Cirkulär 11/80/2009, Oiva Myllyntaus/eg, 20.4.2009

Ensidig justering av ränta eller räntemarginal på lån från penninginstitut

Nordea Bank Finland Ab har meddelat att banken med hänvisning till dyrare medelanskaffning höjer marginalerna på kommunernas lån med rörlig ränta och lån med rörlig ränta som kommunerna garanterat. Innan räntejusteringar godkänns eller lån sägs upp bör kommunerna, samkommunerna och dottersamfund bedöma om banken på basis av kreditvillkoren och anbuden har rätt att ensidigt kräva höjning av räntemarginalen eller räntan. Om höjningskravet inte kan anses berättigat är det motiverat att reklamera. I detta cirkulär behandlas grunderna för en reklamation.

Kommunförbundet uppmanar mottagarna att utan dröjsmål vidarebefordra cirkuläret också till styrelser eller motsvarande organ i kommunernas och samkommunernas dottersamfund för eventuella åtgärder i ärendet.

Ensidig justering av ränta eller räntemarginal på lån från penninginstitut

Nordea Bank Finland Ab har under våren meddelat att banken höjer marginalerna på kommunernas lån med rörlig ränta och lån med rörlig ränta som kommunerna garanterat. Banken motiverar höjningen med att kostnaderna för dess medelanskaffning fortsatt är höga på grund av den svåra situationen på penning- och kapitalmarknaden. Den höjning som banken meddelat har i regel varit 0,75 procent.

Banken motiverar det ensidiga beslutet om höjningen med en punkt i de allmänna villkoren för skuld i avtalet enligt vilken banken har rätt att höja den marginal som debiteras för skulden eller räntan på en kredit med fast ränta om höjningen kan motiveras med bankens ökade kostnader för medelanskaffning eller andra kostnader som banken rimligtvis inte kunnat förutse vid undertecknandet av kreditunderlaget.

Utöver det nämnda villkoret kan det i skuldebreven finnas ett särskilt tilläggsvillkor enligt vilket banken har rätt att justera marginalen tio år efter att lånet tagits ut. Banken har i sina meddelanden om en räntehöjning ändå inte hänvisat till denna grund.

I regel har lån som är föremål för räntehöjning konkurrensutsatts.  I allmänhet har konkurrensutsättningen baserats på anbudsförfrågan och de skriftliga anbud som grundar sig på den. I de nämnda dokumenten kan det finnas villkor som anknyter till räntemarginalen eller räntan eller justeringen av dessa och som kan anses binda anbudsgivaren under låneperioden.

Innan räntejusteringar godkänns eller lån sägs upp bör kommunerna, samkommunerna och deras dottersamfund bedöma om banken på basis av kreditvillkoren och anbuden har rätt att ensidigt kräva höjning av räntemarginalen eller räntan. Om höjningskravet inte kan anses berättigat är det motiverat att reklamera.

Kommunförbundet rekommenderar ändå att kommunen, samkommunen eller deras dottersamfund trots reklamationen går med på att betala en höjd ränta tills man nått en överenskommelse eller fått ett domstolsbeslut i ärendet. Man ska också förbehålla sig rätten till återbäring av räntehöjningen inklusive avkastningsränta.

Kommunförbundet anser att det kan vara möjligt att reklamera marginalen eller räntehöjningen på följande grunder:

Underlåtenhet att påvisa uppfyllandet av höjningsgrunden

Reklamationen kan motiveras med att banken inte på objektiva grunder eller på ett allmänt verifierbart sätt har påvisat att kostnaderna för dess medelanskaffning ökat avsevärt från den beräknade nivån vid beviljandet av lånet.   Normal växling av marknadsräntorna kan inte anses vara någon grund för en kostnadsökning. Höjningsgrunden kan inte heller baseras på en enskild ränteperiod under vilken räntenivån varit mycket avvikande. 

I princip kan man utgå från att banken binder förfallodagarna i anknytning till sin medelanskaffning till lånetiderna för utlåningen. Om banken har gjort på något annat sätt och tagit en medveten ränterisk kan ökningen av kostnaderna för medelanskaffningen inte anses uppfylla reserveringen i kreditvillkoren om att banken rimligtvis inte kunnat förutse risken för kostnadsökning.

Kreditvillkorens motstridighet

Reklamationen kan baseras på kreditvillkorens motstridighet eller tvetydighet i synnerhet när skuldebrevet innehåller både en möjlighet till räntejustering i de allmänna villkoren och ett särskilt tilläggsvillkor om rätt att justera räntemarginalen under lånetiden. I reklamationen kan man åberopa att det i allmänhet i lagstiftningen och avtalspraxis finns en särskild bestämmelse eller ett särskilt villkor som begränsar tillämpningen av den allmänna lagen eller det allmänna villkoret.

Låntagaren kan med fog tolka avtalet så att räntan eller räntemarginalen hålls oförändrad den andel av lånetiden som fastställs i det särskilda villkoret (t.ex. 10 år). Synpunkten stöds av finansinspektionens anvisning om lånehandlingar mellan ett kreditinstitut och andra kunder än företag och villkoren i dem (Dnr/50/520/96), enligt vilken räntan på ett lån med fast ränta och marginalen för en referensräntebunden kredit kan justeras med givna, relativt långa intervall förutsatt att skuldebrevet innehåller tydliga villkor för en sådan justering, under vilka förutsättningar den får göras och hur stor den får vara. Anvisningen tillämpas på kreditavtal som ingåtts före 1.6.2006. Nordeas allmänna kreditvillkor om förutsättningarna för räntejustering kan inte anses vara entydiga och räntehöjningen fastställs i allmänhet inte i skuldebreven.

Höjningskravets avvikelse från låneanbudet och garantibeslutet

En reklamation kan eventuellt baseras på att höjningskravet avviker från den ränta utgående från lånetiden och den justeringsmöjlighet som anges i låneanbudet. Den räntemarginal eller ränta som banken angett i anbudet kan förmodas binda banken hela lånetiden om banken inte separat meddelat om en avvikelse. 

Om man däremot i anbudet har hänvisat till att banken på krediten tillämpar sina allmänna kreditvillkor som innehåller ett villkor om räntejustering och om dessa villkor läggs fram i eller bifogas till anbudet, kan reklamationen inte grundas på en avvikelse från den ränta eller marginal som anges i anbudet.

En reklamation kan eventuellt också baseras på att det i kommunens garantibeslut finns en fastställd räntemarginal eller ränta för dottersamfundets lån för hela lånetiden och borgensmannens förbindelse till att följa bankens allmänna kreditvillkor inte nämns i garantibeslutet. När banken godkänner en garanti med ovan beskrivet innehåll för kommunens lån kan den med fog antas ha förbundit sig att följa räntevillkoren enligt garantibeslutet hela lånetiden.

Sammandrag

Kommunförbundet rekommenderar att kommunerna, samkommunerna och deras dottersamfund från fall till fall bedömer framgångsmöjligheterna för en reklamation. Kommunförbundet rekommenderar reklamation när det är motiverat. Trots reklamationen är det ändå motiverat att meddela banken sitt samtycke till en höjd ränta eller räntemarginal tills man nått en överenskommelse eller fått ett domstolsbeslut i ärendet. Man ska också förbehålla sig rätten till återbäring av räntehöjningen inklusive avkastningsränta.

Om det inte finns någon grund för reklamation är alternativen enligt Kommunförbundets syn att betala den höjda räntan eller att säga upp lånet.

Enligt bankens meddelande ska uppsägning av ett lån för omedelbar återbetalning ske skriftligt innan räntehöjningen träder i kraft så att avgifter och arvoden för återbetalning av skuld i förtid kan undvikas.

Kommunförbundet uppmanar kommunerna och samkommunerna att meddela vilket förfarande de valt i räntehöjningsärendet med tanke på eventuella fortsatta rättsliga åtgärder. Vi ber er sända svaren till oiva.myllyntaus@kommunforbundet.fi.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Risto Parjanne   
verkställande direktör
 

Oiva Myllyntaus
utvecklingschef

tags