Cirkulär 9/80/2006, Sinikka Huhtala/eg, 9.6.2006

Ändringen av folkhälsolagen ger fler alternativ att organisera förvaltningen för företagshälsovården

De ändringar av 5 och 6 § i folkhälsolagen som trädde i kraft vid ingången av 2006 gör det möjligt för kommuner och samkommuner att tillhandahålla de företagshälsovårdstjänster som faller inom folkhälsoarbetet mer flexibelt än tidigare. Genom lagändringarna kan produktionen och förvaltningen av tjänsterna avskiljas från kommunens eller samkommunens övriga hälsocentralsverksamhet. Kommunen kan enligt eget beslut sköta sina uppgifter inom företagshälsovården på något annat sätt ensam eller i regional samverkan med andra kommuner eller samkommuner.

​Lagändringen trädde i kraft 1.1.2006.

Närmare upplysningar:
Sinikka Huhtala, sakkunnig, tfn (09) 771 26 44, 
050 584 60 02
Heikki Harjula, kommunallagen, tfn (09) 771 20 70, 
050 667 35
Antero Oksanen, upphandlingslagstiftningen, 
tfn (09) 771 24 54, 050 648 93
Oiva Myllyntaus, affärsverken, tfn (09) 771 20 83, 
050 667 42

Källor
Regeringen föreslår ändring av lagen om kommunala pensioner RP 96/2005 rd
Social- och hälsovårdsutskottets betänkande 15/2005 rd
Riksdagens svar 118/2005 rd
Lagen om ändring av folkhälsolagen 928/2005 rd
Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992; särskilt 8 § 
Förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården 912/1992;
särskilt 16 §

Bilaga
Lagen om ersättning av statens medel för vissa kostnader för lantbruksföretagares företagshälsovård 859/1984

 

Inledning

I 5 § i folkhälsolagen finns bestämmelser om möjligheterna till samarbete mellan kommunerna i fråga om folkhälsoarbete. Enligt 2 mom. i paragrafen kan kommuner gemensamt sköta folkhälsoarbetet genom att för denna uppgift bilda en samkommun (samkommun för folkhälsoarbete) eller så kan kommunen tillsammans med en annan kommun komma överens om att denna kommun sköter en del av funktionerna inom folkhälsoarbetet.

Om en sådan funktion som nämns i folkhälsolagen ges som uppgift till en samkommun, ska samkommunen enligt 5 § 4 mom. i lagen åläggas att sköta också uppgifter enligt andra lagar som gäller folkhälsoarbetet.

Ursprungligen skulle uppgifterna och förvaltningen, som enligt 14 § i folkhälsolagen ålades kommunerna, skötas som en helhet med stöd av 5 och 6 § i lagen. Förvaltningen av uppgifterna skulle organiseras under samma förtroendeorgan. Om kommunen bildade eller anslöt sig som medlem i en samkommun för folkhälsoarbete, skulle den ålägga samkommunen att sköta alla uppgifter som föreskrevs för kommunen i folkhälsolagen. 

De första avvikelserna från denna huvudprincip gjordes i samband med uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet, som har varit möjliga att sköta separat från det övriga folkhälsoarbetet. Nu kan också företagshälsovården avskiljas från det övriga folkhälsoarbetet på nedan nämnda sätt.

Fler alternativ för organiseringen av företagshälsovården

Den femte paragrafen i folkhälsolagen reglerar skötseln av de uppgifter som anges i folkhälsolagen. Det fjärde momentet i paragrafen ändrades 1.1.2006 så att en medlemskommun enligt eget beslut kan sköta skyldigheten att producera tjänster inom företagshälsovården, som enligt 14 § 1 mom. 7 och 8 punkten i folkhälsolagen är en kommunal uppgift, på något annat sätt själv eller i regionalt samarbete med andra kommuner eller samkommuner. För skötseln av uppgiften kan också en särskild samkommun grundas.

Enligt regeringens proposition är avsikten att möjliggöra att uppgifterna inom kommunernas företagshälsovård sköts i regionalt samarbete med andra kommuner eller samkommuner.

Samarbete mellan kommuner och samkommuner

I 10 kap. i kommunallagen (365/1995) regleras samarbetet mellan kommunerna. Enligt 76 § i kommunallagen kan kommunerna komma överens om att anförtro en annan kommun att sköta en uppgift för en eller flera kommuners räkning (ett gemensamt organ) eller att uppgiften ska skötas av en samkommun.

Till sin natur är kommunallagen en allmän lag. Detta innebär att bestämmelserna om samarbete i kommunallagen nu iakttas också för produktionen av lagstadgade företagshälsovårdstjänster enligt folkhälsolagen till de delar som det inte finns bestämmelser om dessa i någon speciallag, dvs. folkhälsolagen.

När ansvaret för företagshälsovården överförs från en kommun eller samkommun som är huvudman en hälsocentral till ett annat kommunalt organ, och kommunen sköter uppgiften själv eller i samarbete med en annan kommun eller en samkommun, överförs ansvaret för skyldigheten att producera de lagstadgade företagshälsovårdstjänsterna enligt folkhälsolagen till det nya organet och den kommun som svarar för organen. Kommunerna kan också för ändamålet bilda en samkommun, till vilken skyldigheten att producera tjänster inom företagshälsovården överförs.

Nytt affärsverk

En kommun eller samkommun kan grunda ett affärsverk efter affärsekonomiska principer för den uppgift som ska skötas. Affärsverket är alltid en del av kommunens och samkommunens organisation. Ändringarna i 5 och 6 § i folkhälsolagen gör det möjligt att sköta uppgifterna inom företagshälsovården i form av ett affärsverk. Kommunallagen reglerar affärsverkens verksamhet.

Ett affärsverk grundas av fullmäktige och en förvaltningsstadga godkänns för organiseringen av förvaltningen. Kommunerna kan också grunda ett affärsverk i samverkan så att verket leds av ett gemensamt organ. Då hör affärsverket och det ledande organet till en kommun, dvs. till den så kallade värdkommunens organisation. Ett affärsverk som har grundats för skötseln av företagshälsovården är underställt antingen en nämnd eller en direktion; jfr 6 § 4 mom. i folkhälsolagen.

Det ingår i affärsverkens natur att deras verksamhets- och investeringsutgifter finansieras med försäljnings- eller avgiftsintäkter, åtminstone på lång sikt. I 16 § i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992) regleras grunderna för avgifterna inom företagshälsovården. Lagstiftningen om klientavgifter iakttas också när det gäller verksamhet i kommunala affärsverk.

En ändring av kommunallagen som gäller samkommuner för affärsverk är under beredning. Ändringen avses träda i kraft vid ingången av 2007. Kommuner och samkommuner kunde enligt arbetsgruppens förslag bilda gemensamma samkommuner för affärsverk.

Fler alternativ för förvaltningen

Med stöd av 6 § 1 mom. i folkhälsolagen sköts de uppgifter som anges i folkhälsolagen av ett kollegialt organ som kommunen utser. Den företagshälsovård som regleras i 14 § 1 mom. 7 och 8 punkten i folkhälsolagen kan ändå anförtros något annat organ som svarar för folkhälsoarbete eller en sektion inom organet. Företagshälsovård kan däremot inte ges kommunstyrelsen som uppgift.

Detta innebär att företagshälsovården kan lösgöras från de uppgifter som sköts av det förtroendeorgan som svarar för hälsocentralsverksamheten, till exempel hälsovårdsnämnden. Företagshälsovården kan åläggas en redan existerande nämnd eller en sektion i nämnden. Det är naturligtvis möjligt att tillsätta ett nytt organ för företagshälsovården.

Dessa förändringar som gäller organiseringen av förvaltningen kan också genomföras i en samkommun.

Företagshälsovård som organiseras i samverkan med 
en annan kommun, värdkommun eller samkommun

Interna beställningar och uppdrag inom kommunens förvaltning behöver inte konkurrensutsättas. Om tjänsterna produceras av en kommun till vilken en eller flera kommuner har överfört uppgiften, av en värdkommun eller av en samkommun i vilken kommunen är medlem, anses också ett sådant arrangemang enligt den nuvarande uppfattningen som kommunens interna verksamhet som inte behöver konkurrensutsättas.

Om en samkommun bildas för produktion av tjänster inom företagshälsovården, bör samkommunen iaktta lagstiftningen om klientavgifter i sin prissättning.

Om företagshälsovårdstjänsterna köps av en privat serviceproducent bör upphandlingen av servicen konkurrensutsättas.

Företagshälsovård som organiseras i privata organisationer

Kommunen eller kommunerna kan producera företagshälsovårdstjänsterna så att för detta bildas ett privaträttsligt företag, en stiftelse e.d. En sådan organisation bör ha tillstånd att verka som en privat producent av tjänster inom företagshälsovården (152/1990). I dessa fall iakttas också den privaträttsliga lagstiftningen när verksamhetsenheten inrättas.

Även om ett bolag eller en sammanslutning hade grundats för produktion av företagshälsovårdstjänster, övergår den lagstadgade uppgiften för hälsocentralen inte till ett privaträttsligt bolag eller en privaträttslig sammanslutning.  

Om en eller flera kommuner eller samkommuner äger en sådan organisation och verksamheten i huvudsak gagnar ägarna, som har bestämmande inflytande i organisationen, behöver upphandlingen enligt nuvarande uppfattning inte konkurrensutsättas.

Om det i organisationen ingår privata delägare kan den kommunala instans som är ägare inte direkt köpa, dvs. upphandla företagshälsovårdstjänster, av denna organisation utan konkurrensutsättning.

Lagstiftningen om klientavgifter gäller inte privata organisationer som producerar företagshälsovårdstjänster.

Tjänster som köps från privata serviceproducenter

En kommun eller samkommun som är huvudman för en hälsocentral kan också i fortsättningen enligt 14 § 1 mom. 7 och 8 punkten i folkhälsolagen sköta skyldigheten att producera företagshälsovårdstjänster så, att den upphandlar de behövliga tjänsterna delvis eller helt av en annan kommun, en annan samkommun eller av en privat serviceproducent (4 § 1 mom. 4 punkten i lagen om planering av och statsandelar för social- och hälsovården).

Kostnader för tjänster som en kommun eller samkommun köper ingår i de kostnader som uppkommer på grund av skyldigheten att producera företagshälsovårdstjänster (16 § i förordningen om klientavgifter).

Om en kommun eller samkommun som är huvudman för en hälsocentral inte själv producerar företagshälsovårdstjänster måste den köpa dessa tjänster för sin personal av en privat serviceproducent. Om en arbetsgivare vars verksamhetsställe finns inom kommunens eller samkommunens gränser vill köpa företagshälsovårdstjänster av en hälsocentral som förestås av den kommun där verksamhetsstället är beläget, ska hälsocentralen upphandla dessa tjänster och förmedla dem till arbetsgivaren. Företagshälsovårdstjänster som ska tillhandahållas lantbruksföretagarna bör skötas så att hälsocentralen skaffar tjänsterna och förmedlar dem till företagarna. Ett gårdsbesök hos en lantbruksföretagare är avgiftsfritt endast om det är en hälsocentral som tillhandahåller tjänsten.

Sammandrag

När det gäller alternativet med kommunalt samarbete vid organisering och förvaltning av företagshälsovård måste man iaktta folkhälsolagen och klientavgiftslagstiftningen. Kommunallagen iakttas när det inte finns några bestämmelser om saken i speciallagen, dvs. folkhälsolagen.

Regeringens proposition med förslag till upphandlingslag behandlas för närvarande i riksdagen. Lagen kan eventuellt träda i kraft vid ingången av 2007.

I planeringen av nya verksamhetsformer bör också bestämmelserna i sjukförsäkringslagen beaktas. Därför finns det skäl att redan i beredningsskedet stå i kontakt med FPA så att de kostnadsersättningar till arbetsgivarna och företagarna samt till lantbruksföretagarna som anges i sjukförsäkringslagen kan skötas problemfritt. Råd om principiella ersättningsfrågor ges av avdelningen för hälsovård och utkomststöd, gruppen för företagshälsovård, och uppgifter om behandlingen fås av de enheter som handlägger ersättningsansökningar; www.kela.fi. I fråga om ersättning för företagshälsovård för lantbruksföretagare gäller den bifogade lagen om ersättning av statens medel för vissa kostnader för lantbruksföretagares företagshälsovård 859/1984.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma
vice verkställande direktör

Rolf Eriksson
direktör, social- och hälsovård

Läs mer om dessa teman