Cirkulär 8/80/2005, Silja Siltala/eg 3.6.2005

Gemensamma färdtjänstcentraler för persontransporter och kollektivtrafik

Antalet resor inom den persontrafik som ersätts av samhället och transportkostnaderna för dessa resor har ökat hela tiden under de senaste åren. Samtidigt har utbudet av den kollektivtrafik som är avsedd för samtliga resenärer minskat, då lönsamheten har försämrats. De anslag som kommunikationsministeriet anvisar till länsstyrelserna för köp av kollektivtrafik räcker inte längre till för att upprätthålla basservicen inom kollektivtrafiken med traditionella metoder. Detta har försämrat kommunernas möjligheter att sköta sina skyldigheter, höjt transportkostnaderna och skapat tryck på att öka kommunernas köp av trafiktjänster.

Närmare upplysningar:
Salme Sauvonsaari, tfn (09) 771 24 57

Bakgrund

Antalet resor inom den persontrafik som ersätts av samhället och transportkostnaderna för dessa resor har ökat hela tiden under de senaste åren. Samtidigt har utbudet av den kollektivtrafik som är avsedd för samtliga resenärer minskat, då lönsamheten har försämrats. De anslag som kommunikationsministeriet anvisar till länsstyrelserna för köp av kollektivtrafik räcker inte längre till för att upprätthålla basservicen inom kollektivtrafiken med traditionella metoder. Detta har försämrat kommunernas möjligheter att sköta sina skyldigheter, höjt transportkostnaderna och skapat tryck på att öka kommunernas köp av trafiktjänster.

Kommunerna, FPA och staten har genom forsknings- och utvecklingsverksamhet och olika försök sökt nya metoder för att trygga kvaliteten och kvantiteten när det gäller persontransporterna. Bland annat har de servicelinjer som kommunerna infört visat sig vara en smidig trafikform på olika håll i landet. En undersökning om servicetrafikens kvalitet, effektivitet och användare, som under ledning av kommunikationsministeriet gjordes i samarbete mellan olika parter, gav mycket positiva resultat både när det gäller användare och effektivitet. Forskningsrapporten finns på ministeriets webbsidor www.mintc.fi > julkaisut > julkaisusarjat > julkaisunumero 42/2004.

Också genom försök med centraler för samordning av resor har man hittat ny praxis. Genom att samordna resor har man uppnått besparingar i transportkostnaderna och annan samhällsekonomisk nytta. Samordningen av resor tryggar organiseringen av de färdtjänster som samhället bär ansvaret för och hejdar ökningen av transportkostnaderna utan att servicekvaliteten lider, trots att antalet resor bedöms öka i och med befolkningens stigande ålder. Målet är också att trygga kollektivtrafikens servicenivå speciellt i glesbygden.

Färdtjänstcentralerna – en riksomfattande samarbetsmodell

På basis av försök och undersökningar har en arbetsgrupp för samordning av resor, som tillsatts av kommunikationsministeriet, berett ett betänkande, ”Förvaltning och finansiering av organiseringen av resor som samhället ersätter”.  I betänkandet söker man en gemensam modell för att öka samarbetet mellan olika aktörer och främja att samordningen av resor utvidgas till att omfatta hela landet.

Kommunikationsministeriet, inrikesministeriet, undervisningsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Folkpensionsanstalten och Finlands Kommunförbund undertecknade hösten 2004 ett samarbetsavtal för att grunda färdtjänstcentraler i enlighet med förslagen i arbetsgruppens betänkande. Syftet med avtalet är att i samarbete mellan avtalsparterna inleda en beredning och skapa ramar för att cirka 20 färdtjänstcentraler ska kunna grundas i landet. Det är meningen att centralerna ska betjäna olika aktörer vid organiseringen av de resor dessa ansvarar för genom att samordna och sammanlänka resorna. På så sätt kan man trygga fungerande landsomfattande trafikförbindelser och så effektivt som möjligt dra nytta av den kollektivtrafik som är öppen för alla, främja samordningen av resor och utnyttja resekedjorna. I samarbetsavtalet definieras de principer som iakttas vid samordning av resor. Samarbetsavtalet och en länk till arbetsgruppens betänkande finns på adressen www.kunnat.net > Yhdyskunta, tekniikka, ympäristö> Liikenne, kadut ja yleiset alueet > Matkojen yhdistelykeskusten perustaminen.

Kommunikationsministeriet ansvarar för den riksomfattande planeringen och styrningen av den resesamordning som avses i avtalet. Ministeriet tillsatte en uppföljningsgrupp med representanter för de olika parterna. Gruppen har berett en mall för upphandlingsdokument för färdtjänstcentralernas konkurrensutsättning och en mall för samarbetsavtal mellan kommunerna och länsstyrelsen.  Dessa mallar används som botten när den regionala verksamheten inleds vid färdtjänstcentralerna.

Samarbetsgrupper – definition av färdtjänstcentralernas verksamhetsområden

På länsnivå koordineras samarbetet av länsstyrelserna och deras trafikavdelningar. När det gäller den regionala beredningen av färdtjänstcentraler kommer länen att på olika sätt informera kommunerna bl.a. i arbetsgrupper för regiontrafiken, seminarier, samarbetsmöten och brev. I varje län har man redan grundat eller kommer man inom kort att grunda en samarbetsgrupp som koordinerar verksamheten vid färdtjänstcentralen i länet.

Färdtjänstcentralernas verksamhetsområden fastställs i samarbete mellan olika parter. Färdtjänstcentralernas områden definieras utifrån de regionala behoven genom att man beaktar länsgränserna, nuvarande andra områdesindelningar (t.ex. indelningen i sjukvårdsdistrikt), ett tillräckligt invånarantal, avstånd och etablerade regionala samarbetsformer och transportbehov.

När det gäller utvecklingen av resesamordningen ligger tyngdpunkten i samarbetsgruppernas arbete på grundandet av centraler, och arbetsgrupperna strävar genom sin verksamhet efter att trygga att de resor som ersätts av samhället ska kunna samordnas i så stor utsträckning som möjligt. Samarbetsgruppernas arbete fortsätter ytterligare en tid efter att de regionala färdtjänstcentralerna har inlett sin verksamhet. Samarbetsgrupperna tar fram uppföljningsdata på riksnivå för uppföljningsgruppen och på länsnivå för utvecklingen av resesamordningen.

Regionala färdtjänstcentraler – definition av servicenivån och upphandling

När färdtjänstcentralernas områden har fastställts, tillsätter länsstyrelsen en egen styrgrupp för varje område som har i uppgift att styra och utveckla resesamordningen inom området. I styrgruppen deltar representanter för de kommuner som deltar i verksamheten, sjukvårdsdistriktet och Folkpensionsanstalten. Ordförande för styrgruppen är en representant för länsstyrelsen.

Styrgruppen samlar sådan information av de olika parterna som behövs för konkurrensutsättningen av centralens verksamhet, utarbetar en tidtabell för hela konkurrensutsättningen, bedömer kommande servicebehov i enlighet med de regionala kraven och särdragen och preciserar utgående från det lokala planet den gemensamma regionala servicenivån med beaktande av de lagstadgade kraven.

Länsstyrelsen konkurrensutsätter verksamheten i enlighet med lagen om offentlig upphandling (1505/1992). Länsstyrelsen väljer operatör för färdtjänstcentralen och ingår ett avtal med denne om tjänsterna för samordning av resor.

Styrgruppen bistår länsstyrelsen vid organiseringen av anbudstävlingen, bedömer de anbud som kommit in och ger länsstyrelsen ett förslag till hur anbudstävlingen ska avgöras. Styrgruppen kan också utse en utvärderingsgrupp för att utvärdera anbuden. Länsstyrelsen avgör anbudstävlingen och gör upp ett avtal. Styrgruppen följer och utvecklar samordningen av resor och vidtar åtgärder om det uppkommer problem samt behandlar eventuella ändringar i avtalet. Styrgruppen godkänner marknadsföringen av resesamordningen på basis av operatörens förslag. Dessutom föreslår styrgruppen eventuell rätt att fortsätta avtalet.

Färdtjänstcentralens samarbetsavtal – principer för kostnadsfördelningen

Innan konkurrensutsättningen planeras och inleds ingår de kommuner och samkommuner som går med i färdtjänstcentralens verksamhet ett samarbetsavtal med länsstyrelsen och FPA. Syftet är att komma överens om de deltagande parternas rättigheter och skyldigheter när konkurrensutsättningen planeras och genomförs, när avtal om produktionen av tjänster ingås och när verksamheten följs upp och utvecklas.  Dessutom fastställer avtalet hur kostnaderna för resesamordningen ska fördelas mellan de olika parterna.

Vid fördelningen av kostnaderna för samordningen iakttas den riksomfattande finansieringsmodell som arbetsgruppen för samordning av resor godkänt. I samordningssystemet finns resebeställningar som gjorts av olika kundgrupper. Varje part ersätter sina kostnader för användningen av färdtjänstcentralens tjänster. Kommunens samordningskostnader bestäms enligt hurdana transporter och trafiktjänster kommunen vill styra via färdtjänstcentralen. Varje kommuns samordningskostnader kan uppskattas när kommunerna fastställt de tjänster som den tänker köpa av färdtjänstcentralen.

I finansieringsmodellen och i modellens koefficienter för produktgrupper tillämpas principen om att den som har nytta också betalar. För att samordningskostnaderna ska kunna riktas till rätt betalare har olika färdtjänstresor delats in i produktgrupper efter ändamål och för dessa produktgrupper har fördelningskoefficienter bestämts.  På basis av koefficienterna och det anbudspris som erhållits i anbudstävlingen kan man räkna ut de samordningskostnader som varje part ska betala.

En modell för samarbetsavtalet har utarbetats på basis av vilken de regionala avtalen ingås. Kostnadsandelarna kan vid behov preciseras lokalt, om regionala faktorer eller beräkningar från tidigare år talar för en annan fördelning av kostnaderna. Avtalsmallen kommer att finnas på adressen www.kunnat.net > Yhdyskunta, tekniikka ja ympäristö > Liikenne, kadut ja yleiset alueet.

Kommunernas ansvar

Användningen av färdtjänstcentraler ändrar inte kommunernas lagstadgade uppgifter och begränsar inte kundernas rätt eller tillgång till färdtjänster, utan gäller endast sättet att beställa och genomföra resor. Kommunernas ansvar och skyldigheter som genomförare av lagstadgade färdtjänster kommer att bibehållas som tidigare. Kommunerna beslutar också i fortsättningen inom lagstiftningens ramar om de transporter de ansvarar för, bl.a. elevtransporter och transporter enligt handikappservicelagen, om genomförandet, servicekvaliteten och innehållet i enlighet med de egna målen för servicenivån.

Färdtjänstcentraler är en metod för att hantera kommunernas lagstadgade skyldighet att ordna transporter. Samtidigt ger det möjlighet att ordna nya former av anropsstyrd kollektivtrafik, till exempel servicelinjer. Samarbete mellan aktörer inom den offentliga förvaltningen vid organiseringen av färdtjänstcentraler skapar en grund för rationell och effektiv verksamhet. Färdtjänstcentraler som är tillräckligt omfattande både geografiskt och när det gäller befolkningsunderlaget samt konkurrensutsättning av servicen möjliggör högklassig och ekonomisk serviceverksamhet.

Kommunen har ingen lagstadgad skyldighet att ordna kollektivtrafik som är öppen för alla, men enligt persontrafiklagen är det kommunens uppgift att till nödvändiga delar bestämma servicenivån på kollektivtrafiken inom sitt område. Kommunerna bör samarbeta kring samordningen av tjänsterna inom de olika formerna av persontrafiken och beakta olika befolkningsgruppers, såsom barns, äldres och handikappades behov.

Planering av kommunernas färdtjänster och kollektivtrafiktjänster

Kommunen måste kunna svara mot de framtida utmaningarna. Därför behövs en enhetlig samordning av persontrafiken så att man ska kunna hantera de lagstadgade uppgifterna som gäller persontransporter och bestämma servicenivån för kollektivtrafiktjänsterna. Som grund för planeringen behövs tillräckliga uppgifter om befintliga kollektivtrafiktjänster och transportbehovet inom kommunens olika sektorer, genomförandeformer och den nuvarande servicenivån. Speciellt viktigt är det att bedöma hur efterfrågan på färdtjänster kommer att förändras i framtiden.

Det är ändamålsenligt att utarbeta en plan för persontrafiken eller kollektivtrafiken så att färdtjänsterna inom kommunernas olika sektorer och kommuninvånarnas övriga transportbehov behandlas som en helhet. Trafiktjänsterna sträcker sig ofta också över kommungränserna, vilket gör att det är nödvändigt att vid planeringen samarbeta med grannkommunerna, länet och FPA. Naturligtvis behövs också samarbete med kunder (bl.a. handikapporganisationer), invånare och nuvarande trafikentreprenörer. Planeringsprocessen beskrivs i Kommunförbundets handbok för persontransporter (Henkilökuljetusopas) som kan beställas i tryckt form via Kommunförbundets bokhandel eller avgiftsfritt tas ut som nätpublikation på www.kommunerna.net/bokhandel.

Det är möjligt att få statsbidrag för kommunernas planeringssamarbete. Två eller flera kommuner tillsammans eller landskapsförbundet kan få statsbidrag av länsstyrelsen för att utarbeta en plan för kollektivtrafiken. För en plan som gäller endast en kommun kan statsbidrag inte beviljas.

Färdtjänster som ligger på kommunens ansvar anskaffas av trafikentreprenörer genom anbudstävling. Också när upphandlingen av färdtjänster planeras och genomförs finns det skäl att undersöka möjligheterna till samarbete med grannkommunerna och FPA. Detta kommer speciellt i fråga då en gemensam färdtjänstcentral för olika parter används vid organiseringen av trafiktjänster.

Medverkan i färdtjänstcentralens verksamhet

I planen för persontrafiken definieras kommunernas mål för tjänsterna inom persontrafiken och kollektivtrafiken. Samtidigt utreds också möjligheterna och behovet att använda färdtjänstcentraler vid organiseringen av transporttjänster för kommuninvånarna. Färdtjänstcentraler kan utnyttjas bl.a. vid beställning av anropsstyrda servicelinjer och styrning av trafiken, vid beställning och samordning av resor i enlighet med handikappservicelagen och socialvårdslagen samt även vid samordning av elevtransporter t.ex. med servicelinjer.

Det lönar sig för kommunerna att genast i det inledande skedet genom samarbetsgruppen delta i koordineringen av färdtjänstcentralerna i länen och i olika informationstillfällen, seminarier och möten.  Då får kommunen aktuell information om hur verksamheten i färdtjänstcentralen framskrider och möjlighet att påverka områdesindelningen och även annars beredningen så att kommunens behov beaktas i tid när färdtjänstcentraler grundas.

På basis av en utredning av situationen i kommunen och en eventuell plan för persontransport kan man avgöra hurdant mervärde och hurdana kostnadsbesparingar förmedlingen och samordningen av resor kunde ge lokalt och om förhållandena och situationen på lokal nivå skapar en lämplig möjlighet att genast ansluta sig till systemet helt eller delvis.

Kommunen beslutar själv hur den kan utnyttja en gemensam färdtjänstcentral och hurdan verksamhet kring beställning och styrning av trafiktjänster den vill köpa av centralen. De kostnader som kommunen ansvarar för bestäms enligt detta.

Kommunen kan få statsbidrag i det inledande skedet av färdtjänstcentralens verksamhet. Enligt principerna i finansieringsmodellen kan bidrag beviljas för de kostnader som under två år orsakas av 30 % av resesamordningen samt för informationen om kollektivtrafiken.

Kommunstyrelsen beslutar om deltagande i samarbetsavtalet

Kommunstyrelsen beslutar om kommunen ska gå med i färdtjänstcentralens verksamhet och ingå ett samarbetsavtal. Beredningen görs i de nämnder som har hand om persontransporter, och även t.ex. kontaktpersoner för den övergripande planeringen av trafiken kan delta, såvida kommunen dittills aktivt har bedrivit kommunsamarbete och samordning av tjänsterna inom persontrafiken i enlighet med 3 § i persontrafiklagen.

Beslut om deltagande i färdtjänstcentralens verksamhet och transporter och andra trafiktjänster som ska ingå kan fattas när man kartlagt den persontrafik som samhället betalar och de framtida behoven på lokal nivå.

I samband med beslutet om att ansluta sig till centralen kan man fastställa vilka personer i kommunen som deltar i samarbetsgruppen och styrgruppen, och efter behov vilka befogenheter de har när det gäller att representera kommunen.

Senare då det finns ett operatörsavtal bör man också bedöma hur kommunen sköter uppföljningen och övervakningen som stöd för avtalet och kommunens intressebevakning och vem som väljs för dessa uppgifter.

Konkurrensutsättning genom gemensam upphandling

När länsstyrelsen sköter konkurrensutsättningen bör kommunen ge den tillräckliga befogenheter för detta och för att välja operatör och underteckna nödvändiga avtal. Avsikten är att ordna det samarbete kring köp av tjänster som här avses i enlighet med kommunernas gemensamma upphandling.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Timo Kietäväinen
vice verkställande direktör

Silja Siltala
trafikingenjör

tags