Sakkunnigtjänster

De förtroendevalda har en central ställning i det kommunala beslutsfattandet som baserar sig på representativ demokrati. Den högsta beslutanderätten utövas av de förtroendevalda i fullmäktige. Syftet med kommunallagen är att stärka medborgarnas förtroende för kommunalförvaltningen och därför ingår

De förtroendevalda har en central ställning i det kommunala beslutsfattandet som baserar sig på representativ demokrati. Den högsta beslutanderätten utövas av de förtroendevalda i fullmäktige. De förtroendevaldas namn och partitillhörighet eller annan grupptillhörighet får läggas ut på kommunens

De förtroendevalda har en central ställning i det kommunala beslutsfattandet som baserar sig på representativ demokrati. Den högsta beslutanderätten utövas av de förtroendevalda i fullmäktige. Enligt Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga har fullmäktigeledamöterna rätt att väcka motioner

Kommunens organ är förutom fullmäktige kommunstyrelsen, nämnder och direktioner, deras sektioner samt kommittéer. Ledamöterna i kommunstyrelsen, revisionsnämnden och andra nämnder utses vid ett sammanträde som fullmäktige håller i juni. Fullmäktige eller ett annat organ som ansvarar för valet utser

Övriga kommunala organ enligt kommunallagen är bland annat tillfälliga utskott centralvalnämnden revisionsnämnden . Kommunen ska ha en revisionsnämnd och en centralvalnämnd. Ett tillfälligt utskott är ett särskilt beredningsorgan som fullmäktige tillsätter att bereda ärenden som gäller återkallande

Markpolitik och generalplanläggning är verktyg för kommunens strategiska planering. Genom ett samspel där markpolitiken, generalplaneringen, bostads- och näringspolitiken och den övriga kommunplaneringen utgör komponenterna kan kommunerna bedriva en framgångsrik strategisk planering

Strukturfondsprogrammet för Finland, Hållbar tillväxt och jobb 2014−2020, täcker hela landet och omfattar verksamhet som finansieras ur både regionala utvecklingsfonden och socialfonden. Struktur-fondsprogrammet för Finland har en totalfinansiering på 2,6 miljarder euro, varav EU-finansieringens

Den nya socialvårdslagen och de övriga lagändringarna som hänför sig till den trädde i huvudsak i kraft den 1 april 2015. Samtidigt infördes också betydande ändringar i barnskyddslagen. Kommunförbundet gav 25.6.2015 ut ett cirkulär (9/2015) om saken. Arbetsgruppen för revidering av

Allt sedan 1990-talet har staten och kommunsektorn främjat energisparande och energieffektivitet genom att ingå avtal sinsemellan. Det har varit nyttigt. Den avslutade avtalsperioden 2008–2016 har berört cirka 75 procent av kommunerna och samkommunerna mätt i befolkningsmängd. Avtalsförfarandet

Stadspolitik är nationell politik som bemöter städernas speciella behov. Stadspolitikens mål bör vara att skapa förutsättningar för att utveckla stadsregioner och därmed också trygga välfärden i hela landet. Finlands Kommunförbund har aktivt bidragit till att fastställa och utveckla stadspolitiken i

Verksamhetslokaler avser här offentliga byggnader i kommunens besittning. Dessutom tas det upp frågor i anknytning till anskaffning, användning och underhåll av dem. På våra webbsidor finns information om bland annat nuläget för lokaler i kommunens ägo, besittning och anskaffning av egendom

Denna redogörelse gäller organiseringen av social- och hälso- och sjukvården i kommunerna i Fastlandsfinland 2013, då fastlandskommunerna är sammanlagt 304 stycken. Anordnare av primärvård och sociala tjänster kan vara antingen en kommun eller ett samarbetsområde. ​Samarbetsområdenas alternativa

Denna redogörelse gäller organiseringen av primärvård och socialservice i Finlands fastlands-kommuner år 2014 då dessa kommuner är sammanlagt 304 stycken. Anordnare av primärvård och socialservice kan vara antingen en kommun eller ett samarbetsområde. Samarbetsområdenas alternativa

Kommunerna är grunden för välfärdsstaten. Kommuninvånarens vardag är friktionsfri när den service som hör till det dagliga livet fungerar. Detta gäller helheten, med andra ord inte bara de kommunala välfärdstjänsterna, utan också till exempel inköp av livsmedel, transporter och säkerhet

Denna redogörelse gäller organiseringen av primärvård och socialservice i Finlands fastlands-kommuner år 2015 då dessa kommuner är sammanlagt 301 stycken. Anordnare av primärvård och socialservice kan vara antingen en kommun eller ett samarbetsområde. Samarbetsområdenas alternativa

Denna redogörelse gäller organiseringen av primärvård och socialservice i Finlands fastlandskommuner år 2016 då dessa kommuner är sammanlagt 297 stycken. Anordnare av primärvård och socialservice kan vara antingen en kommun eller ett samarbetsområde. ​Samarbetsområdenas alternativa

När kommunerna förändras är det viktigt att utvärdera servicen och verksamheten och att säkerställa kvaliteten. Kvalitetssäkring och utvärdering främjar och stärker serviceproduktionen på ett effektivt och invånarorienterat sätt. Utvärderingen utgör en viktig del av kommunens systematiska ledning

På ett detaljplanerat område svarar kommunen för trafik- och gatuplanering, byggande, underhåll och samordning av ledningar och konstruktioner på gatuområden. Det är också kommunens uppgift att sätta upp och underhålla vägmärken och trafikljus. Trafiksäkerheten innehar en nyckelposition i kommunens

Målet för den tekniska sektorn är att skapa en trivsam, sund och trygg livsmiljö i kommunen. Genom högklassiga kommunaltekniska tjänster garanteras kommuninvånarna och näringslivet en trygg och fungerande vardag. Tekniska sektorn tillhandahåller bland annat följande tjänster: underhåll av gator och

Nyheter: Gymnasieutbildningen har regionala och lokala effekter (18.10.2018) Stark gemenskap inom bildningsväsendet (6.3.2018) Från skolnätsutredningar till servicenätsgranskningar (16.12.2016) Elevantalet i skolorna har ökat särskilt i årskurserna 1–6 Publikationer Kouluverkon, palveluverkon ja