Cirkulär 16/2018, Jarkko Lahtinen

Finlands Kommunförbunds rekommendation om kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården 2019

Bifogat sänds Finlands Kommunförbunds rekommendation om kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården år 2019.

Kommunförbundet har diskuterat frågan med KT Kommunarbetsgivarna och Offentliga sektorns union JAU rf.

Utvecklingen av undergruppen för livsmedel och alkoholfria drycker från november 2017 till november 2018 var 1,11 procent (enligt index 2015=100). Förändringen av totalindexet var 1,26 procent.

Vid justeringen av kostnadsersättningarna används konsumentprisindex och dess undergrupp 01 Livsmedel och alkoholfria drycker.

Från november till december 2018 beräknades totalindex stiga med 0,04 procent samt index för livsmedel och alkoholfria drycker med 0,21 %. Det beräknas att totalindexet för konsumentpriserna år 2019 kommer att stiga med 1,3 procent. I fråga om livsmedel och alkoholfria drycker har kostnadsökningen uppskattats till 1,4 procent. (Källa: FM/Kommunförbundet)

Närmare upplysningar:

Finlands Kommunförbundet:
Jarkko Lahtinen, tfn 09 771 2714

KT Kommunarbetsgivarna:
Virpi Taavitsainen, tfn 09 771 2185

 

 

Kostnadsersättningar inom den kommunala familjedagvården

Med stöd av § 13 (Kostnadsersättningar inom familjedagvården) i bilaga 12 om familjedagvårdare i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA (2018-2019) betalas kommunala familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem ersättning för de direkta kostnaderna av vården enligt Kommunförbundets gällande rekommendation om kostnadsersättningar inom familjedagvården.

Då de nedan nämnda ersättningarna senare justeras ska ändringen i undergruppen för livsmedel i konsumentprisindex användas som grund för livsmedelskostnader och ändringen i konsumentprisindex för övriga kostnader. Rekommendationen justeras kalenderårsvis och som grund för beräkningen används senast tillgängliga index och den uppskattade förändringen i respektive kostnader under rekommendationsåret.

Enligt gällande lagstiftning är kostnadsersättningen beskattningsbar förvärvsinkomst för
familjedagvårdaren eftersom den inte har angetts som skattefri inkomst i
inkomstskattelagen. En kommunal familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem får som utgifter för inkomstens förvärvande avdra den kostnadsersättning som arbetsgivaren de facto betalat och familjedagvårdaren behöver inte lämna in någon separat utredning.

De kostnader för inkomstens förvärvande som inte omfattas av kostnadsersättningen får familjedagvårdaren avdra i beskattningen utifrån en separat utredning. Om kommunen har ersatt familjedagvårdaren för någon kostnad för inkomstens förvärvande utöver att kommunen har betalat normal kostnadsersättning, är en sådan kostnad inte avdragsgill. (Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering av beskattningen 2017).

 

Efter diskussioner med KT Kommunarbetsgivarna och Offentliga sektorns union JAU rf rekommenderar Finlands Kommunförbund att familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem inom den kommunala familjedagvården 1.1–31.12.2019 ska få kostnadsersättningar som räknas ut på basis av följande priser per enhet. Avsikten är att ersättningarna ska täcka de faktiska kostnaderna för vården. Arbetsgivaren kan höja nivåerna enligt rekommendationen, om arbetsgivaren anser att nivån på kostnadsersättningen inte är tillräcklig.

 

 barn under skolåldern/ skolbarn

 frukost, mellanmål eller lätt kvällsmål, € 

                   0,73 / 0,95

 lunch eller middag, €

                   1,73 / 2,25

 övriga kostnader, €/dag

                   1,83 / 1,83

 

Om det inte är fråga om heldagsvård, räknas ersättningen för övriga kostnader ut i proportion till hur lång den dagliga vårdtiden är och vilken tid på dygnet den infaller.

Övrig familjedagvård

Rekommendationen om kostnadsersättning gäller endast familjedagvård i familjedagvårdarens eget hem. Avdrag för kostnader för inkomstens förvärvande utan att särskilda verifikat visas upp får enligt gängse beskattningspraxis göras endast i fråga om familjedagvårdare. Särskilda utredningar och verifikat bör visas upp för att familjerna ska få ersättning för de faktiska livsmedelskostnaderna. Enligt lagen om barndagvård ersätts familjerna inte för andra kostnader än livsmedelskostnader.

Om familjedagvård ordnas för barn från samma familj i deras eget hem, betalas inga ersättningar för livsmedelskostnader enligt 11 § 2 mom. i lagen om småbarnspedagogik (540/2018). Däremot betalas kostnadsersättning till den familj/de familjer som svarar för måltiderna för samtliga barn om alla barn inte hör till samma familj.

När barnen vårdas i sitt eget hem ska antingen barnets föräldrar och dagvårdaren eller kommunen, föräldrarna och dagvårdaren från fall till fall komma överens om dagvårdarens måltider.

I gruppfamiljedagvård betalas inga kostnadsersättningar i de fall där kommunen för detta ändamål anskaffar livsmedel och andra förnödenheter.

Måltider som serveras på dagvårdsplatsen

Enligt 11 § i lagen om småbarnspedagogik ska ett barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet erbjudas hälsosam och lämplig kost som fyller barnets näringsbehov. Bespisningen ska vara ordnad och handledd för alla barn som är på plats. Då vårdförhållandet inleds ska kommunen i vårdavtalet bestämma vilka måltider barnet ska få på vårdplatsen. Antalet måltider barnet erbjuds beror på den dagliga vårdtiden. Ändringar i vårdavtalet kan förutsätta att också antalet måltider justeras.

Kostnadsersättningarna för den behövliga kosten bildas genom att de ovan nämnda priserna per enhet för de måltider som ingår i vårdavtalet räknas ihop. Ersättningens belopp kan variera beroende på hur lång den dagliga vårdtiden är och vilken tid på dygnet den infaller. 

Skolbarn

Näringsbehovet för ett barn i skolåldern har beräknats vara i snitt 30 procent högre än för en fyraåring. Detta har beaktats i rekommendationen om kostnadsersättningar för dagvård av skolbarn.

Specialdieter

Specialdieter för barn ska tillhandahållas av hälsoskäl och på de grunder som nämns i 11 § i lagen om småbarnspedagogik. Behovet och serveringen av specialdieter ska fastställas i vårdavtalet. Samtidigt ska man bedöma om specialdieten föranleder extra kostnader i tillhandahållandet av vården. Då det gäller de vanligaste specialdieterna ska kostnaderna för dem höjas med högst 30 procent jämfört med kostnaderna för vanlig kost.

Enligt Statens näringsdelegations publikation från 2018 ”Mat ger hälsa och glädje – rekommendation om måltiderna inom småbarnspedagogiken” ska barn som äter specialkost av hälsoskäl eller som har särskilda behov inom småbarnspedagogiken serveras mat som är lämplig och trygg för barnet. Specialkost som ingår i behandlingen av en sjukdom kräver intyg från den behandlande läkaren. Om det behövs hjälper en näringsterapeut till att ta fram individuella anvisningar. Barn med diabetes behöver inte specialkost utan kan äta den vanliga maten som serveras inom småbarnspedagogiken.

Enligt anvisningen "Allergiska barn i dagvården", som utarbetats av en arbetsgrupp inom det nationella allergiprogrammet 2008–2018, är huvudregeln också att allergiska barn äter samma mat som de övriga barnen i dagvården utom i de fall där det finns ett läkarutlåtande om behovet av allergikost.

I kostnadsersättningarna för specialdieter beaktas endast extra kostnader för råvaror. Kostnadsberäkningarna visar att kostnadsersättningarna för de vanligaste specialdieterna kunde höjas på följande sätt:

 

 %

 laktosfattig kost

 5

 laktosfri kost

 0-10

 glutenfri kost (celiaki)

 30

 mjölkfri kost

 0-15

 spannmålsallergi

 5-30

Den procentuella höjningen varierar efter hur strikt dieten är och vilka produkter som används i stället. I fråga om dyra specialdieter som föranleds av t.ex. celiaki eller av en kombination av flera olika sjukdomar ska de extra kostnaderna fastställas från fall till fall enligt de faktiska kostnaderna.  En särskild utredning om de extra kostnaderna ska lämnas in till skattemyndigheten. Då ska dieten ha föreskrivits av den behandlande läkaren och/eller en näringsexpert.

I sådana fall där ett barn i en familjedagvårdsgrupp ska iaktta en laktosfattig diet rekommenderar Kommunförbundet att kostnadsersättningarna betalas utgående från att laktosfattiga måltider tillreds för samtliga barn, för att bespara familjedagvårdaren extra arbete.

Enligt 11 § 2 mom. i lagen om småbarnspedagogik gäller kostnadsersättningarna inte kliniska näringspreparat eller produkter som kan jämföras med dem (till exempel modersmjölksersättning eller produkter som ersätter komjölk), vilka ersätts med stöd av sjukförsäkringslagen (1224/2004).

Övriga kostnader

Ersättningarna för övriga kostnader i rekommendationen gäller andra sedvanliga utgifter än livsmedelskostnader, dvs. för användning av lägenheten, el, vatten, värme, hobbymaterial och lekredskap, telefonsamtal i anslutning till dagvården etc.

Ersättningen omfattar inte utgifter för arbetskläder eller specialanskaffningar såsom sanering av lägenheten på grund av till exempel allergi hos ett barn i dagvård. Ersättningen omfattar inte heller anskaffning av förvaringsutrymmen för barntillbehör, köp av sittvagn för tvillingar eller av barnstolar m.m. eller reparationer eller motsvarande. Den omfattar inte heller kostnader för förhöjda vägavgifter som eventuellt föranleds av familjedagvården eller anskaffning eller reparation av konstruktioner på gården, exempelvis stängsel eller barngrindar, inte heller sandbyte i en sandlåda eller facklitteratur eller datateknik för familjedagvårdare. De nämnda kostnaderna för inkomstens förvärvande kan dras av i beskattningen om familjedagvårdaren lägger fram verifikaten.

Barndagvården har under de senaste åren utvecklats så att familjedagvården och daghemmen samverkar och stödjer och kompletterar varandras tjänster.

Kommunförbundet rekommenderar

  • att man i familjedagvården och daghemmen i mån av möjlighet använder gemensam utrustning och/eller
  • att kommunen lånar ut leksaker.

För att nå de mål för barnens fostran som uppställts i lagen om barndagvård kan kommunen utöver detta ordna kulturella tjänster och annat program som utvecklar barnen, till exempel utflykter, resor och exkursioner. Om betalning eller ersättning av kostnaderna för dessa aktiviteter beslutar respektive kommun utgående från de lokala förhållandena.

 

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

 

Hanna Tainio                                              Terhi Päivärinta
vice verkställande direktör                         direktör, undervisning och kultur
 

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman