Cirkulär 8/2020, 19.10.2020, Anna Haverinen, Sami Uotinen

Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) ändras 1.10.2020

Lagen (565/2020) om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) träder i kraft 1.10.2020. I lagen föreskrivs om en bindande personaldimensionering vid verksamhetsenheter för serviceboende med heldygnsomsorg enligt 21 § och institutionsvård enligt 22 § i socialvårdslagen samt om ibruktagningen av bedömningsverktyget RAI (Resident Assessment Instrument).

Personaldimensioneringen enligt lagen ska tillämpas stegvis under 2020–2023 så att den faktiska personaldimensioneringen vid de här enheterna är minst 0,7 från 1.4.2023. I personaldimensioneringen beaktas den personal som utför direkt klientarbete. Bedömningsverktyget RAI ska användas senast 1.4.2023.

Källor

Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 980/2012

Lag om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 565/2020

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre RP 4/2020

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande, ShUB 18/2020

Lag (565/2020) om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012)

Allmänt

Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), den s.k. äldreomsorgslagen, trädde i kraft 1.7.2013 och har ändrats många gånger sedan dess. Den lag om ändring av ovan nämnda lag som trädde i kraft 1.10.2020 (565/2020) baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering, enligt vilket det som en del av främjandet av äldreanpassningen ska slås fast en bindande minimidimensionering (0,7) för omsorgspersonalen i enheter med heldygnsomsorg.

Lag 565/2020 delar in personalens arbete i direkt klientarbete och indirekt arbete. Dessutom definierar lagen vilka personalgrupper som deltar i det direkta klientarbetet. Lagen innehåller en skyldighet att använda bedömningsverktyget RAI vid bedömningen av en äldre persons funktionsförmåga. Lagen fastställer också ett minimikrav för den faktiska personaldimensioneringen vid verksamhetsenheter för serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård.

Minimidimensioneringen av vårdpersonalen och beräkningen av den

I 20 § 1 mom. i äldreomsorgslagen föreskrivs om personalen och bedömningen av personalstyrkan vid en verksamhetsenhet. Enligt bestämmelsen ska personalen till antal, utbildning och uppgiftsstruktur motsvara antalet äldre personer som tillhandahålls service av verksamhetsenheten och det servicebehov deras funktionsförmåga medför, och som garanterar dem en högkvalitativ service.

I det nya 20 § 2 mom. i lagen föreskrivs om den faktiska minimidimensionering av personalen som ska tillämpas i verksamhetsenheter för serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre.

Enligt 20 § 2 mom. ska den faktiska personaldimensioneringen vid en sådan verksamhetsenhet för serviceboende med heldygnsomsorg och en sådan verksamhetsenhet för långvarig institutionsvård som har gemensamma lokaler och egen arbetsskiftsplanering och som är underställd en och samma chef vara minst 0,7 anställda per klient. Den här personaldimensioneringen ska tillämpas helt och hållet från och med den 1 april 2023. Fram till dess ska personaldimensioneringen från och med den 1 oktober 2020 vara minst 0,5, från och med den 1 januari 2021 minst 0,55 och från och med den 1 januari 2022 minst 0,6 anställda per klient.

Tidsplan för tillämpningen av lagen

Tabell 1: Tidsplan för tillämpningen av lagen

Bestämmelser om den faktiska personaldimensioneringen finns i det nya 20 § 3 mom. Enligt bestämmelsen avses med faktisk personaldimensionering den arbetsinsats som utförs av de i 3 a § avsedda närvarande anställda som utför direkt klientarbete vid verksamhetsenheten, i förhållande till antalet klienter vid verksamhetsenheten under en uppföljningsperiod på tre veckor. Indirekt arbete beaktas inte i personaldimensioneringen. Uppföljningsperioden är tre veckor i stället för en vecka som hittills använts vid uppföljningen av situationen inom äldreomsorgen, och vid beräkningen av dimensioneringen används det kalkylerade antalet veckotimmar på 38,25 timmar, dvs. 38 timmar 15 minuter. Det kalkylerade antalet veckotimmar är därmed 114 timmar 45 minuter för en full arbetsinsats under en treveckorsperiod.

Detta timantal används i uppföljningen för alla personalgrupper vid verksamhetsenheter inom både den offentliga och den privata sektorn. Om en enhet anlitar inhyrd arbetskraft, ska dess arbetstid i direkt klientarbete räknas in i den faktiska dimensioneringen.

För den nationella uppföljningen har Institutet för hälsa och välfärd föreskrivits befogenheter att få och samla in uppgifter, fastställa innehållet i de uppgifter som samlas in samt behandla uppgifter. Befogenheterna gör det möjligt att samla in och behandla uppgifter om personaldimensioneringen.

Institutet för hälsa och välfärds anvisningar om beräkning av dimensioneringen (THL)

Personaldimensioneringen ska genomföras vid alla verksamhetsenheter enligt klienternas behov i enlighet med det som förutsätts i 20 § 1 mom. i lagen. I praktiken varierar klientläget och behovet av service vid verksamhetsenheterna, vilket kan påverka personaldimensioneringen. Avsikten är att Institutet för hälsa och välfärd i fortsättningen ska utveckla RAI-systemets RUG-vårdbehovsklassificering (Resource Utilisation Groups) i synnerhet i fråga om bedömningen av behovet av en större personaldimensionering än minimidimensioneringen 0,7. Institutet kommer att senast år 2021 genomföra en tidsmätning för att uppdatera RUG-kostnadsviktningen och tidsanvändningen enligt klientbehovet.

Definitioner på direkt klientarbete och indirekt arbete

Med direkt klientarbete avses enligt 3 § 4 punkten i lagen vård och omsorg som ges vid en verksamhetsenhet samt uppgifter som främjar och upprätthåller äldre personers funktionsförmåga och rehabilitering. Dessutom är det också direkt klientarbete att registrera klientuppgifter, bedöma servicebehovet samt utarbeta och uppdatera vård- och serviceplaner.

I praktiken består direkt klientarbete av sådant stöd för det dagliga livet och sådan verksamhet som motsvarar klientens grundläggande behov och som stöder klientens välbefinnande. Direkt klientarbete är till exempel:

  • uppgifter som främjar och upprätthåller klienters funktionsförmåga och rehabilitering samt vård, omsorg och rehabilitering, till exempel att hjälpa klienter med aktiviteter i det dagliga livet, såsom att äta, tvätta sig, klä på sig, röra sig inomhus och utomhus, besöka toaletten samt rekreations- och hobbyverksamhet
  • omfattande stöd av klientens välbefinnande, till exempel att man stöder rörligheten, utomhusaktiviteter och de sociala relationerna samt upprätthåller den sociala funktionsförmågan och välbefinnandet, inklusive samarbetet med anhöriga och närstående samt intressebevakaren
  • planering och förberedelser som direkt möjliggör ovan nämnda uppgifter eller anknytande uppgifter som främjar och upprätthåller klienters funktionsförmåga och rehabilitering, till exempel att servera mat och värma upp enskilda måltider för att bemöta enskilda klienters individuella behov, att snygga upp i oförutsedda situationer och på annat sätt sörja för trivseln i klientens boendemiljö, samt aktiviteter utanför enheten
  • läkemedelsbehandling och åtgärder inklusive bl.a. förberedelser, utförande, registrering och uppföljning av klientens tillstånd
  • daglig registrering, bedömning av servicebehovet, utarbetande och uppdatering av vård- och serviceplaner, inklusive RAI-bedömningar med eller utan klientens medverkan

Arbetstiden med direkt klientarbete räknas in i personaldimensioneringen.

Med indirekt arbete avses enligt 3 § 5 punkten i lagen städning av rum och gemensamma utrymmen, tvätt och fastighetsskötsel, matlagning och uppvärmning av mat, chefsarbete och administrativt arbete för enhetens föreståndare och ansvariga person samt andra motsvarande uppgifter som möjliggör vård och omsorg. De här uppgifterna utförs planmässigt och regelbundet, vilket betyder att det är förhållandevis lätt att fastställa den arbetstid som uppgifterna kräver.

Indirekt arbete är till exempel daglig, veckovis och månadsvis städning av klienternas rum och gemensamma utrymmen i enheten, tvätt och fastighetsskötsel samt uppvärmningen av mat för alla boende på enheten. Även i det direkta klientarbetet kan det ingå städuppgifter, till exempel uppstädning av utsöndringar i anslutning till vårdåtgärderna.

I regel ansvarar stödtjänstpersonalen för de indirekta uppgifterna men om en indirekt uppgift i regel hör till vårdpersonalens arbete, ska uppgiften fastställas i uppgiftsbeskrivningen och inte beaktas vid dimensioneringen. Det chefsarbete och administrativa arbete som utförs av enhetens föreståndare och ansvariga person är indirekt arbete, precis som nu.

Indirekt arbete beaktas inte i personaldimensioneringen.

Trots att det direkta och indirekta arbetet skiljs åt är målet att arbetet vid verksamhetsenheterna sköts flexibelt och klientorienterat. Genomförandet av personaldimensioneringen förutsätter att hela enhetens arbetsprocesser samt arbetsfördelningen förutses och planeras på ett sätt som säkerställer såväl dimensioneringen som tillräckliga indirekta tjänster dygnet runt.

Personer som deltar i det direkta klientarbetet

Till äldreomsorgslagen har fogats en ny 3 a § med en definition av den personal som deltar i det direkta klientarbetet vid verksamhetsenheter för serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård samt av förutsättningarna för deltagande i det direkta klientarbetet bland annat när det gäller studerande och deltagande i läkemedelsbehandling.

I det direkta klientarbetet deltar enligt 3 a § 1 mom. sjukskötare och hälsovårdare, närvårdare och primärskötare, geronomer, hemvårdare, socialsektorns handledare och pedagoger, personer som avlagt socionomexamen (YH), personer som avlagt lämplig yrkes- eller specialyrkesexamen samt personer som avlagt lämplig examen på institutnivå, fysioterapeuter och ergoterapeuter, rehabiliteringsledare, hemhjälpare, vårdbiträden och omsorgsassistenter, handledare för stimulerande verksamhet och andra motsvarande anställda som deltar i upprätthållandet av klientens sociala funktionsförmåga samt verksamhetsenheternas föreståndare och ansvariga personer. Om det vid verksamhetsenheten i regel inkluderas även indirekt arbete i arbetet för de i 3 a § avsedda arbetstagarna fastställs dess andel i uppgiftsbeskrivningen och till denna del beaktas arbetstiden inte i personaldimensioneringen.

I enlighet med principen om arbetsplanering som utgår från klientens behov bör målet vara att en så stor del som möjligt av sjukskötarnas, hälsovårdarnas, närvårdarnas och primärskötarnas arbetsinsats ska bestå av direkt klientarbete.

Vid enheter för serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård arbetar också rehabiliteringspersonal, till exempel fysioterapeuter och ergoterapeuter, som kan arbeta vid flera verksamhetsställen eller olika enheter. I så fall tas de med i personaldimensioneringen till den del som motsvarar deras arbetsinsats. I dimensioneringen beaktas det direkta klientarbetet bland enhetens klienter, även om det utförs t.ex. av en anställd vid kommunens rehabiliterings- eller utskrivningsteam eller som köpt tjänst av en anställd hos en tjänsteleverantör.

Omsorgsassistenterna arbetar med assisterande uppgifter inom vård och omsorg. Till arbetsuppgifterna hör till exempel att hjälpa klienterna att äta, tvätta sig, klä på sig, röra på sig, städa, tvätta kläder och uträtta ärenden. Dessutom kan omsorgsassistenterna också bidra till att upprätthålla klienternas funktionsförmåga och ge klienterna stimulerande verksamhet genom att till exempel vara sällskap vid utevistelse och samtalspartner eller ordna bl.a. hobby, musik eller spelverksamhet för klienterna. Omsorgsassistenterna räknas med i personaldimensioneringen till den del de utför direkt klientarbete. Omsorgsassistenterna kan inte vara ensamma på ett arbetsskift och inte heller delta i utförandet av läkemedelsbehandling utan att ha vederbörlig utbildning i läkemedelsbehandling och utan att kunnandet har säkerställts. En omsorgsassistent är inte en sådan yrkesutbildad person som avses i lagstiftningen om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården.

Studerande kan oberoende av utbildningsform betraktas som arbetstagare som deltar i det direkta klientarbetet om de står i arbetsavtalsförhållande till verksamhetsenheten och genom studier har förvärvat tillräcklig kompetens i förhållande till examensgrunderna, den kompetens som lagstiftningen om yrkesutbildade personer förutsätter samt kompetensbehoven på arbetsplatsen. Bedömningen av om en studerande har tillräcklig kompetens görs av arbetsgivaren då studeranden anställs i arbetsavtalsförhållande.

Ett arbetsskifts personal får inte bestå enbart av fysioterapeuter, ergoterapeuter, rehabiliteringsledare, hemhjälpare, vårdbiträden och arbetstagare som utbildat sig till omsorgsassistenter, handledare för stimulerande verksamhet eller andra motsvarande anställda som deltar i upprätthållandet av klientens sociala funktionsförmåga eller av studerande. Arbetsgivarens allmänna skyldighet är att se till att det vid verksamhetsenheten alltid finns ett tillräckligt antal yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och tillräckligt kunnande i förhållande till klienternas behov och antal under varje arbetsskift. På så sätt säkerställs till exempel att det dygnet runt finns en tillräcklig kompetens i att agera i akuta situationer.

Enligt 3 a § 4 mom. i lagen får en anställd vid en verksamhetsenhet inte utan utbildning i läkemedelsbehandling delta i uppgifter inom läkemedelsbehandling och genomförande av läkemedelsbehandling. Vid planeringen av personalstrukturen och personaldimensioneringen vid en verksamhetsenhet ska det säkerställas att en säker läkemedelsbehandling ges under alla tider på dygnet i enlighet med enhetens plan för läkemedelsbehandling och med iakttagande av handboken för säker läkemedelsbehandling (Turvallinen lääkehoito). Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea kommer att uppdatera handboken senast 31.12.2020.

Handboken om säker läkemedelsbehandling (THL)

En verksamhetsenhet ska ha tillräcklig tillgång till en sjukskötares arbetsinsats i enlighet med klienternas behov. Tryggandet av sjukvårdskompetensen, till exempel specialkunnande i vård i livets slutskede kräver dock inte att en sjukskötare arbetar på heltid vid enheten i fråga, utan kompetensen kan tryggas t.ex. med sjukskötare som betjänar flera enheter. I sådana fall ska den arbetsinsats i det direkta klientarbetet som en sjukskötare utför vid olika enheter beaktas i enheternas dimensionering enligt den faktiska arbetsinsatsen.

Bedömningsverktyget RAI (Resident Assessment Instrument) blir enhetligt nationellt bedömningsverktyg

Med bedömningsverktyget RAI (Resident Assessment Instrument) som nämns i 3 § 6 punkten i lagen avses ett standardiserat verktyg för datainsamling och observationer som utvecklats av InterRAI för bedömning av servicebehovet samt utarbetandet av klientspecifika vård-, service- och rehabiliteringsplaner hos klienter med funktionsnedsättning och äldre klienter. Nyckeltalen som verktyget ger kan även användas för att bedöma kvaliteten på servicen.

InterRAI är en internationell samarbetsorganisation för forskare och yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. RAI kan användas på basis av ett licensavtal genom vilket Institutet för hälsa och välfärd har beviljats rätt att avgiftsfritt använda bedömningsverktyget och underlicensiera serviceanordnare och tjänsteleverantörer som är verksamma i Finland.

Enligt rekommendationerna i databasen TOIMIA och principerna för användningen av RAI-bedömningssystemet ska en helhetsbedömning av en person som får regelbunden service alltid göras när vården eller servicen inleds och därefter minst en gång varje halvår. Om det sker väsentliga förändringar i en persons situation ska det dock göras en ny bedömning, även om det är mindre än ett halvt år sedan den föregående bedömningen gjordes. Det viktiga är att den yrkesutbildade person som gör bedömningen har kännedom om klienten och klientens funktionsförmåga, har genomgått en utbildning som ger förtrogenhet med användningen av RAI-bedömningen samt iakttar den bedömningspraxis som överenskommits inom enheten.

Enligt den nya 15 a § ska kommunen använda bedömningsverktyget RAI vid bedömningen av en äldre persons funktionsförmåga, om den äldre personen enligt en preliminär bedömning av en yrkesutbildad person som avses i 15 § 1 mom. behöver regelbunden socialservice för tryggandet av sin vård och omsorg. Med kommun avses här inte endast den kommun som tillhandahåller servicen utan även den kommun som ordnar servicen. Vid sidan av RAI kan man vid behov fortsättningsvis även använda andra bedömningsmetoder och bedömningsmått.

Kommunen ska dessutom i egenskap av den som ordnar tjänsterna se till att RAI används när en äldre person får sådan av kommunen ordnad service och omständigheterna förändras avsevärt för den äldre personen. Institutet för hälsa och välfärd ska se till att kommunerna avgiftsfritt har tillgång till RAI och utbildning i användningen av verktyget. Varje kommun ska själv ta hand om anskaffningen och upphandlingen av det program som behövs för att använda RAI. En kommun kan säkerställa användningen av RAI genom att på vissa villkor ställa den programvara som kommunen skaffat till förfogande även för privata tjänsteleverantörer. En tjänsteleverantör kan också skaffa programvaran själv. I statsandelarna har reserverats understöd för de kostnader som ibruktagningen av bedömningsverktyget medför, t.ex. kostnader för utbildning och programvara.

Närmare information om RAI-verktyget och ibruktagningen av det finns på Institutet för hälsa- och välfärds webbplats:
webbsidan Tietoa RAI-järjestelmästä
webbsidan Näin otat RAI-järjestelmän käyttöön

Ikraftträdande och tillämpning:

Lagen har trätt i kraft 1.10.2020.

Personaldimensioneringen enligt 20 § 2 mom. i lagen ska tillämpas till fullo från och med 1.4.2023. Personaldimensioneringen ska från och med 1.10.2020 vara minst 0,5 anställda, från och med 1.1.2021 minst 0,55 anställda och från och med 1.1.2022 minst 0,6 anställda per klient. Bedömningsverktyget RAI ska börja användas senast 1.4.2023.

Den lagstadgade minimidimensioneringen gäller både offentliga och privata tjänster. Enligt lagens allmänna bestämmelse (20 § 1 mom.) ska dimensioneringen under övergångsperioden vara större, om klienternas servicebehov och funktionsförmåga samt säkerställandet av en högkvalitativ service kräver det. Vilken personaldimensionering som är tillräcklig avgörs enligt ovan nämnda lagar i första hand genom egenkontroll. Den ska säkerställa att personalstyrkan, personalens kompetens och struktur motsvarar klienternas behov. Klienternas vård och omsorg kan också under övergångsperioden och därefter förutsätta en större dimensionering än 0,7 anställda per klient.

Tillsynsmyndigheterna ska bedöma kvaliteten på verksamheten och personaldimensioneringens tillräcklighet vid verksamhetsenheterna vid sitt tillsyns- och tillståndsförfarande. Tillståndsmyndigheterna omprövar inte privata aktörers gällande tillstånd automatiskt med stöd av övergångsbestämmelsen under övergångsperioden. Minimidimensioneringen i lagen åsidosätter automatiskt tillståndsvillkor om en mindre dimensionering. Minimidimensioneringen åsidosätter inte sådana tillståndsvillkor som med stöd av den allmänna bestämmelsen i äldreomsorgslagen (20 § 1 mom.) eller lagen om privat socialservice (10 § 2 mom.) ställer krav på en större personaldimensionering.

Då kommunerna ordnar serviceboende med heldygnsomsorg genom köpta tjänster och servicesedlar, är det befogat att med tjänsteleverantörerna förhandla om lagändringens faktiska effekter på kostnaderna för tjänsteproduktionen genom att beakta den nya lagstiftning som trätt i kraft, de avtal som gäller och regelverket för servicesedlarna. Lagändringen i sig utgör inte en automatisk grund för kalkylmässiga prisförhöjningar. Ett förhandlingsbehov kan uppkomma bl.a. på grund av att definitionerna av sådant direkt klientarbete och indirekt arbete som ska beaktas i personaldimensioneringen enligt privata tjänsteleverantörers tillstånd för serviceboende med heldygnsomsorg som trätt i kraft före 1.10.2020 inte helt motsvarar definitionerna i lag 565/2020.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Hanna Tainio
vice verkställande direktör

Anna Haverinen
sakkunnig

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman