periä maksua terveyskeskuksen lääkärissäkäynnistä, poliklinikkakäynnistä, päiväkirurgisesta hoidosta, sarjahoidosta, yksilökohtaisesta fysioterapiasta, yö- ja päivähoidosta eikä kuntoutushoidosta eikä lyhytaikaisen laitoshoidon perusmaksua. Lyhytaikaisesta laitoshoidosta peritään 70 markkaa hoitopäivältä.

Maksuttomuus ei koske hoitoa jonka perusteena on tapaturmavakuutuslain, maatalousyrittäjien tapaturmavakuutuslain, sotilasvammalain, liikennevakuutuslain, potilasvahinkolain tai niitä vastaavan aikaisemman lain perusteella korvattava hoito.

Jokaiselle korttiin merkitylle alle 18-vuotiaalle annetaan oma rinnakkaiskortti.

tags